Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 07:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/har-ar-fem-atgarder-for-att-fa-lakare-att-stanna-i-yrket-/

DN Debatt

DN Debatt. ”Här är fem åtgärder för att få läkare att stanna i yrket”

Utbrändhet inom vården kan motverkas på flera sätt, bland annat genom att prioritera att anställa läkare vid tillsättning av chefer, skriver artikelförfattarna. Foto: ANDERS WIKLUND/TT

DN DEBATT 28/7. Om Sverige ska kunna erbjuda en god vård i framtiden behöver vi ta tag i problemen som läkarkåren möter. Det råder för lång väntetid på allmän­tjänstgöring, för hög arbetsbelastning och brist på specialist­läkare. Här är fem åtgärder för att vända utvecklingen, skriver Sveriges läkarförbund och Sveriges yngre läkares förening.

I en nyligen genomförd samhällsekonomisk rapport uppger nästan 30 procent av de yngre läkarna att det är ganska eller mycket troligt att de inom fem år kommer att lämna hälso- och sjukvården. Förutom väntetiderna för att få allmäntjänstgöring, AT-tjänst, är skälen hög arbetsbelastning och stort ansvar i kombination med små möjligheter att påverka arbetstider och arbetssituation. Därtill kommer ett brett missnöje med såväl lönenivåer som löneutveckling.

Svensk hälso- och sjukvård är långt ifrån en attraktiv arbetsgivare. Rapporten ”I väntan på AT”, från analysföretaget WSP, som Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, presenterade under Almedalsveckan slog ner som en bomb i vårddebatten. Den har därefter disku­terats flitigt i medier. Det allmänna intrycket är att det finns en bred enighet om problemen. Det är nu dags att gå från ord till gemensam handling och diskutera lösningar.

Läkare är de enda akademiker som förlorar på att forska, sett ur ett livslöneperspektiv.

Vi från läkarprofessionen har därför tecknat ner ett antal förslag som skulle öka sjukvårdens attraktivitet, säkra framtidens kompetensförsörjning och göra att vi även i fortsättningen ska kunna erbjuda bästa möjliga vård till våra patienter.

Sverige har i dag brist på specialistläkare. Bristen är en av de viktigaste orsakerna till vårdens ökande vänte­tider, längre köer, platsbrist och dåliga kontinuitet. Specialistläkarbristen väntas öka de kommande åren eftersom många av våra äldre erfarna kollegor går i pension. Samtidigt överväger alltså en tredjedel av de blivande specialistläkarna att helt lämna vården, när de behövs som mest.

En av förklaringarna till den akuta bristen på specialistläkare är att antalet AT- och specialisttjänstgörings-/ST-tjänster är alldeles för få. Enligt beräkningar har Sverige för när­varande ett underskott på 200 AT-tjänster per år. Platserna på läkarutbildningen har ökat med 85 procent på tio år, men ökningen har inte matchats med motsvarande satsning på AT- och ST-tjänster. Regionerna har, enligt lag, ansvar för att tillhandahålla AT-tjänster. Därmed har de också monopol på den avgörande sträckan för att Sverige ska kunna försörjas med läkare som sedan också blir specialister. I dag tar inte regionerna detta ansvar.

Väntetiderna till AT växer år efter år över hela landet, visar SYLF:s undersökningar. Att läkare står i en lång kö och väntar medan kompetensförsörjningen av välfärden är en av landets största framtida utmaningar är inte acceptabelt. När tiden för att bli färdig specialistläkare förlängs uppstår en produktivitetsförlust i vården som kostar skattebetalarna cirka 200 miljoner kronor per år, enligt rapporten från WSP.

Medan läkare väntar på att få påbörja sin AT-tjänst arbetar de ofta under osäkra anställningsförhållanden, utan rätt till vare sig handledning eller utbildning. De bemannar sjukhus såväl som vårdcentraler och akutmottagningar och tar ett stort medicinskt ansvar året runt, dygnets alla timmar, men utan legitimation. På dessa arbetsplatser möts de inte sällan av en ständig vårdplatsbrist, föråldrade it-system och ökade krav på administration, vilket bidrar till den dåliga arbetsmiljön.

I den nyligen publicerade rapporten ”Tid till vård ger vård i tid”, av konsultföretaget McKinsey, fram­kommer att läkare lägger en dag i veckan på administrativa uppgifter och ägnar nästan hälften av sin arbetstid åt annat än att möta och behandla patienter. Att ha ett arbete med höga krav i kombination med låg kontroll över sin arbetssituation är en känd riskfaktor för utbrändhet.

Sjukskrivningarna i läkarkåren ökar. Värst drabbade är de yngre kvinnliga läkarna. Att under redan pressade arbetsförhållanden samtidigt förväntas faxa diverse papper, städa personalrum eller fylla i intyg som inte kräver medicinsk kompetens ökar stress­nivån. Det är stressande att inte ha tid till att rädda liv.

I en utsatt situation med svåra medicinska och etiska dilemman dagligen är det nödvändigt att få stöd av sin chef i det professionella yrkesutövandet. Chefer måste kunna ta det medicinska ansvaret för verksamheten.

Verksamheter som leds av läkare uppvisar mindre förekomst av utbrändhet i personalgruppen, enligt forskning. Fler positiva effekter av chefer med läkarbakgrund är:

- Bättre hälsoutfall.

- Lägre dödlighet i flertalet sjukdomsgrupper.

- Lägre förekomst av vårdskador.

- Mer effektivt utnyttjande av resurser.

- Nöjdare patienter.

- Lägre personalomsättning.

Trots detta minskar andelen chefer med läkarbakgrund i vården.

För att säkerställa en fortsatt god vård krävs också god medicinsk forskning. Läkare har en unik medicinsk kompetens och god inblick i den kliniska och patientnära vardagen, där många forskningsidéer uppstår. An­delen forskande läkare i Sverige minskar dessvärre.

En av anledningarna är att forskning inte värderas särskilt högt av arbetsgivare utan får stå tillbaka för vårdproduktion. De läkare som faktiskt bedriver forskning gör det ofta på sin fritid. Läkare är de enda akademiker som förlorar på att forska, sett ur ett livslöneperspektiv. Detta enligt siffror från Saco.

Att en tredjedel av våra yngre kollegor överväger att lämna hälso- och sjuk­vården är oerhört allvarligt. Men dessvärre är vi inte förvånade. Vi är dock övertygade om att utvecklingen går att vända. Att läkare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården är en ödesfråga för hela samhället. Läkare arbetar hårt för sina patienter, och vi älskar vårt yrke. Men vår egen hälsa kan vi inte kompromissa med, det hjälper heller inte våra patienter. Det medicinska ansvaret måste åtföljas av befogenheter och värderas därefter. Vi vill fortsätta att leva upp till den läkared som vi en gång har avlagt; aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Nu krävs det rätt förutsättningar för att vi ska kunna göra det.

Vi föreslår följande:

1. Inrätta fler AT- och ST-tjänster.

2. Prioritera läkare vid tillsättning av chefer i vården. Satsa på specifika ledarskapsprogram för läkare, inte minst för läkare i början av sin karriär.

3. Ge resurser till fortbildning av läkare under hela yrkeslivet så att vi kan hålla oss uppdaterade på de senaste rönen.

4. Avsätt rejäla medel till att låta läkare bedriva forskning inom ramen för sin anställning.

5. Låt oss jobba på toppen av vår kompetens och se till att vi får lägga tid på våra patienter. Ett stort medicinskt ansvar måste också åtföljas av befogen­heter. Undvik detaljstyrning.

Vi är övertygade om att förslagen ovan kan bidra till att öka hälso- och sjuk­vårdens attraktivitet och därigenom säkra framtidens kompetensförsörjning och garantera fortsatt bästa möjliga vård till Sveriges patienter.

Vi vill bjuda in Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, till en omfattande dialog så att vi tillsammans kan fortsätta detta viktiga och brådskande arbete, för befolkningens bästa.