Civilsamhället: ”Hatet vinner terräng – nu måste politikerna besinna sig” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Hatet vinner terräng – nu måste politikerna besinna sig”

Alltmer sällan talas om mångfaldens möjligheter. Nästan aldrig om styrka och engagerande initiativ – varannan svensk i dag engagerar sig ideellt för ett bättre samhälle, många av dessa är medlemmar i våra organisationer eller deltagare i våra aktiviteter, skriver artikelförfattarna.
Alltmer sällan talas om mångfaldens möjligheter. Nästan aldrig om styrka och engagerande initiativ – varannan svensk i dag engagerar sig ideellt för ett bättre samhälle, många av dessa är medlemmar i våra organisationer eller deltagare i våra aktiviteter, skriver artikelförfattarna. Foto: Elisabeth Ubbe

DN DEBATT 27/5. Den organiserade intoleransen vinner terräng. Destruktiva krafter eldar på brasan av misstänksamhet och hat. En del röster tystnar på grund av rädsla. Det är mycket oroande. Politiker och debattörer måste nu be­sinna sig och bidra med lösningar som främjar tillit och innanförskap, skriver företrädare för sex stora civilsamhällesorganisationer.

VAL 2018

Inför en sommar med valrörelse och debatt, är det mer angeläget än på länge att slå vakt om livsviktiga värderingar som människovärde och medmänsklighet. Våra organisationer bidrar varje dag till möten mellan människor i olika åldrar, med olika bakgrund och livssituation. Dessa möten präglas av glädje, social sammanhållning och delaktighet. Många av dessa sammanhang handlar också om att lindra nöd, minska utsatthet och ensamhet.

Vi är djupt oroade över att den offentliga samtalstonen i Sverige hårdnar, inte minst i sociala medier. Genom att ställa grupper mot varandra frammanas en kollektiv rädsla – en känsla av osäkerhet och bristande tilltro till samhället och till att de sociala välfärdssystemen klarar påfrestningar. En del politiska företrädare har på kort tid också anpassat sin retorik i populistisk riktning. Detta riskerar att leda till ytterligare avhumanisering av individer och grupper.

I Sverige ger välfärd och frihet de flesta människor möjlighet att leva ett gott liv. Samtidigt ökar klyftorna i samhället – mellan de som har och de som inte har, mellan de som befinner sig innanför respektive utanför den sociala välfärden.

Humanitära frågor blir allt oftare slagträn i den ekonomiska eller migrationspolitiska debatten. I dag kan politiker, opinionsbildare och andra tyckare framföra budskap som var helt orimliga bara för några år sedan.

I områden som präglas av trångboddhet, höga ohälsotal, låg sysselsättning, låg utbildningsnivå, diskriminering och lågt valdeltagande är utsattheten stor. Dessa förhållanden leder till ett utanförskap som riskerar att bädda för uppgivenhet som urholkar människors framtidstro. Det drabbar inte bara de mest utsatta, utan är ett problem som angår hela vårt samhälle.

Utanförskap och utsatthet bäddar också för krafter som vill stänga in och stänga ute. I sådana situationer upplever många människor att de saknar inflytande, och det kan i sin tur bli grogrund för rasism, extrema åsikter, radikalisering och social oro. Den organiserade intoleransen vinner terräng. Destruktiva krafter i samhället eldar på brasan av misstänksamhet och hat. En del röster tystnar på grund av rädsla. Detta är en mycket oroande utveckling.

Vi har även sett en snabb förändring i hur vi talar med varandra och om varandra. Humanitära frågor blir allt oftare slagträn i den ekonomiska eller migrationspolitiska debatten. I dag kan politiker, opinionsbildare och andra tyckare framföra budskap som var helt orimliga bara för några år sedan. Invandring, asylpolitik och integration debatteras många gånger utifrån ett problemperspektiv där kopplingen till arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap ofta tycks vara självklar.

Alltmer sällan talas om mångfaldens möjligheter. Nästan aldrig om styrka och engagerande initiativ – varannan svensk i dag engagerar sig ideellt för ett bättre samhälle, många av dessa är medlemmar i våra organisationer eller deltagare i våra aktiviteter.

Språkbruk och retorik har stor inverkan på uppfattningar och åsikter, och det påverkar beredskapen att stödja människor i utsatta situationer. Men den negativa retoriken kommer inte från ingenstans – den är ett uttryck för en värderingskris.

Vi är några av de största organisationerna i civilsamhället, vi har olika tyngdpunkter i vår verksamhet, delvis olika och delvis överlappande bevekelsegrunder för våra ställningstaganden och vårt arbete, men vi är helt överens i denna övertygelse: att humanitet, medmänsklighet och allas lika värde är grundläggande för ett gott samhälle. Det ser vi i både i ord och handling i våra verksamheter.

Det kan handla om mentorskap som bygger ny vänskap. Frivilliga i exempelvis Örebro kopplas ihop med nyanlända och tillsammans tolkar man myndighetsposten eller skruvar ihop den nya Ikeamöbeln. Det kan vara nätverket ”Vän i Umeå” där man möts i fjällvandring kring solnedgång och palt vid den porlande bäcken. Det kan vara språkträningen där ingen frågar efter ursprung eller status utan alla får vara med. Det kan vara samarbetet med Arbetsförmedlingen för att rusta idrottsföreningar och församlingar för att ge nyanlända och långtidsarbetslösa en chans på arbetsmarknaden. Det kan vara Livsberättargrupper där äldre delar sina berättelser och kommer ut ur ensamheten eller arbetet med asylsökandes egen organisering och förbättring av mottagande och integration.

Vi kommer att fortsätta agera för delaktighet och gemenskap, för inkludering och innanförskap:

Vi står fast vid våra grundläggande principer om alla människors lika värde och medmänsklighet. Vi ser varje dag många som verkar för ett öppet samhälle där alla ska bemötas utifrån alla människors lika värde. Vi ser ett enormt engagemang för att tillsammans bygga det samhälle vi vill ha, där medmänsklighet och humanitära värderingar är ledstjärnor. Vi vill visa bilden av det mångfacetterade Sverige där delaktighet och tillit spelar avgörande roll.

Ett öppet Sverige där alla får plats. Vi tar ställning mot de hatiska och fördomsfulla uttryck som rasism, extremism och intolerans står för. Vi gör det målmedvetet över hela landet genom hundratusentals medlemmar, aktiva och frivilliga. Vi vill fokusera på innanförskap i stället för utanförskap. På hur vi stärker den sociala sammanhållningen och de goda krafterna som får människor att växa, känna sig respekterade, behövda och tagna i anspråk ut­ifrån sina förutsättningar. Vi vill bidra till tillit i stället för polarisering samt skapa förutsättningar för att öka demokratisk delaktighet och reell inkludering.

Den respektfulla dialogen behövs mer än någonsin. Det behövs en sansad debatt där åsikter bryts mot varandra i demokratisk ordning, utan polariserande populistiska övertoner.

Detta är vårt budskap till de politiker som bedriver valrörelse under sommaren 2018. Vi kommer att hålla fast vid det även efter valet. Vi kommer att samarbeta både lokalt och nationellt, med en tydlig ambition att även samverka med andra aktörer som arbetar mot samma mål. För att kunna bedriva det arbetet behöver civilsamhället goda förutsättningar.

I februari 2016 presenterades en lång rad konkreta åtgärder i utredningen ”Palett för ett stärkt civilsamhälle” för att förbättra förutsättningarna för föreningslivet. Med anledning av den presenterade regeringen nyligen en skrivelse för riksdagen om hur regeringen vill stödja och förenkla för svenskt föreningsliv. Vi menar att det finns fler förslag från utredningen som borde tas om hand för att ännu mer lyfta civilsamhället och möjliggöra ett ännu starkare arbete. Civilsamhällesorganisationerna utgör en kraftfull motor som värnar, balanserar och tar ansvar för samhällsutvecklingen – vi är en del av lösningen på de problem som utmanar Sverige i dag. Låt oss göra detta arbete tillsammans.

DN Debatt.27 maj 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.