Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 15:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/hindra-kortsiktiga-agare-fran-att-driva-friskolor/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Hindra kortsiktiga ägare från att driva friskolor”

Utbildningsföretaget Academedia som driver en rad friskolor är noterat på Stockholmsbörsen.
Utbildningsföretaget Academedia som driver en rad friskolor är noterat på Stockholmsbörsen. Foto: Jimmy Croona/TT

DN DEBATT 10/10.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson: Bara långsiktiga ägare av friskolor ska godtas.

Utländskt ägarkapital bör vara föremål för särskild granskning.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

En väl fungerande skola kan vara språngbräda till nya möjligheter i livet. Det är också den bästa skyddsvallen mot social utsatthet. Därför måste vi ta itu med det som inte fungerar i svensk skola. Varje elev måste få gå i en skola där kunskap står i centrum.

Det finns skolor där hälften av eleverna inte når kunskapskraven. Varje år lämnar cirka 17 procent av eleverna grundskolan utan att ha lyckats uppnå gymnasiebehörighet.

De största internationella kunskapsmätningarna sedan 1995 visar att svenska elevers resultat har gått ner över tid. Efter att de liberala skolreformerna infördes under vår tid i regeringsställning bröts den negativa utvecklingen. Men vi är långt ifrån nöjda och vill fortsätta att utveckla skolan så att fler elever lär sig mer.

Mot den bakgrunden är regeringens förslag om att slopa ”kunskapskrav” i läroplanen talande. De menar att ordet sänder en signal om att skolan ställer krav på kunskap – precis den ­orsak till varför vi införde kunskapskrav från början.

Fokus för skolpolitiken ska vara att säkerställa att varje elev möts av höga förväntningar. Det behövs reformer som säkrar att alla elever får studiero i klassrummet, egna tryckta läroböcker och vid behov särskilt stöd av speciallärare.

Att fortsätta driva på för ökat fokus på kunskap i skolan får dock inte innebära att vi blundar för andra problem i skolsystemet. Av de stora skolreformerna på 90-talet har vi alltid betraktat kommunaliseringen som ett stort misstag, och vi kommer fortsatt driva på för att återförstatliga skolan.

Liberalernas partistyrelse är enig om att det är hög tid att även rikta blickarna mot de borgerliga reformer som efterföljde kommunaliseringen: friskolereformen och införandet av det fria skolvalet. Vi har och kommer alltid att stå upp för familjers frihet att kunna välja skola och att det även ska finnas fristående alternativ att välja mellan.

Det som partier vänsterut, inklusive Socialdemokraterna, nu föreslår innebär i praktiken en nedläggning av landets friskolor. Vi kommer att ta strid mot en sådan frihetsbegränsning för familjer som vill önska en bättre skola för sina barn.

I stället för att avveckla vill vi ta ansvar för att åtgärda de problem och brister som reformerna har. I syfte att vårda friskolereformen och det fria skolvalet kommer Liberalernas partistyrelse föreslå följande förslag till partiets landsmöte i höst:

• Förstärk ägarprövningen. Bara långsiktiga ägare som kan visa på goda förutsättningar att bedriva en högkvalitativ utbildning ska godtas. Utländskt ägarkapital bör vara föremål för särskild granskning, bland annat av säkerhetspolitiska skäl. Ägare som vill starta konfessionella skolor ska inte godtas. Transparens och öppenhet behöver stärkas med en offentlig ekonomisk redovisning för varje enskild skolenhet.

• Höj kraven på skolchefer och rektorer. Vi har drivit på för kontroller som ska förhindra att skolor kan drivas av aktörer som exempelvis har kopplingar till religiös extremism eller ekonomisk brottslighet. Det är dock inte tillräckligt. Vi vill därför även att skolchefer och rektorer ska kontrolleras, inte minst med tanke på att det förekommit exempel på skolledare med kopplingar till islamism.

• Gör skolinspektioner utan förvarning. Myndigheten kontaktar vanligtvis skolor som de kommer att granska i förväg. För att förhindra att brister döljs eller att skolor visar upp en falsk bild av verkligheten vill vi att besöken inte ska förannonseras.

• Skapa en gemensam och inkluderande skolvalsplattform. Vi vill göra skolvalet enklare genom att införa ett samordnat skolval. På en digital plattform ska familjer kunna välja mellan skolor genom att rangordna vilka skolor de helst önskar åt sina barn. Alla skolor, både offentliga och fristående, ska ingå i den gemensamma plattformen. Kösystem ska fortsatt få användas, men först öppnas vid en viss tidpunkt innan skolstart. Därtill ska hantering av köerna inte skötas av friskolorna själva, utan i stället över­låtas till skolvalsplattformen. Platser ska sedan fördelas enligt ett system som i så hög utsträckning som möjligt uppfyller familjernas önskemål.

• Inför en nationell i stället för kommunal skolpeng. Vissa vill sänka friskolornas skolpeng eftersom det i dag är kommunerna som måste ha beredskap för att ta emot elever som står utan skolplats. Vi anser att det vore bättre att göra det möjligt även för friskolor att mot ersättning tillhandahålla beredskapsplatser. Men det viktigaste är att införa ett helt nytt finansieringssystem för samtliga grund- och gymnasie­skolor. Alla elever ska få en nationell skolpeng som går direkt till skolan och som baseras på elevens behov och skolans förutsättningar.

• Prioritera alltid legitimerade lärare. Många huvudmän, både kommunala och fristående, sparar pengar genom att anlita outbildade i stället för legitimerade lärare. Liberalerna betraktar läraren som avgörande för undervisningens kvalitet. Därför föreslår vi att Skolinspektionen ska få mandat att agera mot skolor enbart på basis av att de inte har eller försöker säkerställa att eleverna blir undervisade av legitimerade lärare. Det är inte möjligt i dag. En skola som väljer bort lärare med svensk eller motsvarade internationell legitimering ska kunna få kritik, hot om vite eller i värsta fall beslut om nedläggning.

• Inför en ny modell för att motverka betygsinflation. Oseriösa aktörer ska inte belönas för att ge omotiverat höga betyg. Att vi nu säkerställt att de nationella proven digitaliseras och rättas centralt är ett steg åt rätt håll, men mer behövs. Vi föreslår därför att lärare fortsatt ska få ansvara för att betygsätta elever individuellt baserat på den befintliga läroplanen och kunskapskraven, men att elevers betyg inte får avvika i för hög utsträckning från skolans genomsnittliga resultat på externa kunskapsprov.

I den allmänna debatten låter det ibland som om existensen av friskolor och möjligheten till vinstuttag vore huvudproblemet i svensk skola. Så är det verkligen inte. Friskolorna är på flera sätt snarare en del av lösningen än själva problemet.

Ändå är vår bedömning att några av de problem som identifierats i den sektorn måste åtgärdas för att bevara reformernas legitimitet. Det är därför vi känner ett ansvar för att vårda reformerna genom en skolpolitik som aldrig sopar problem under matten, utan i stället visar vägen framåt med kunskap och frihet i fokus.

Ämnen i artikeln

Friskolor
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt