Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Hög tid att ta populismen i Sverige på riktigt allvar”

Det är tydligt att förtroendeproblemet är särskilt stort för just politiker. Färre än var tredje, 30 procent av svenska folket, uppger att de har stort förtroende för partiledarna, skriver artikelförfattarna.
Det är tydligt att förtroendeproblemet är särskilt stort för just politiker. Färre än var tredje, 30 procent av svenska folket, uppger att de har stort förtroende för partiledarna, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow TT

Efter USA-valet. Misstron mot auktoriteter går djupare än många trott. Och försök att dämpa misstron leder ofta till motsatsen. Problemet är inte Trump utan den politiska och mediala miljö i vilken budskap som hans lockar väljare. Och den miljön växer även i Sverige, skriver Markus Uvell, Johan Jakobsson och Martina Lind.

Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har skickat chockvågor över världen. Mycket kommer att skrivas om valresultatet, men två slutsatser framstår som särskilt akuta för svensk del.

För det första att misstron mot alla slags auktoriteter – i politik, näringsliv och media – går djupare än vi kunnat tro. För det andra att misstron ofta ligger utom räckhåll för dessa auktoriteter – försök att dämpa populismen leder i många fall till motsatsen.

Sverige har länge präglats av internationellt sett hög tillit. Svenska folket har litat på sina politiker, respekterat sina myndigheter och varit stolta över landets framgångsrika företag.

Men vi lever i en orolig tid, där misstron växer även i vårt land. Pessimismen inför Sveriges framtid breder ut sig, område efter område uppfattas fungera dåligt och de flesta tycker att utvecklingen på det hela taget går åt fel håll.

På frågan om de ”förstår vanliga väljares situation” får ingen av de etablerade partiernas ledare starkt stöd. I stället är det ledarna för riksdagens ytterlighetspartier – Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet – som får högst betyg här, vilket är klart illavarslande.

Nya siffror visar att den typ av stämningar som ligger bakom Trumps framgångar är starka även i Sverige. Den populistiska utmaningen är i högsta grad ett reellt problem även här.

Att förtroendet för svenska partiledare i dag är historiskt lågt är väl känt. För att få en fördjupad bild av förtroendeproblemet har vi med hjälp av intervjuer genomförda av undersökningsföretaget Inizio studerat dels förtroendet jämfört med andra auktoriteter, dels på vilka områden förtroendet för politikerna brister.

Det är tydligt att förtroendeproblemet är särskilt stort för just politiker. Färre än var tredje, 30 procent av svenska folket, uppger att de har stort förtroende för partiledarna.

Det kan jämföras med att 45 procent har stort förtroende för svenska storföretagsledare. Även svenska journalister, en grupp som ofta kritiseras, åtnjuter större förtroende än partiledarna: 33 procent har stort förtroende för journalister.

När vi tittat närmare på var förtroendet brister visar det sig att problemet gäller många områden, men är särskilt starkt vad gäller globaliseringen och förståelsen för väljarnas vardag.

Den enda partiledare som många väljare uppfattar ”förstår villkoren för näringslivet i den globala konkurrensen” är Anna Kinberg Batra (43 procent). Inte mer än 21 procent uppfattar att Stefan Löfven har sådan förståelse, och 9 procent att utbildningsminister Gustav Fridolin har det.

På frågan om de ”förstår vanliga väljares situation” får ingen av de etablerade partiernas ledare starkt stöd. Knappt var tredje väljare, 29 procent, uppfattar att Stefan Löfven förstår situationen. Gustav Fridolin och Isabella Lövin uppnår bara 12 procent medan mellan 13 och 20 procent uppfattar att allianspartiernas ledare förstår vanliga väljares situation.

I stället är det ledarna för riksdagens ytterlighetspartier – Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet – som får högst betyg här, vilket är klart illavarslande. Den partiledare som i undersökningen uppfattas förstå väljarnas vardag allra bäst är Jimmie Åkesson.

Det är minst sagt svaga förutsättningar för långsiktiga reformer. Akuta integrationsutmaningar, begränsat statsfinansiellt utrymme, låst parlamentariskt läge och lågt förtroende för ledande politiker gör det tveksamt om viktiga framtidsreformer kan genomföras de närmaste åren.

Bostadsbyggande, infrastrukturinvesteringar, företagsbeskattning, arbetsmarknadsreformer, klimatpolitik och nedmontering av konkurrenshinder är några av de områden där det behövs strukturreformer för att säkra långsiktigt välstånd. Dessa behov blir dessutom större när oron i omvärlden växer.

Det välstånd som präglar Sverige i dag är byggt på den breda förankring för viktiga samhällsreformer som funnits under tidigare decennier. Den miljö vi i dag lever i är fundamentalt annorlunda. Misstro, konflikter och populism dominerar.

Förankring av reformer kan därför inte bara överlåtas till politiken, fler behöver bidra. Ett särskilt ansvar vilar på näringslivet och på de etablerade medierna.

Hos enskilda företagsledare och i företagens kommunikation med allmänheten finns mycket av den energi, det entreprenörskap och det förtroendekapital vårt offentliga samtal idag saknar. Företag med intresse för såväl globala som mer lokala problem behöver bli bättre på att förstå det samhällsklimat i vilket de verkar och hur medborgarna upplever situationen.

Först då kan de med trovärdighet förklara vad som sker i den för många så ganska skrämmande globala ekonomin. Och hur ett starkare näringsliv bidrar till att lösa samhällsproblem, minska osäkerheten, återupprätta förtroendet och skapa ny trygghet när den gamla upplevs vittra bort.

De etablerade medierna har på senare år fått se så kallade alternativmedier ta allt större plats, med ensidiga, ofta osanna och inte sällan direkt hatiska budskap i stället för allsidig granskning. Det finns inget att lära av alternativmedierna i detta avseende, men att de växer i styrka är en signal att ta på allvar. Tillsammans med debatten i sociala medier skapas ett slags alternativ offentlighet, väsensskild från de etablerade mediernas.

Medierna har ett ansvar att se bortom kampanjjournalistik, klickjakt och taktiserande kring hur rapporteringen kan uppfattas. Populistiska budskap kan bara mötas med sakliga, ärliga och mer underbyggda budskap. Aldrig med förakt och hån mot de människor populismen lockar. Rapporteringen kring Trumps kandidatur är ett exempel på hur det inte får gå till.

Det är inte ödesbestämt att tilliten i Sverige ska fortsätta sjunka. Vi har under 2000-talet haft flera politiska ledare med utomordentligt starkt folkligt stöd, och förtroendet för svenska företagsledare är fortsatt högt. Men hur vi bemöter populismen är avgörande.

Problemet är inte Trump utan den politiska och mediala miljö i vilken budskap som hans lockar väljare, och den miljön växer även i Sverige. Det är hög tid att vi tar populismen på allvar.

DN Debatt. 11 november 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.