Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Högskolorna tar inte lagen om hållbarhet på allvar”

Det går att förändra: År 2011 gjorde Naturvårdsverket en utvärdering av myndigheternas miljöledningsarbete och KTH kom på sista plats bland högskolorna. Efter sex år tillhör KTH nu de universitet som fått det högsta omdömet i UKÄ-rapporten, skriver artikelförfattarna.
Det går att förändra: År 2011 gjorde Naturvårdsverket en utvärdering av myndigheternas miljöledningsarbete och KTH kom på sista plats bland högskolorna. Efter sex år tillhör KTH nu de universitet som fått det högsta omdömet i UKÄ-rapporten, skriver artikelförfattarna. Foto: KTH

Tre fjärdedelar av svenska universitet och högskolor har grava brister i sitt arbete med hållbar utveckling inom utbildningen. Många lärosäten har helt enkelt inte tagit högskolelagen på allvar. Där står det, sedan tio år tillbaka, att man ska främja en hållbar utveckling. Nu har regeringen all anledning att agera, skriver företrädare för KTH.

Halten av koldioxid i atmosfären har slagit nytt rekord. Denna gång är det inte bara halten, utan också ökningstakten som är högre än vanligt. Förändringar är nödvändiga om mänskligheten inte ska bli ”grillad, rostad och kokt”, för att använda IMF-chefen Christine Lagardes ord.

Väldens länder har enats om globala hållbarhetsmål till 2030 och Parisavtalet, som innebär att fossila bränslen ska vara i princip avvecklade inom några decennier. Andra viktiga hållbarhetsmål rör jämlikhet, jämställdhet, mat, vatten, hälsa. Ofta samverkar dessa mål, når man ett blir de andra lättare att nå, men inte alltid. Detta innebär en stor omställning av historiska dimensioner. Sådana har skett förut i historien, och även denna omställning är möjlig, men det kräver att alla delar av samhället är med.

Högre utbildning lyfts ofta fram som en nyckelfaktor. Samhället behöver utbilda människor som kan driva denna förändring, som har kunskaper och förmågor som krävs. De studenter som vi utbildar nu, kommer att vara en del av omställningen och behöver verktygen för att bidra.

Jämställdhet behöver integreras i utbildningarna så att studenterna efter examen kan verka för ett jämställt samhälle.

Vad gör då de svenska universiteten? Uppfyller man förväntningarna? Tidigare har vi saknat kunskap, men genom Universitetskanslersämbetets tematiska utvärdering av alla universitets och högskolors arbete med hållbar utveckling finns nu för första gången en heltäckande bild. Den är en besvikelse. Tre fjärdedelar av lärosätena får omdömet att de har behov av att utveckla sina processer för arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen.

Bristen på systematik i arbetet är det som främst slår en. Mindre än hälften av lärosätena har uttalade mål, ännu färre följer upp de mål som man kanske har. Mindre än hälften kompetensutvecklar sina lärare inom hållbarhet. Ofta finns eldsjälar som tar initiativ, men utan stöd från högskoleledningarna är det svårt att få långsiktighet och bredd.

Många lärosäten har helt enkelt inte tagit högskolelagen på allvar. Där står det, sedan tio år tillbaka, att man ska främja en hållbar utveckling. Högskolorna pekar på eldsjälar och enstaka kurser och tror att det räcker. Men det gör det inte.

UKÄ-resultaten är dubbelt deprimerande eftersom universiteten ska gå i bräschen för samhällsutvecklingen och bistå med spetskompetens. Om inte universiteten klarar att prioritera den stora omställningen, vem ska då göra det? Kanske är svaret att ingen klarar omställningen helt själv. Alla behöver stöd och påtryckningar från andra aktörer i samhället. Universiteten behöver höra från regering och riksdag, ­näringsliv, offentlig sektor, det civila samhället och studenterna – att här behöver man agera. Det finns, även i högskolan, konservativa krafter som bromsar. Vi på universiteten måste orka bryta traditionens frestande makt.

Även regeringen har all anledning att agera. Man bör inte vara nöjd med att tre fjärdedelar av lärosätena uppvisar grava brister – mer än tio år efter det att högskolelagen ändrades. Regeringen bör be alla universitet och högskolor att berätta hur man nu tar till sig denna utredning och vilka handlingsplaner man har för att få ordning på sina processer. Regeringen bör också se till att den sittande utredningen om styrning och resurser för universitet och högskolor lägger förslag som gör att lärosätena uppfyller kraven i högskolelagen. Regeringen kan också arbeta för att högskoleförordningen ändras och examensmål om hållbar utveckling skrivs in för fler utbildningar (i dagsläget gäller det bara några). Den bör också försäkra sig om att de man utser till rektorer och styrelsemedlemmar tar hållbarhetsfrågor på allvar.

Vi vet att det går att förändra. År 2011 gjorde Naturvårdsverket en utvärdering av myndigheternas miljöledningsarbete. Vårt eget universitet, KTH, kom på sista plats bland högskolorna. Det fanns brister överallt, bland upphandlingsregler, toalettbelysning som brann nätter och helger, och studenter som inte fick en systematisk utbildning. Efter en grundlig utredning gjordes stora förändringar. Nyckelpunkter var att styrelse och rektor fattade beslut om tydliga mål och uppföljning, att det inrättades ett certifierat miljöledningssystem, att det utsågs en vicerektor och en miljöchef som löpande fick ansvar för hållbarhetsfrågorna och att det avsattes resurser. Nu tillhör KTH de universitet som fått det högsta omdömet i UKÄ-rapporten.

Vi på universitet och högskolor behöver ta vårt samhällsansvar fullt ut genom att göra hållbarhetsmålen och omställningen till kärnvärden i vårt uppdrag. Vi vet nu att omställningen kommer att kräva förändringar på alla samhällsområden. Klimatförändringarna och även anpassningen till dem påverkar ojämnt, mellan länder och samhällsgrupper. Oxfamrapporten ”Uprooted by climate change” visar att extrema väderhändelser det senaste årtiondet tvingat 14 miljoner människor på flykt. Fattiga löper fem gånger större risk än andra att tvingas fly.

Thomson Reuters visar i en annan rapport att 250 av världens företag, främst olje- och kolbolag, står för en tredjedel av alla växthusgaser. Vi ser också att benägenheten att ställa upp på omställningen minskar hos socioekonomiskt svaga grupper som i värsta fall söker sig till faktaförnekande populism och börjar misstro hållbarhet eftersom de misstror experter och eliter. Dessa exempel visar på komplexiteten i utmaningarna och att det inte räcker med att lämna hållbarhetsfrågorna till de tekniska högskolorna. Högskolelagens skrivningar gäller alla universitet och högskolor och UKÄ:s utvärdering visar att många har en väg att vandra.

Samtidigt vill vi, som en framtidsinriktad teknisk högskola, ta vårt samhällsansvar fullt ut. De grupper som tekniska högskolor främst utbildar, som ingenjörer, arkitekter och samhällsplanerare, tillhör dem som kommer att arbeta i frontlinjen med att utveckla och bygga de strukturer som hållbara samhällen vilar på. Deras utbildning måste vara relevant och mångsidig. Hållbar utveckling handlar lika mycket om rättvisa, tillit och deltagande som om teknik och incitament. Studenterna behöver förstå begrepp som klimat och miljö från grunden som sociala, politiska och historiskt framvuxna problemkomplex.

För att ta fullt ansvar för vårt utbildningsuppdrag behöver vi därför utveckla studenternas kunskapsbaser. Humanistiska och samhällsvetenskapliga kunskaper krävs också för att professionella nyckelgrupper i samhällsomställningen ska förstå utmaningarnas karaktär, lättare kunna samarbeta med varandra och förstå hur organisationer kan arbeta med förändring. Jämställdhet behöver integreras i utbildningarna så att studenterna efter examen kan verka för ett jämställt samhälle.

Detta är centrala delar i vårt just nu pågående utvecklingsarbete på KTH. Vi är övertygade om att en stor omställning mot hållbarhet och ett fossilfritt samhälle är både en nödvändighet och en fantastisk möjlighet. Där finns stora delar av morgondagens arbetsmarknad, näringsliv och offentlig sektor. Det är detta samhälle våra utbildningar ska vara till för.

DN Debatt. 24 november 2017

Debattartikeln

Företrädare för KTH:
”Högskolorna tar inte lagen om hållbarhet på allvar”

Repliker 

Företrädare för Sustainergies:
”Hög tid att integrera hållbarhetskunskap i samtliga utbildningar”



Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.