Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

"Högskolornas sommarlov är för långt"

Inför tre terminers studieår och kortare sommarlov för studenterna på landets högskolor. Fler välutbildade kommer ut i arbetslivet snabbare och vi får mer skattepengar till vård och omsorg, skriver socialdemokratiska finanslandstingsrådet Ingela Nylund Watz.

Nu är det dags igen för sommarlov på landets universitet och högskolor. Studenter och lärare kan se fram mot en lång ledighet när verksamheten vid våra ledande utbildningsinstitutioner går ned på sparlåga. Det är säkert många som uppskattar den långa ledigheten på upp till 10-12 veckor. Men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv förefaller den djupa sommardvalan svår att försvara.

Som styrelseledamot i en av landets högskolor har jag överraskats av hur det långa sommaruppehållet tas för givet. Nästan ingen reagerar över det faktum att undervisningslokaler står oanvända under ett par månaders tid.

Att samhället skulle vinna på en effektivisering av utbildningen där en större del av sommaruppehållet utnyttjades till reguljära studier är som jag ser det rätt självklart. Välutbildad arbetskraft skulle komma ut i arbetslivet snabbare, vilket innebär ökade skatteintäkter.

De finansieringsproblem som hela den offentliga sektorn, men kanske framför allt omsorgs- och vårdsektorerna, står inför har varit kända under en lång tid. Problemet handlar i första hand inte om hur välfärden ska finansieras utan om att den ska finansieras. Och då finns inga genvägar. Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar har efter krisen i början av 90-talet aldrig kommit upp i 70- och 80-talens nivå igen. Det går aldrig att komma ifrån att sysselsättningen och antalet arbetade timmar är avgörande för att finansiera välfärden i framtiden.

En av flera åtgärder som måste tas till handlar om att korta tiden i utbildning. I dag påbörjar nästan hälften i en årskull högskolestudier. Detta är i grunden en positiv utveckling, men en ofrånkomlig följd är att antalet arbetade timmar i ekonomin som helhet sjunker genom att allt fler i stället för att arbeta bedriver studier och därigenom ges färre år i arbetslivet.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag utrett frågan om ett utökat studieår och ställt sig positiv till en försöksverksamhet som bygger på att studenterna får välja mellan utökat studieår och dagens kortare studieår. Jag tror att denna modell är alltför försiktig. Målsättningen bör vara att helt övergå till att dela in studieåret i tre terminer med ett betydligt kortare sommaruppehåll.

Den högre utbildningens kraftiga expansion har lett fram till en ny situation där mycket i den traditionella universitets- och högskolevärlden måste omprövas - bland annat sommarlovet. Det är hög tid för regeringen med utbildningsminister Leif Pagrotsky i spetsen att visa initiativkraft genom att lägga fram en nationellt allomfattande terminsreform.

En komplikation som Högskoleverket lyfter fram är om svenska examina blir internationellt gångbara när utbildningstiden kortas. Jag tror detta är en kraftigt överdriven farhåga. Till syvende och sist är det utbildningens kvalitativa innehåll som kommer att spela roll - inte utbildningens tidsmässiga längd. Det finns dessutom ett antal med Sverige jämförbara länder som har treterminssystem. Storbritannien och Irland är länder där treterminssystem är den vanligaste uppdelningen av läsåret.

En omläggning till ett längre studieår med tre terminer kräver självfallet vissa förberedelser. Jag inser till exempel att lärarorganisationen måste utformas så att utbildningens kvalitet och forskningsinsatser inte äventyras. Men detta är problem som kan lösas och ingen torde kunna förneka den goda samhällsekonomin i ett system där utbildningstiden förkortas genom att en större del av sommaren ägnas åt studier.

Ingela Nylund Watz

Finanslandstingsråd (s) Stockholms läns landsting

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.