Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Höj försvarsanslaget med 500 miljoner i vårbudgeten”

Vi föreslår en förstärkning av samhällets beredskap. Det handlar till exempel om att stärka Hemvärnet, skriver artikelförfattarna. Bilden visar Hemvärnet som övar skydd av Visby flygplats.
Vi föreslår en förstärkning av samhällets beredskap. Det handlar till exempel om att stärka Hemvärnet, skriver artikelförfattarna. Bilden visar Hemvärnet som övar skydd av Visby flygplats. Foto: Lotta Härdelin

Snabbt försämrat omvärldsläge. Totalt vill vi satsa 8,5 miljarder kronor extra på försvaret under nuvarande inriktningsperiod utöver de redan beslutade ökningarna. Vad som görs först bör baseras på var Försvarsmakten ser störst behov, men insatser som snabbt höjer försvarsförmågan bör prioriteras, skriver fyra företrädare för M.

Oron i Sveriges närområde och i omvärlden påverkar i allra högsta grad vårt land. Vi står inför stora utmaningar.

Ryssland har ökat sina militära utgifter och höjt sin militära förmåga. I Georgien, Ukraina och Syrien har landet visat att man inte tvekar att använda militärt våld för att främja sin politiska agenda. Samtidigt ökar hackerattackerna, desinformationskampanjerna och propagandan riktade mot Sverige och andra länder. Den svenska militära underrättelsetjänsten har påvisat att avsändaren är tydlig: Ryssland.

Det skoningslösa kriget i Syrien har samtidigt gått in i en ny fas men en hållbar fred ter sig alltjämt avlägsen. Attackerna i Paris, Nice, Bryssel, Köpenhamn, strax före jul i Berlin och på nyårsnatten i Istanbul, visar på det fortsatta hotet från terrorismen. Under några få år har världen blivit en betydligt farligare plats.

Denna utveckling sker samtidigt som sammanhållningen inom EU är under press. Vi har också betydande osäkerhet kring hur Donald Trump kommer agera säkerhetspolitiskt, med risk för negativa konsekvenser för Europa.

Få uppgifter är så centrala som förmågan att försvara landet mot angrepp utifrån. Den uppgiften måste tas på största allvar.

Moderaterna föreslår därför en förstärkning av samhällets beredskap. Det handlar till exempel om tydligare krav på medborgarnas förmåga att kunna hantera en krissituation.

För att möta ett oroligt omvärldsläge behöver Sveriges försvarsförmåga stärkas. Det var därför Moderaterna drev på för att för att Försvarsmakten skulle få mer resurser – 10,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag om 6,2 miljarder kronor – i det förra försvarsbeslutet. Det är en styrka för Sverige att vi kunde nå den förra försvarsuppgörelsen. Men den får inte hindra oss från att agera före 2020 när omvärldsläget ställer nya krav.

En plan för ett starkare Sverige förutsätter ett starkt sammanhållet försvar med tydliga svar om vad nästa steg i svensk säkerhetspolitik ska innefatta. För den långsiktiga förmågan krävs en noggrann analys och en bred förankring. Utifrån det behovet krävde vi förra året att Försvarsberedningen snarast skulle kallas in, och att den skulle få ett bredare mandat för att kunna ta hänsyn till den kombination av både militära och civila hot som Sverige står inför. Att beredningen inte har kommit igång innebär att Sverige har tappat värdefull tid.

Nu måste nästa försvarsberedning tillkallas snarast. Vi skulle välkomna ett sådant besked från regeringen. Men det räcker inte. Sverige behöver också förstärkningar som ger ökad förmåga i närtid.

Framför allt tre områden är prioriterade:

Foto: DNStärk hela samhällets krisberedskap. Landets förmåga att stå emot angrepp handlar om så mycket mer än rent militär förmåga. Vi lever i dag i ett samhälle där konstanta flöden av kapital, tjänster, information och människor gör att medborgare, företag och organisationer kan överleva. När det fungerar gör det våra liv enklare att leva. Men det gör också samhället sårbart för attacker mot till exempel it-system. Detsamma gäller grundläggande saker som tillgång till bränsle, elektricitet, vatten och mat. Det nya totalförsvaret handlar därför om att skapa motståndskraft i hela samhället.

Moderaterna föreslår därför en förstärkning av samhällets beredskap. Det handlar till exempel om tydligare krav på medborgarnas förmåga att kunna hantera en krissituation. Det handlar om ökad it-säkerhet och minskad sårbarhet vid cyberattacker eller desinformationskampanjer. Det handlar om att stärka samverkan mellan Försvarsmakten, polisen, andra myndigheter, civilsamhället samt näringslivet, och att stärka Hemvärnet. Det handlar om att möta och motverka radikalisering och terrorism och därför är det självklart att Säkerhetspolisen bör få tillräckliga verktyg och resurser.

Foto:  Påbörja arbetet med att gå med i Nato. Sveriges egen förmåga att möta yttre hot behöver bli starkare. Men detta står inte i motsättning till ökat samarbete med andra länder – tvärtom.

Den svenska säkerhetspolitiken vilar i mångt och mycket på säkerhet i samverkan. Sveriges solidaritetsförklaring är ett tydligt uttryck för denna inriktning och våra bilaterala samarbeten – exempelvis med Finland och med USA – är det också. Även inom EU behöver försvarssamarbetet stärkas. Förmågan att kunna ge och ta emot civil och militär hjälp är central vid en eventuell kris eller konflikt.

Krister Bringéus utredning visar att samarbetet med Nato är avgörande för att skapa stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde. Men inget samarbete kan ersätta fullt medlemskap, med löftet om hjälp i skarpt läge ifall den skulle behövas. Sverige behöver en färdplan för att gå med i Nato.

Foto:  Öka resurserna till försvaret. Försvarsberedningen kommer att ha ett viktigt uppdrag i att förbereda diskussionen om den långsiktiga nivån på försvarsanslagen och vilka förstärkningar som är nödvändiga framöver. Försvarsuppgörelsen som vi var med och drev igenom var att betrakta som ett golv och ett trendbrott, men det försämrade säkerhetsläget gör att ytterligare steg inte kan vänta till nästa försvarsbeslut.

Försvarsmakten har själva presenterat förslag på nödvändiga förstärkningar. Det handlar till exempel om resurser för spridning av flygbaser, anskaffning av fordon och förstärkning av sensorkapaciteten. Det finns även ytterligare behov av satsningar på försvarets basplatta, vilket inkluderar bland annat ammunition, mer övningstimmar och personlig utrustning för våra soldater och sjömän. Vad som görs först bör baseras på var Försvarsmakten ser störst behov men insatser – likt utökad övningsverksamhet – som snabbt höjer försvarsförmågan bör vara prioriterade.

Nästa försvarsbeslut planeras först år 2020. Men läget i omvärlden försämras snabbt redan nu. För att ytterligare höja försvarsförmågan här och nu behöver minst 500 miljoner kronor skjutas till redan i år, exempelvis i vårändringsbudgeten. Dessutom föreslår vi att försvarsanslaget höjs med 2 miljarder kronor 2018, vilket sedan ökar till 3 miljarder kronor per år i permanent höjning av anslagen från 2019 och framåt. Totalt innebär det att försvaret får 8,5 miljarder kronor extra under nuvarande inriktningsperiod utöver de redan beslutade resursökningarna.

Vi skulle välkomna en bred samsyn om ytterligare ökade resurser till Försvarsmakten. Detta kan bli verklighet om regeringen redan i vårändringsbudgeten ökar anslagen och på så vis bygger vidare på nu gällande försvarsbeslut. Dessutom måste försvarsberedningen som förbereder nästa försvarsbeslut rusta Sverige för en långsiktigt hållbar försvarsförmåga, både för egen del och för att kunna agera i viktiga internationella sammanhang och strukturer.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget måste tas på största allvar. Omvärlden väntar inte tills Sverige är redo, utan Sverige måste möta utvecklingen i omvärlden. Vårt land och våra värderingar måste vi försvara, och ytterst gör vi det genom att värna nationens säkerhet.

DN Debatt.6 januari 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.