Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-28 13:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/hoj-inte-inkomstgolvet-for-arbetskraftsinvandrare/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Höj inte inkomstgolvet för arbetskraftsinvandrare”

På det hela taget är arbetskraftsinvandringen, eller kompetensinvandringen, mycket lönsam för Sverige, skriver artikelförfattarna.
Foto: Helena Landstedt/TT

DN DEBATT 1/11.

Sverige behöver den mycket lönsamma arbetskraftsinvandringen. Den nya regeringen gör rätt i att bekämpa exploatering, men förslaget om höjt lönegolv för arbetstillstånd är en helt förkastlig åtstramning. Det gäller att börja i rätt ände genom att se över bidrags- och skattesystemen, skriver tre företrädare för tjänsteföretagens organisation Almega.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Den svenska ekonomin bromsar in. Nästa år kommer att bli en prövning för både hushåll och näringsliv. Samtidigt som inflationen gröper ur köpkraften dämpar de höga energipriserna såväl den internationella konjunkturen som den svenska exporten.

Det finns dock ljusglimtar. Råvaru­priserna har börjat falla och de internationella leveranskedjorna har återhämtat sig efter pandemin. Om vi tillsammans lyckas få ner inflationen under året som kommer ökar möjligheterna för att krisen blir kortvarig.

Men det gäller att inte tappa fokus på Sveriges långsiktiga utmaningar, där bristen på kompetens är en av de allvarligaste. Fler än vartannat tjänsteföretag har brist på arbetskraft. Inom vissa tjänstebranscher har tre av fyra företag svårt att rekrytera den personal de behöver. I detta läge är det helt nödvändigt att svenska företag kan fylla luckorna med hjälp av rekrytering utifrån.

Inom vissa tjänstebranscher har tre av fyra företag svårt att rekrytera den personal de behöver.

I Sverige arbetar fortlöpande drygt 25 000 personer från länder utanför EU, säsongsanställda inom de gröna näringarna borträknade. Den största gruppen är högkvalificerade personer: specialister inom techsektorn och olika typer av ingenjörer inom industrin, bygg- eller tjänstesektorn. Övriga finns representerade inom en rad andra tjänstebranscher.

Mellan 80 och 90 procent av dem arbetar i yrken där det råder brist på arbets­kraft. Vad det handlar om är alltså ren och skär kompetensinvandring.

På det hela taget är arbetskrafts­invandringen, eller kompetensinvandringen, mycket lönsam för Sverige. De som kommer hit arbetar under hela sin vistelse och får bara ta med anhöriga som de kan försörja. Arbetskraftsinvandrarna bidrar varje år med 34 miljarder kronor till Sveriges bnp och 12 miljarder kronor i skatteintäkter.

Behovet av arbetskraftsinvandring kommer dessutom att öka. Bara den gröna omställningen av industrin i norra Sverige kommer enligt beräkningar att behöva 100 000 ditflyttade personer under de kommande 15 åren. Det arbetskraftsbehov som där uppstår inom industri, bygg och framför allt tjänster kan inte tillgodoses utan arbetskraftsinvandring.

Bara den gröna omställningen av industrin i norra Sverige kommer enligt beräkningar att behöva 100 000 ditflyttade personer under de kommande 15 åren.

Trots detta ifrågasätts arbetskraftsinvandringen från allt fler håll. Även i Tidöavtalet, överenskommelsen mellan den nya regeringen och Sverige­demokraterna, återfinns flera förslag för att begränsa den.

Ett utmärkt förslag är att undanröja sekretesshinder och därmed öka myndigheternas möjligheter att tillsammans bekämpa exploatering av utländsk arbetskraft. Detta har Almega förespråkat tidigare. Utnyttjande av utländsk arbetskraft är givetvis helt oacceptabelt och ska bekämpas.

Det finns också skäl att ompröva möjligheten till spårbyte, vilket innebär att de som fått avslag på sin asylansökan ges möjligheten att stanna i Sverige om de hittar ett arbete. Spårbytet infördes med ett gott syfte men har tyvärr medfört att personer riskerar att hamna i en utsatt ställning och utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

Spårbytet infördes med ett gott syfte men har tyvärr medfört att personer riskerar att hamna i en utsatt ställning och utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

Helt förkastligt är däremot förslaget att höja inkomstgolvet för arbetstillstånd till medianlönen – 33 200 kronor i månaden. Om detta blir verklighet kommer hälften av alla arbetstillstånd dras in. Över 10 000 arbetskrafts­invandrare som i dag stöttar upp och gör rätt för sig inom besöksnäringen, vården och byggbranschen, kockar, städare och hantverkare skulle tvingas lämna landet.

Förslaget motiveras med att dessa jobb ska utföras av arbetslösa inom landet. Betydligt lättare sagt än gjort. Att rekrytera arbetskraft från ett land utanför EU kräver mer tid och arbete än att anställa någon på plats i landet.

Våra medlemsföretags förstaval är alltid att rekrytera i Sverige. Först när de inte hittar rätt sökande i landet vänder de sig utomlands. Bristen finns i alla branscher, även inom yrken som inte kräver någon längre utbildning.

Våra medlemsföretags förstaval är alltid att rekrytera i Sverige. Först när de inte hittar rätt sökande i landet vänder de sig utomlands.

Att Sveriges arbetslöshetstal är bland de högsta i Europa, samtidigt som det råder en skriande brist på arbetskraft, är ett politiskt misslyckande. Orsakerna till detta är flera. Arbetsförmedlingen lyckas inte med sitt uppdrag att hjälpa arbetssökande till lediga jobb. Det behövs fler korta utbildningar till bristyrken. I detta spelar fristående aktörer en avgörande roll.

Drivkrafterna för att arbeta är för svaga för de personer som under en längre tid försörjt sig på bidrag. Det ska alltid löna sig att ta ett arbete. Därför måste bidragsreglerna förändras samtidigt som inkomstskatten för personer med lägre inkomster måste sänkas. Den nya regeringen har förslag som går i den riktningen, vilket är välkommet.

Dessvärre är risken överhängande att regeringen kommer att börja i fel ände. Att slå fast en konkret siffra på ett lönegolv är betydligt enklare, och därmed kanske mer lockande, än att se över bidrags- och skattesystemen. Men att först strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring och låta andra reformer dröja vore djupt olyckligt.

Vi uppmanar regeringen att göra saker i rätt ordning. Börja med de reformer som krävs för att stärka drivkrafterna till arbete. Säkerställ att dagens arbetssökande verkligen kan ta de lediga jobb som finns. Genomför också de åtgärder som krävs för att förhindra att reglerna för arbetstillstånd missbrukas.

Sverige behöver kompetensinvandrare. Systemet för arbetskraftsinvandring kan självklart förbättras. Men genom att höja lönetröskeln för arbetstillstånd, utan en nogsam utredning och i samarbete med arbetsmarknadens parter, riskerar regeringen att kasta ut barnet med badvattnet.

Ämnen i artikeln

Tidöavtalet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt