Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Hormoner räddar kvinnor från sjukdom och tidig död”

Medicinsk expert: Att ökningen av kvinnors livslängd bromsats upp, beror på att de slutat ta hormoner efter larmrapporter om bröstcancer. När en larmrapport för sju år sedan kopplade ihop hormoner med ökning av bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar slutade många svenska kvinnor att ta hormoner. De hade använt de preparat som erbjuds i Sverige, som man vet ökar risken för bröstcancer. Nu har kvinnors förväntade ökning av livslängden bromsats upp till en takt som är lägre än någon gång under det senaste halvseklet. Hormoner som inte ökar bröstcancerrisken minskar risken för sjukdomar och för tidig död. 30 olika studier med sammanlagt 26.708 kvinnor visar detta. Med hormoner får kvinnor bättre livskvalitet och längre liv, skriver läkaren Carolina Kockum Lybeck.

Det rapporteras att bröstcancer hos kvinnor minskar och att det beror på att de nästan slutat ta hormoner. Det är nog helt riktigt. Förklaringar om att det kan bero på minskning av mammografikontroller har framförts, men det lär i så fall vara marginellt. Den stora amerikanska WHI-studiens (Women’s Health Initiative) uppföljning, med oförändrad mammografifrekvens, bekräftar att minskningen är reell och rimligtvis relaterad till att användningen av hormoner efter menopaus minskat kraftigt.

Men vad är det för märkvärdigt med det? När den hastigt ihopskrivna larmrapporten från WHI-studien om ökning av bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar kom för sju år sedan slutade svenska kvinnor i stor utsträckning att ta hormoner. De hade använt de hormoner som erbjuds i Sverige, som man vet ökar risken för bröstcancer, och sedan slås det upp som ett slags nyhet att frekvensen av bröstcancer nu minskar. Vem är förvånad? I en del andra länder där kvinnor tagit hormoner som inte ger någon större ökning av bröstcancer (som de i Frankrike använda dydrogesteron och naturligt progesteron) ser man inte en lika kraftig minskning nu.

Vad som däremot inte skrivits mycket om är att kvinnors förväntade ökning av livslängden plötsligt bromsats upp till en takt som är lägre än någon gång under det senaste halvseklet. Mäns förväntade livslängd fortsätter att öka, här ser man ingen inbromsning, tvärtom en ytterligare accelerering av ökningen. Den enda förklaring som framförs är skillnader i rökning och att kvinnor fått mer lungcancer. Det är en väldigt tunn förklaring.

Det finns en alternativ orsak som inte ens nämnts – kvinnor har nästan slutat ta hormoner. Den totala risken för att dö minskade med 30 procent för de kvinnor som tog hormoner jämfört med dem som inte tog hormoner. Det visade redan den klassiska WHI-studiens femåriga uppföljning (29 procent för dem som tog enbart östrogen, 31 procent för dem som också tog ett gestagen, alltså gulkroppshormon, för att skydda livmodern mot cancer). Detta förutsatt att de börjat ta hormoner före 60 års ålder, vilket i det verkliga livet vanligen är fallet (medan medelåldern vid inkludering i WHI-studien var 63 år).

Det är bara 3 procent av svenska kvinnor som dör i bröstcancer, och bara marginellt fler i lungcancer. Mångdubbelt fler, kring 40 procent, dör i hjärt-kärlsjukdomar. WHI-studiens forskare rapporterade 2006 att de kvinnor i studien som var under 60 år när de började ta östrogen hade 37 procent färre hjärt­attacker än obehandlade kvinnor och att 45 procent färre behövt opereras för förträngda kransartärer i hjärtat. Året därpå rapporterades att kvinnor i samma åldersgrupp som tagit östrogen hade 61 procents minskad risk för förkalkade kranskärl i hjärtat.

Tyvärr motverkade det till den ena gruppen givna gulkroppshormonet (medroxyprogesteronacetat, MPA; det ena av de två syntetiska gestagener som säljs i Sverige) de goda effekterna av östrogenet, vilket naturligt progesteron inte gör – det adderar till de goda effekterna. Inte desto mindre sjönk den totala dödligheten alltså kraftigt även i den WHI-grupp som fick kombinerade hormoner.

Den stora amerikanska Nurses’ Health Study, där hormonbehandlingen var den ”normala”, med start vid klimakteriebesvär, visade att risken för hjärt-kärlsjukdom med enbart östrogen var minskad med 34 procent, men faktiskt också med 28 procent för kvinnor som tog kombinerad hormonbehandling med syntetiskt gulkroppshormon, som i Sverige.

Man har de senaste åren visat i stora studier att man med hormonbehandling, alltså redan med samma slags hormoner som använts i Sverige, halverar risken för mag-tarm-cancer – som dödar fler kvinnor i Sverige än bröstcancer. Om man ger östrogenet via huden (plåster eller gel) är risken för grovtarmscancer nere på en tredjedel av obehandlade kvinnors.

Alla studier har visat att risken för diabetes minskar med hormonbehandling i klimakteriet. Den senaste studien från Finland på nästan 8 500 kvinnor visar att risken sjönk ju längre tid kvinnan tog hormoner. Efter 2,5–5 års behandling var risken nere på 31 procent av obehandlade kvinnors risk för diabetes. Detta var fortfarande med huvudsakligen den typ av syntetiska gulkroppshormoner som ges i Sverige, som man ändå vet motverkar östrogenets goda effekter på blodsockersänkning och insulinkänslighet (naturligt progesteron motverkar däremot inte östrogenets goda egenskaper).

WHI-studien visade att hormonbehandling motverkade benskörhet (osteoporos). Antalet brott på lårbenshalsen minskade med en tredjedel redan enligt den första rapporten om kvinnor som tagit kombinerad hormonbehandling, med östrogen och syntetiskt gulkroppshormon. Och höftfrakturer ökar dödligheten. Även den som klarar operationen och skrivs ut från sjukhuset har 20 procents ökad risk att dö under det närmaste året. Och osteoporosfrakturerna har tredubblats under de senaste åren, sedan kvinnor slutat använda hormoner.

Att risken att dö är relaterad till hormoner framgår också av alla de studier som visar att ju senare en kvinna slutar att menstruera, desto längre tid lever hon. Siffrorna varierar mellan 1 och 3 procents lägre risk att dö för varje år senare som den naturliga menopausen inträffar. Detta tillstånd av hormonbrist kan man ju fördröja med utifrån tillförda hormoner, vilket många kvinnor gjorde – men flertalet slutade för sju år sedan.

Det är många faktorer som kan påverka den totala sjukligheten. En hormonbehandling som påbörjas tidigt minskar enligt ett antal studier också demens och Parkinsons sjukdom, förbättrar reumatoid artrit, minskar antalet höftprotes­operationer för artros och minskar troligen risken för depression – de senaste åren har sett en kraftig ökning av antidepressiv medicinering hos menopauserade kvinnor.

Men oavsett anledningarna är det ett faktum att hormonbehandling innebar en kraftig minskning av kvinnors totala risk att dö. En sammanställning av 30 olika studier med sammanlagt 26 708 kvinnor visade att kvinnor under 60 års ålder som tog hormonbehandling hade en risk att dö som bara var 61 procent av obehandlade kvinnors risk. Det är inte helt förvånande om detta nu börjar visa sig i statistiken som en stark uppbromsning av kvinnors förväntade ökning av återstående livslängd efter 65 års ålder, medan män fortsätter att accelerera sin ökning av förväntad återstående livslängd.

Det är svårt att inte dra slutsatsen att kvinnor som avstår från hormoner avstår inte bara från en bättre livskvalitet utan också från ett längre liv.

Carolina Kockum Lybeck
med dr

Carolina Kockum Lybeck

Carolina Kockum Lybeck disputerade i medicinsk kemi på koagulationslaboratoriet på Karolinska sjukhuset. Där hade hon hand om blödarsjuka och antikoagulationsbehandling. Hon har arbetat på Columbia University i New York, som gastroenterolog i Sverige och Saudiarabien och som neurolog och geriatriker på Akademiska sjukhuset och på Löwenströmska. I Frankrike har hon varit konsult främst för osteoporosproblem, först på Clinique Ambroise Paré i Toulouse, och sedan ett och ett halvt år tillbaka på Clinique Champeau i Béziers.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.