Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Hot eller våld drabbar var tredje myndighetsanställd”

Frågan om myndighetsanställdas utsatthet när det gäller hot och våld är större än de enskilda individer som drabbas. Vem vill ta ett uppdrag i medborgarnas tjänst om hot och våld är en del av arbetsmiljön? skriver artikelförfattarna.
Frågan om myndighetsanställdas utsatthet när det gäller hot och våld är större än de enskilda individer som drabbas. Vem vill ta ett uppdrag i medborgarnas tjänst om hot och våld är en del av arbetsmiljön? skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 14/5. Var tredje myndighetsanställd Jusekmedlem har utsatts för hot eller våld de senaste åren. Det är ett hot mot rättssamhället och demokratin. Vi föreslår därför ett starkare skydd för myndighetsanställdas personuppgifter och att det blir otillåtet att uttrycka sig kränkande eller otillbörligt i kontakter med myndigheter. Det skriver företrädare för Jusek.

Jusek har sedan 2009 undersökt förekomsten av hot, våld och trakasserier som riktas mot våra medlemmar inom rättsväsendet. I årets undersökning har vi också inkluderat myndigheter utanför rättsväsendet där medarbetarna har många direktkontakter med medborgarna.

Resultatet är oroväckande. Nästan var tredje medlem har utsatts för våld, hot, trakasserier, skadegörelse, mutförsök eller annan otillbörlig påverkan de senaste två åren. Skillnaderna mellan myndigheterna som ingår i årets undersökning är stora. På Kronofogdemyndigheten och Migrationsverket svarar nästan sex av tio att de har utsatts för hot, våld eller annan otillbörlig påverkan. På Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen svarar ungefär fyra av tio att de utsatts. Inom Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten varierar det mellan var fjärde och var tredje.

Undersökningen visar också att nästan var tredje medlem har övervägt att byta arbete eller uppdrag som en följd av att ha utsatts för hot eller våld. Ytterligare konsekvenser av utsattheten är att tre av tio har förändrat beteenden i privatlivet och två av tio anser att deras hälsa har påverkats. Var femte medlem känner sig otrygg i sin yrkesutövning på grund av risken för hot, våld eller trakasserier.

Ibland anses det till och med att en myndighetsanställd får tåla en del obehag som en del av yrkesrollen. En fortsatt eller vidgad acceptans av detta skadar den offentliga verksamheten.

Den i princip helt offentliga folkbokföringens adressuppgifter gör det enkelt att kontakta myndighetsanställda i deras privata sfär. Öppenheten är i grunden något vi ska värna men den får inte bli ett verktyg för att hota eller påverka myndighetsutövningen. I dag känner många av våra medlemmar oro för att de är så lätta att spåra utanför yrkesrollen.

För Jusek är det oacceptabelt att våra medlemmar utsätts för hot, våld eller andra påtryckningar i sitt arbete, eller för den delen känner oro när de utför sina arbetsuppgifter. Vi kan inte heller acceptera att deras hälsa påverkas. Det innebär onödigt lidande med långt­gående konsekvenser för den enskilde individen. Men frågan om hot och våld mot myndighetsanställda är större än de problem som drabbar våra medlemmar.

Myndigheterna inom och utom rättsväsendet utgör en hörnsten i det demokratiska samhället. Om myndighetsutövningen påverkas av att enskilda medarbetare hotas eller utsätts för våld riskerar det att få konsekvenser för förtroendet för såväl rättssamhälle som demokratiska principer. I slutändan handlar det om hur vi värnar vår demokrati.

Att så många av våra medlemmar funderar på att byta arbete eller uppdrag är oroande. Kompetensförsörjningen är redan ett bekymmer inom delar av rättsväsendet och underlättas knappast av att våra medlemmar utsätts för hot och våld i sitt arbete.

Alla former av våld och hot mot myndighetsanställda måste naturligtvis bekämpas och det enda rimliga svaret är nolltolerans. Det kräver ett långsiktigt, förebyggande arbete och att incidenter hanteras systematiskt och effektivt. Här har arbetsgivaren ett stort ansvar. Tyvärr ser vi inga tecken på att situationen har förbättrats inom de myndigheter som funnits med i tidigare undersökningar.

Om vi ska kunna se en positiv utveckling på sikt krävs många olika åtgärder, bland annat ett förbättrat stöd till medarbetarna, ett förstärkt skydd för personuppgifter och ett stärkt straffrättsligt skydd mot hot och våld.

Förutom det långsiktiga arbetsgivaransvaret krävs politiskt ansvarstagande för att minska risken att våra medlemmar utsätts för hot och våld under sin yrkesutövning. Därför föreslår Jusek:

1

Bättre sekretesskydd för privata uppgifter. Enligt nuvarande regler kan personuppgifter i folkbokföringen bara spärras om det finns en konkret hotbild. Denna spärr skapar dessutom många komplikationer i den privata livsföringen för den enskilde myndighetsanställde. Kommuner och banker kommer till exempel inte åt adressuppgifter för den som har spärr. Många myndigheter har uppgifter av en karaktär som gör att det finns en abstrakt hotbild för vissa av myndig­hetens anställda.

En ny form av spärr i folkbokföringen för dessa anställdas bostadsadress bör därför införas. För att spärra en bostadsadress ska det räcka med en enkel anmälan från anställningsmyndigheten till Skatteverket. Sådana adressuppgifter ska inte få lämnas ut från folkbokföringen till andra än myndigheter om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada. Det särskilda skyddet ska dock inte hindra att exempelvis banker och försäkringsbolag får tillgång till personuppgifter.

2

Blåljussabotage bör utvidgas till samhällssabotage. Blåljusutredningen (SOU 2018:2) har föreslagit kriminalisering av angrepp som hindrar viss utryckningsverksamhet, blåljussabotage, straffskärpning för våld eller hot mot tjänsteman och en särskild straffskärpningsgrund för brottsliga angrepp mot någon i dennes yrkesutövning. Det förekommer emellertid också att brott begås med syftet att störa eller hämnas för samhällets åtgärder mot framför allt grov och organiserad brottslighet, till exempel sprängningar utanför domstolar och polisstationer.

Därför behövs skärpta regler mot brott som riktas mot rättsväsendet och andra samhällsinstitutioner och som har till syfte att störa eller hämnas för samhällets åtgärder mot brottslighet. Skärpningen skulle kunna göras genom ett nytt brott vid sidan av blåljussabotage, samhällssabotage, eller genom att det betraktas som en försvårande omständighet vid straffmätning att ett brott medvetet riktats mot samhällets rättskipande eller i övrigt myndighetsutövande funktioner.

3

Beivra kränkande eller otillbörligt beteende mot myndighets­anställda. Tonläget i kommunikationen med myndigheter och deras anställda är ibland oacceptabelt hård och förolämpande. Ibland anses det till och med att en myndighetsanställd får tåla en del obehag som en del av yrkesrollen. En fortsatt eller vidgad acceptans av detta skadar den offentliga verksamheten och dess möjligheter att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare.

Det bör därför införas en ny reglering som gäller i kontakter med alla samhällets institutioner, motsvarande den som redan gäller om någon muntligen eller skriftligen uttalar något otillbörligt i domstol. Reglerna ska göra det straffbart att uppträda kränkande eller otillbörligt i kontakten med myndigheter.

Frågan om myndighetsanställdas utsatthet när det gäller hot och våld är större än de enskilda individer som drabbas. Vem vill ta ett uppdrag i medborgarnas tjänst om hot och våld är en del av arbetsmiljön? Som fackförbund kan vi tillsammans med arbetsgivare bidra till ett långsiktigt och tryggt arbetsmiljöarbete. På samhällsnivå måste vi genom lagstiftning och regelöversyn markera att alla former av hot och våld mot företrädare för våra demokratiska institutioner är oacceptabelt.

DN Debatt.14 maj 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.