Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Hundratals skattemiljarder omsätts utan granskning”

Noll koll på effektiviteten. Ingen vet i dag om det är myndigheter, privata företag eller ideella organisationer som är skickligast på skola, vård, omsorg och infrastruktur. Välfärdsbranscherna utgör samtidigt bara toppen på ett isberg. Nio tiondedelar av den skattefinansierade inhemska marknaden frodas i medieskugga och är dåligt genomlyst. Enligt en ny kartläggning av Dagens Samhälle omsätter den hela 820 miljarder kronor. Det är ett systemfel när hundratals miljarder rullar genom våra offentliga förvaltningar utan att man kan mäta produktivitet, kvalitet och effekter, skriver Mats Edman.

Staten och kapitalet är mer sammanflätade än någonsin. Politikerna vet dock inte hur många miljarder som dagligen byter händer när det offentliga gör affärer med det privata näringslivet. Det finns heller ingen som har ett samlat grepp om omfattningen, och resultatet, av alla transaktioner på den offentliga marknaden.

Frågan om vem som gör välfärdsjobbet bäst är en ständig källa till träta. Är myndigheter, privata företag eller ideella organisationer skickligast på skola, vård, omsorg och infrastruktur? Eftersom ingen vet säkert blandas ideologiska äpplen och päron friskt i debatten i brist på statistik och forskning.

Laura Hartman, tidigare forskningschef för Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS, fick mycket skäll när hon i september uttolkade forskarrapporten ”Konkurrensens konsekvenser” (DN Debatt 7/9). Rapportens viktigaste budskap, att det saknas vetenskapligt underlag för att utvärdera de tjugo senaste årens valfrihetsreformer, försvann i den infekterade debatten efteråt.

Men kritiken – att samhället inte tillräckligt utvärderar offentliga investeringar och konsumtion – måste diskuteras vidare. Det är ett systemfel när hundratals miljarder rullar genom våra offentliga förvaltningar utan att man kan mäta produktivitet, kvalitet och effekter. Alla som vill utvärdera den offentliga sektorns verksamheter möter enorma svårigheter.

”Vi saknar samlade och jämförbara data”, konstaterar även Statskontoret i en aktuell årsrapport med rubriken ”Den offentliga sektorns utveckling”. I den råder ingen brist på tabeller och diagram, men det är en stor utmaning för Statskontoret att bedöma om skattebetalarnas pengar används effektivt. Statskontoret har svårt att ge regeringen relevanta beslutsunderlag när det gäller den offentliga sektorn.

Ett gravt eftersatt område när det gäller uppföljning är definitivt den offentliga marknaden. Varje år köper myndigheter och offentligt ägda företag varor och tjänster från företag i alla tänkbara branscher. Marknaden spänner över vitt skilda verksamheter som bygg, vägar, sjukvård, friskolor, mat, kollektivtrafik, tvätt, avfall och it.

Värdet av den offentliga marknaden är bara delvis känd. Den mest ambitiösa studien publicerades av Konkurrensverket 2008, men deras siffror är nu fem år gamla och omfattar bara offentlig upphandling. ”Den statistik som finns kan inte användas för att bedöma om upphandlingar leder till konkurrens, vilka effekterna är, inte ens hur mycket som upphandlas eller inom vilka branscher upphandling sker”, skrev Konkurrensverket i en rapport våras.

Enligt en färsk kartläggning som tidningen Dagens Samhälle gjort är den offentliga marknaden värd 820 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av BNP och är mer än vad kommuner och landsting omsätter totalt. Och näringslivets vinst på alla affärer med offentliga kunder kan uppskattas till 75–85 miljarder per år.

Dagens Samhälle, som bevakar dessa frågor, har även listat de 100 största privata företagen på den offentliga marknaden. Vi har dessutom kartlagt det offentliga näringslivets omkring 2 000 aktiebolag som oftast drivs i vinstsyfte. Det finns ett 90-tal ganska okända statliga och kommunala storföretag som omsätter miljardbelopp på den privata marknaden. Staten är för övrigt landets största företagsägare.

I rapporten ”Den offentliga marknaden 2011” från Dagens Samhälle framgår hur djupt ”staten och kapitalet sitter i samma båt”.

• Stat, kommun och landsting köper varor och tjänster från näringslivet för 520 miljarder per år. De offentliga bolagen handlar för ytterligare 300 miljarder. Totalt 820 miljarder.

• Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet. Den andra halvan av budgeten går till de offentliganställdas löner.

• De privata branscher som drar in mest pengar är bygg (90 miljarder), fastighetsägare (35), skola/barnomsorg (34), läkemedel (33) och kollektivtrafik (30).

Aktiviteten på den offentliga marknaden ger jobb åt uppskattningsvis 500 000 människor i näringslivet, vilket förstås är positivt. I realiteten har vi här en skattefinansierad, konjunkturstabil inhemsk marknad som är tillgänglig för privata företagare landet runt. Ändå är den dåligt genomlyst och frodas i medieskugga.

I gengäld har vi en infekterad diskussion om friskolor, privat sjukvård och olika former av omsorg. Välfärdsbranscherna utgör bara toppen av ett isberg. Nio tiondelar av affärerna hittar man under debattens yta. Ungefär lika många miljarder som till exempel välfärdsbranscherna omsätter används exempelvis för inköp av relaterade varor och tjänster som bland annat skolskjuts, läromedel, färdtjänst, ambulans, läkemedel, tandvård och medicinsk teknik.

Helt klart tjänar företagen på den offentliga marknaden pengar. Annars skulle de inte vilja vara där. Vinst är för dem en existentiell fråga om utveckling och överlevnad.

• Enligt SCB uppgick den genomsnittliga rörelsevinsten (före skatt, exklusive avskrivningar) i näringslivet 2007–2009 till cirka 10 procent av omsättningen.

• Dagens Samhälle uppskattar därför att den offentliga marknaden ger vinster i näringslivet på sammanlagt 75–85 miljarder om året (9–10 procent av 820 miljarder).

I framtiden måste politikerna engagera sig i upphandling, inköp och finansiering av olika valfrihetssystem. Ju mer som läggs ut på entreprenad, desto viktigare att utvärdera hur effektivt det blir. Det kan vara värt att veta om en leverantör har 5, 10 eller 25 procents vinstmarginal, i synnerhet när vinsten ställs i relation till kvaliteten.

Det behövs en avsevärd uppryckning när det gäller statistik för den offentliga marknaden. I dag finns fyra aktuella rapporter som pekar på att kvalitetskontrollen haltar:

1. Det saknas underlag för att utvärdera resultaten av offentliga sektorns verksamhet (enligt Statskontoret).

2. Det saknas data för att utvärdera konsekvenserna av reformerna inom välfärden (enligt SNS-forskare).

3. Det saknas statistik för att bedöma om offentlig upphandling leder till konkurrens (enligt Konkurrensverket).

4. Det saknas fakta för att utvärdera affärerna på den offentliga marknaden (enligt Dagens Samhälle).

Mycket fattas innan till exempel infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd liksom skol- och forskningsminister Jan Björklund kan säga att de kan bedöma effekterna av sina beslut. Regeringen måste ta kritiken på större allvar. Varför ska myndigheterna annars samla spridda siffror på hög om statistiken inte duger till kontroll och utvärdering?

Mats Edman,

chefredaktör/vd Dagens Samhälle

Dagens Samhälle

Dagens Samhälle är en redaktionellt oberoende svensk nyhetstidning som utkommer 45 gånger per år. Tidningen bevakar ekonomi, politik och offentliga affärer. Den startades 2004 och ersatte då Kommun Aktuellt och Landstingsvärlden.

Tidningen ägs av arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Ägarens syfte med tidningen är att sprida information, nyheter och debatt av intresse för den offentliga sektorn i Sverige.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.