Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Illusion att vi kan återgå till gamla migrationspolitiken”

Dagens regelverk skapar incitament för människor att använda alla sina besparingar för att ge sig ut på de livsfarliga färdvägar som kräver tusentals människoliv varje år, skriver artikelförfattarna. Bilden från sommaren 2016 visar flyktingar som räddats av ett italienskt räddningsfartyg utanför Libyens kust.
Dagens regelverk skapar incitament för människor att använda alla sina besparingar för att ge sig ut på de livsfarliga färdvägar som kräver tusentals människoliv varje år, skriver artikelförfattarna. Bilden från sommaren 2016 visar flyktingar som räddats av ett italienskt räddningsfartyg utanför Libyens kust. Foto: Anders Hansson

Röster inom Kristdemokraterna höjs för en återgång till en migrationspolitik som ­aldrig kommer att kunna implementeras i vårt land igen. Men välvilja och behjärtansvärd ­retorik rättfärdigar inte huvudlösa och hjärtlösa reformer. Vi måste våga ta ansvar för en migrationspolitik med både hjärta och hjärna, skriver 23 KD-politiker.

Inför Kristdemokraternas riksting i helgen väntas debatt om vilket vägval partiet ska göra kring migrationspolitiken. Vårt parti måste slutgiltigt ta avstånd från illusionerna om en återgång till det regelverk som gällde innan hösten 2015. Samtidigt är det nu läge att visa ledarskap och utforma framtidens migrationspolitik med utgångspunkt i en ansvarstagande humanism.

Den stora migrationskrisen för två år sedan ledde till en total omställning av svensk migrationspolitik. Från att ha varit det mest generösa landet i västvärlden stramades regelverket åt och Sverige har nu liknande regler som övriga EU. Bakom reformerna låg en insikt om att åtstramningarna var enda sättet att garantera att vi inte skulle ta emot fler asylsökande än vad som låg inom ramen för vår mottagningskapacitet. I stället för att fastställa en kvot, skapade vi istället ett indirekt tak med de hårda kraven.

Stora delar av samhället och även företrädare för vårt eget parti har reagerat kraftfullt på effekterna av åtstramningarna. Det är smärtsamt att se hur familjer splittras och hur unga personer lever i ovisshet och otrygghet som följd av tillfälliga uppehållstillstånd och långa handläggningstider. Det finns också skäl att känna oro för Migrationsverkets kompetens gällande exempelvis religiösa konvertiter och myndighetens förmåga att avgöra människors trosövertygelser. Den bristande rättssäkerheten leder till att personer som borde få stanna utvisas, samtidigt som andra som kanske inte borde få uppehållstillstånd får möjlighet att vara kvar.

De åtstramande överenskommelserna har endast gett Sverige ett tillfälligt andrum. Än saknas ett hållbart system för asyl som kan klara även morgondagens migrationsflöden. En återgång till gårdagens politik kommer aldrig vara möjlig, utan det handlar om att formulera ett system som skapar kontroll över hur många som kommer till Sverige, samtidigt som vi kan säkerställa ett värdigt mottagande för de som kommer.

Den enda trovärdiga modellen är en övergång till asylkvotsystem med vidarebosättning direkt från tredje land. Ett kvotsystem skulle omintetgöra relevansen hos de flesta stridsfrågor som idag debatteras på migrationspolitikens område.

Samhället behöver kapacitet till integrering både ekonomiskt, socialt och kulturellt. Den enda trovärdiga modellen är en övergång till asylkvotsystem med vidarebosättning direkt från tredje land. Ett kvotsystem skulle omintetgöra relevansen hos de flesta stridsfrågor som idag debatteras på migrationspolitikens område. Systemet säkerställer att det är de med störst skyddsbehov som får asyl, till skillnad från dagens system, där endast de med fysisk förmåga och ekonomiska resurser för att finansiera färden har möjlighet att dra nytta av asylrättens löften.

Parallellt med att vi på detta sätt skapar legala vägar måste vi också helt stänga de illegala vägarna som utgör grunden för dagens asylsystem. Dagens regelverk stödjer den organiserade brottslighet som försörjer sig på människosmuggling. Det skapar incitament för människor att använda alla sina besparingar för att ge sig ut på de livsfarliga färdvägar som kräver tusentals människoliv varje år. Allt hade kunnat undvikas om politiska ledare vågat erkänna att migrationen måste begränsas.

Oavsett vad rikstinget beslutar är stora förändringar att vänta i närtid. FN:s flyktingkonvention kommer att omformuleras och moderniseras. I samband med FN:s New York-deklaration för ett år sedan inleddes vägen mot en ny asylrätt med fokus på vidarebosättning från tredje land. Nu i augusti föreslog Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien att upprätta asylsökningscenter i Tchad och Niger som ska betraktas som en ny yttre gräns för EU. Vid centret finns då möjlighet att göra ett urval av vilka och hur många som ska komma.

I stället för att, som de flesta svenska partier, planlöst styras av förändringarna i omvärlden borde Kristdemokraterna visa ledarskap i migrationsfrågan och ta rodret. En ny asylrätt måste bygga på ett solidariskt ansvar mellan säkra länder. Därtill måste diskussionen lyftas för att skapa trygghet i krisernas närområden. Det krävs exempelvis omfattande resurser för att stoppa det pågående folkmordet av kristna i Mellanöstern. Att människor ska behöva lämna hus och hem för att söka asyl i väst kan inte vara den enda lösningen när hela folkgrupper är på väg att utplånas från sina hemländer. Domen från eftervärlden kommer vara hård om vår solidaritet endast sträcker sig till de människor som förmår att dyka upp vid vår egen tröskel.

Vi känner en oro över de röster som höjs också inom Kristdemokraterna för att förorda en återgång till en migrationspolitik som aldrig kommer kunna implementeras i vårt land igen. Välvilja och behjärtansvärd retorik rättfärdigar inte huvudlösa och hjärtlösa reformer. Kristdemokraternas riksting borde istället blicka framåt och våga ta det ansvar som krävs för att säkerställa en migrationspolitik med både hjärta och hjärna.

DN Debatt. 20 oktober 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.