Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Inför en sockerskatt och subventionera grönsaker”

Livsmedelsindustrin har ett pågående arbete för att motverka skatter som styrmedel för hälsosammare livsmedelsval som finns dokumenterat i flertalet vetenskapliga publikationer. Många likheter föreligger med hur tobaksindustrin arbetade under 50- och 60-talet för att motverka sunda åtgärder, skriver artikelförfattarna.
Livsmedelsindustrin har ett pågående arbete för att motverka skatter som styrmedel för hälsosammare livsmedelsval som finns dokumenterat i flertalet vetenskapliga publikationer. Många likheter föreligger med hur tobaksindustrin arbetade under 50- och 60-talet för att motverka sunda åtgärder, skriver artikelförfattarna. Foto: JG Photography Alamy

Fetmaepidemin. Folkhälsominister Gabriel Wikström och regeringen måste tänka om i frågan om en sockerskatt. Kunskapen finns redan och några fler utredningar för att förhala processen behövs inte. Inför en skatt på socker och gör frukt och grönsaker billigare, skriver Göran Greider, Claude Marcus och David Stenholtz.

I dag lider mer än hälften av vår befolkning av övervikt eller fetma. Det är i dag vetenskapligt fastställt att vår mycket höga sockerkonsumtion är en starkt bidragande orsak. Vidare vet vi att ett högre pris på socker skulle minska konsumtionen med mycket stora vinster för folkhälsan som följd. Det folkliga stödet för en punktskatt på socker är i dag mycket starkt. Trots detta har vår folkhälsominister Gabriel Wikström vid flertalet tillfällen deklarerat att någon sockerskatt inte kommer införas i Sverige. Detta är en hållning som helt saknar sakliga eller vetenskapligt underbyggda argument och det riskerar även att allvarligt skada folkhälsan på sikt.

I dag äter vi 118 gram socker per dag. Det är nästan fem gånger mer än WHO:s rekommendation om max 25 gram per dag. Det har debatterats huruvida vårt intag har ökat eller inte. Vi kan konstatera att tillförlitliga data saknas eftersom Jordbruksverket endast uppskattar konsumtionen av fritt socker. Data saknas avseende trenderna i vår konsumtion av totalt socker, alltså inklusive allt socker och sirap som tillsätts till olika livsmedel. Till detta kan läggas andra sockerhaltiga produkter som exempelvis apelsinjuice. Den innehåller lika mycket socker som coca-cola men här är inte sockret tillsatt och räknas därför inte heller in. Det står helt klart att många har en extremt hög konsumtion och att detta orsakar mycket ohälsa.

Sanningen är att det i dagsläget är livsmedelsindustrin som styr vad vi äter genom vilka livsmedel som görs tillgängliga, marknadsförs och förses med lockpriser. Tyvärr dominerar här ohälsosamma livsmedel vilket förhindrat ett mer hälsosamt ätande i befolkningen och styrmedel behövs för att balansera detta.

Flertalet forskningsrapporter har unisont visat att en beskattning av socker kommer förebygga ohälsa. Om vi sedan använder skatteintäkterna till att subventionera något hälsosamt livsmedel flerfaldigas vinsterna. Jordbruksverket i USA (USDA) har räknat ut vinster av subventioner för att göra fullkornsprodukter och grönsaker 10 procent billigare. Varje dollar som användes till att göra grönsaker respektive fullkorn billigare på detta sätt ger tillbaka 3,61 respektive 13,20 dollar i besparad vård, enbart med hänsyn till hjärtkärlsjukdom. Vi måste fråga oss varför vår regering vägrar att göra en sådan givande investering.

Ett ytterligare skäl att beskatta socker är att balansera en mycket osund prisutveckling. Priset på processade livsmedel som socker har sjunkit i förhållande till frukt och grönt senaste årtionden. FN har gått så långt som att beskriva dagens matförsörjningssystem som gravt dysfunktionellt och ett recept för ohälsa. Missriktade subventioner håller priset nere på mat som vi blir sjuka av. Miljarder kronor används varje år till EU-stöd för sockerproduktion. Om regeringen är oförmögen att få igenom ett stopp på dessa subventioner krävs en sockerskatt för att balansera detta bakvända system.

SVT:s Agenda har låtit göra en Sifo-undersökning som visar att 38 procent av de tillfrågade vill se en sockerskatt. Denna siffra måste sättas i relation till att endast 26 procent av befolkningen är för ökade skatter överlag. Det folkliga stödet för att införa en sockerskatt är således mycket starkt.

Intressant nog placerar sig frågan om sockerskatt inte heller på någon given vänster-högerskala: En konservativ regering i Storbritannien inför nu en skatt på sötade drycker medan den rödgröna svenska regeringen inte vågar det. Frågan tycks mer handla om politiskt mod: att våga dra praktiska slutsatser av den övertygande forskning som finns.

Livsmedelsindustrin har ett pågående arbete för att motverka skatter som styrmedel för hälsosammare livsmedelsval som finns dokumenterat i flertalet vetenskapliga publikationer. Många likheter föreligger med hur tobaksindustrin arbetade under 50- och 60-talet för att motverka sunda åtgärder. Strategier används som lobbying, löften om självreglering och medvetet arbete för att skapa förvirring och så tvivel i gällande kostrekommendationer. Ohälsosamt ätande påstås vara individens ansvar och politiska styrmedel målas upp som förmyndarstaten. Rädslan för en sockerskatt är synnerligen hög eftersom vinstmarginalen på läsk och godis är mycket högre än för andra livsmedel. I ljuset av ett folkligt stöd för sockerskatt samt entydig vetenskap som visar stora vinster kan regeringens vägran att beskatta socker inte ses som annat än beslutsångest underblåst av industrins lobbyarbete.

Industrins synsätt att dagens fetmaepidemi är en följd av individers bristande viljekraft har tyvärr fått spridning bland både politiker, kolumnister och krönikörer. Upprepande förs ståndpunkten fram att några prisändringar inte har effekt, att vi äter det vi vill och att inget eller ingen kan påverka oss, att politiker inte ska diktera vad vi äter. Det är viktigt att vi är medvetna om ursprunget till denna retorik samt att den är osaklig. Sanningen är att det i dagsläget är livsmedelsindustrin som styr vad vi äter genom vilka livsmedel som görs tillgängliga, marknadsförs och förses med lockpriser. Tyvärr dominerar här ohälsosamma livsmedel vilket förhindrat ett mer hälsosamt ätande i befolkningen och styrmedel behövs för att balansera detta.

Sverige är i dag ett mycket ojämlikt land avseende hälsa. Nationella folkhälsoenkäten visar att förekomsten av kostrelaterad ohälsa är mycket högre i socioekonomiskt svaga grupper. Lågutbildade har mer diabetes, mer högt blodtryck och mer övervikt än högutbildade. Enkäten visar att detta överensstämmer med ett mer ohälsosamt kostintag hos lågutbildade. Regeringen har satt som mål att sluta påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Hur avser man göra detta när man samtidigt vägra att vidta nödvändiga och effektiva åtgärder för att utjämna skillnaderna?

Finland, Norge, Polen, Ungern och Mexiko är länder som alla infört skatter på söta produkter. För några veckor sedan aviserade även England att man kommer att införa en skatt på läskedrycker med socker i nästa budget. Utvärderingar har entydigt visat på goda effekter med minskad sockerkonsumtion vilket på sikt kommer gynna dessa länders folkhälsa.

Ett argument som lyfts är att sockerskatt ensamt inte kan lösa fetmaepidemin. Gabriel Wikström talar om att ta ett ”helhetsgrepp” i stället. Detta är ett synnerligen bakvänt och ihåligt argument. Lagstiftning om bilbältesanvändning eliminerar inte alla trafikolyckor och tobaksskatt eliminerar inte all hjärtkärlsjukdom men båda åtgärderna är ändå nödvändiga delar i ett samhällsarbete för att begränsa lidande och död.

Vi vädjar därför till Gabriel Wikström och regeringen att tänka om i denna fråga. Kunskapen finns redan och några fler utredningar för att förhala processen behövs inte. Inför en skatt på socker och använd intäkterna för att göra frukt och grönsaker billigare.

DN Debatt. 11 juli 2016

Debattartikeln
Göran Greider, Claude Marcus och David Stenholtz:
”Inför en sockerskatt och subventionera grönsaker” 

Repliker
Göran Greider, Claude Marcus och David Stenholtz:
”Ansvarslöst av Livsmedelsföretagen”
Gabriel Wikström (S), folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister:
”Sockerskatt bara en åtgärd av flera”
Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen:
”Punktskatter slår mot priskänsliga konsumenter”
Gustav Wiel-Berggren, Almega Friskvårdsföretagen:
”Fysisk aktivitet bästa medicinen” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.