Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Inför nationell vårdgaranti för behandling hos psykolog”

Trots att många patienter efterfrågar psykolog har vårdcentraler ingen formell skyldighet att erbjuda det, skriver Sveriges kliniska psykologers förening.
Trots att många patienter efterfrågar psykolog har vårdcentraler ingen formell skyldighet att erbjuda det, skriver Sveriges kliniska psykologers förening. Foto: Fanni Olin Dahl TT

Alarmerande brist inom primärvården. Var tredje patient som kommer till vårdcentralen söker för psykisk ohälsa. Men alla garanteras inte behandling hos en legitimerad psykolog. Vi föreslår därför obligatoriska nationella avtal för primärvården och en nationell vårdgaranti, skriver Sveriges kliniska psykologers förening.

Den senaste tidens mediala uppmärksamhet kring psykisk ohälsa inom primärvården sätter fingret på en ojämlik vård och mycket stora patientsäkerhetsbrister. Den nationella kostnaden för psykisk ohälsa beräknas till 70 miljarder kronor årligen och är ett av vår tids stora folkhälsoproblem. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska psykologisk behandling erbjudas som förstahandsval vid ångest- och depressionsdiagnoser. Men det är ett ansvar Sveriges vårdcentraler hittills inte kunnat leva upp till. Det handlar framför allt om kunskapsbrist och en skriande brist på psykologer i primärvården.

Var tredje patient som kommer till vårdcentralen söker för psykisk ohälsa. Enbart hälften av dessa identifieras ha psykiska problem och ännu färre erbjuds behandling. Ångest- och depressionsproblematik är den näst vanligaste anledningen att söka allmänläkare. Dessa saknar normalt fördjupad utbildning och kunskap om psykisk ohälsa, men ställs trots det dagligen inför en svår och övermäktig arbetsuppgift.

Rekommendationen när det gäller att behandla okomplicerad depression och ångest är vanligen KBT (kognitiv beteendeterapi), men även vissa andra psykologiska metoder har ett gott vetenskapligt stöd för sådan behandling. Men om du som patient söker för ångest, stress eller depression på vårdcentralen är du i dag tyvärr inte garanterad att få den rekommenderade och effektivaste behandlingen.

Den stora bristen på psykologer inom primärvården är alarmerande. Enligt undersökningar från Psykologförbundet uppger åtta av tio vårdcentraler i Sverige att de har andra yrkeskategorier än psykologer som arbetar med psykisk ohälsa. En tredjedel av vårdcentralerna saknade 2015 helt tillgång till psykolog och i  vissa delar av landet har enbart en tredjedel av vårdcentralerna tillgång till psykolog.

En aktuell studie inom primärvården i Stockholm visar att var femte patient fick medicinsk hjälp (psykofarmaka) för psykisk ohälsa. Bara 7 procent av patienterna fick en diagnos och enbart 3 procent fick träffa psykosocialt skolad personal, exempelvis psykolog.

Psykisk ohälsa är ett kliniskt område som präglas av diagnostiska svårigheter. Som exempel kan nämnas generaliserat ångestsyndrom (GAD), som är den vanligaste ångestdiagnosen inom primärvården. Vården fångar endast upp en tredjedel av de patienter som lider av GAD. Ett annat aktuellt exempel är flyktingar med traumatiska erfarenheter bakom sig – en patientgrupp som primärvården i dag inte klarar av att diagnosticera och behandla. Cirka var tionde flykting som kommer till Sverige har posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). PTSD är en svår ångestproblematik som dock är fullt behandlingsbar om man erbjuds rätt hjälp. Med psykologisk evidensbaserad behandling (vetenskapligt baserad) blir 8 av 10 patienter med PTSD botade.

En aktuell studie inom primärvården i Stockholm visar att var femte patient fick medicinsk hjälp (psykofarmaka) för psykisk ohälsa. Bara 7 procent av patienterna fick en diagnos och enbart 3 procent fick träffa psykosocialt skolad personal, exempelvis psykolog.

Trots Socialstyrelsens riktlinjer är det vanligt att patienter som söker för psykisk ohälsa i  samband med sjukskrivning endast erbjuds antidepressiv medicinering eller ”stödsamtal”. Stödsamtal har inte någon tillfredsställande effekt vid psykisk ohälsa. I kliniska studier brukar stödsamtal ofta ingå som kontroll (”sockerpiller”). I flertalet slumpmässigt kontrollerade studier har det visat sig att evidensbaserade psykologiska behandlingar är överlägsna stödsamtal när det gäller behandling av psykisk ohälsa. Antidepressiva mediciner har heller ingen effekt vid lättare eller måttlig depression. Då dessa preparat i studier jämförts med ”sockerpiller” finns ingen skillnad förutom vid allvarlig depressionsgrad, som vanligen faller under psykiatrins behandlingsansvar.

I Sverige har förskrivningen av antidepressiva mediciner fördubblats de senaste tio åren. OECD varnar nu i en aktuell rapport för en överförskrivning vid diagnoser som i första hand ska behandlas med psykologiska metoder. Den psykiska ohälsan fortsätter att öka i Sverige och så även sjukskrivningarna. Nästan hälften av de patienter som sjukskrivs längre än 60 dagar sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa. Den nationella kostnaden för psykisk ohälsa beräknas till 70 miljarder kronor årligen.

Vad är då lösningen? På vårdcentraler där psykologer arbetar med systematisk utredning och psykologisk behandling visar det sig att graden av psykisk ohälsa, behovet av sjukskrivningar, medicinering och läkarkontakt minskar. Samarbetet mellan läkare och psykologer beskrivs som tillfredsställande och på samhällsnivå görs en ekonomisk vinst. Forskning visar att psykologisk behandling, framför allt KBT, är mest effektiv då kliniska psykologer ger behandlingen. Psykologer har en bred och omfattande grundutbildning och de ökar patientsäkerheten genom handledning, utbildning, forskning och behandlingsutvärdering. Deras specifika utbildning i  fördjupad och komplex psykiatrisk diagnostik gör att psykologer bör genomföra mentala hälsokontroller på alla patienter på vårdcentralerna, på samma sätt som läkare gör hälsokontroller.

De nationellt riktade åtgärder som hittills gjorts, det vill säga rehabiliteringsgarantin eller ökad ersättning för besök hos psykolog, har inte gett någon tillfredsställande effekt på antalet psykologtjänster på vårdcentralerna. Anledningen är att primärvården i huvudsak styrs av bindande upphandlade avtal att, med hot om vite, tillhandahålla exempelvis läkarinsatser. Några sådana avtal existerar inte för psykologer eller psykologisk behandling.

På många vårdcentraler blir psykologinsatser därför en ”frivillig’” insats att ta ställning till i  raden av ekonomiska prioriteringar. Det gör att stora grupper patienter dagligen undanhålls den rekommenderade och effektivaste behandlingen för psykisk ohälsa. På vårdcentralerna är det i dag lättare att få remiss till högspecialiserad kroppslig vård som omfattas av vårdgarantin än att få påbörja behandling hos psykolog som inte omfattas av vårdgarantin. Rätt insatser skulle innebära enorma vinster för samhället.

Vi föreslår därför:

• Att man instiftar obligatoriska nationella avtal för primärvården, där patienter garanteras utredning och behandling hos psykolog på sin vårdcentral inom en månad. Detta skulle innebära en viss kostnadsökning kortsiktigt. Men på samhällelig nivå skulle det innebära enorma vinster i form av minskat lidande och bättre funktionsnivå hos befolkningen i stort, samt minskade kostnader för sjukskrivning, inadekvat medicinering och övriga vårdkostnader.

Vi föreslår tills vidare:

• Att en nationell vårdgaranti om psykologisk behandling för psykisk ohälsa snarast införs inom primärvården. Om en patient inte erbjuds en av Socialstyrelsen rekommenderad psykologisk behandling hos psykolog på den vårdcentral där hen söker vård inom en månads tid bör patienten få motsvarande behandling hos en privatpraktiserande legitimerad psykolog, finansierat av vårdcentralen. Denna mer akuta lösning finns redan lokalt i vissa delar av landet och innebär att tillgången till psykologisk behandling säkerställs. Då behöver enskilda patienter inte fortsätta falla offer för de strukturella nationella patientsäkerhetsbrister som finns inom primärvården.

DN Debatt.15 juli 2016

Debattartikeln
Sveriges kliniska psykologers förening:
”Inför nationell vårdgaranti för behandling hos psykolog” 

Repliker
Sveriges kliniska psykologers förening:
”Självklart behövs fler yrkesgrupper”
Representanter för Akademikerförbundet SSR:
”En grovt missvisande bild” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.