Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Inför skatteavdrag för den som hyr i stället för att köpa”

Ökad tillgänglighet till bilpooler kan minska behovet av parkeringsplatser och nya bilar, möjliggöra för fler bostäder samt skapa effektivare mobilitet och lägre utsläpp, skriver artikelförfattarna.
Ökad tillgänglighet till bilpooler kan minska behovet av parkeringsplatser och nya bilar, möjliggöra för fler bostäder samt skapa effektivare mobilitet och lägre utsläpp, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg TT

Inför ett skatteavdrag för reparationer, begagnatförsäljning och hyra – ett ”hyberavdrag”. Låt kommuner avsätta gatumark för parkering för bilpooler. Ge kommunerna i uppdrag att förenkla för hushållen att minska sitt avfall. Det är några av våra förslag för att öka resurseffektiviteten, skriver företrädare för utredningen ”Cirkulär ekonomi”.

Utan effektivare och mer cirkulär användning av våra naturresurser kan det bli mycket dyrt eller till och med omöjligt att nå klimatmålen från det historiska Parismötet 2015. Samma sak gäller FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, om att utrota fattigdomen och skapa hållbar utveckling. Det var budskapet när företrädare för världens 20 största ekonomier, G20, förra veckan möttes i Berlin för att förbereda sommarens toppmöte.

Sverige var tidigt ute med principer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling i början av 1990-talet. Sedan dess har dock världens samlade förbrukning av naturresurser fördubblats och människans miljöpåverkan på planeten nått kritiska nivåer, inte bara vad gäller klimatet. Resursanvändningen kommer att fördubblas en gång till fram till mitten av seklet om inte trenden kan vändas.

Den goda nyheten från mötet i Berlin är att det finns stora möjligheter att göra just detta, att starkt effektivisera resursanvändningen och därmed minska både miljöpåverkan och kostnaderna i ekonomin. Den FN-rapport som presenterades vid G20-mötet visar att de uppskattade vinsterna från en effektivare resursanvändning faktiskt mer än väl kan väga upp kostnaderna för att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader. Resursutmaningen är i dag större än någonsin – men också våra möjligheter, inte minst tack vare digitaliseringen och den förnybara energins genombrott.

De uppskattade vinsterna från en effektivare resursanvändning kan faktiskt mer än väl väga upp kostnaderna för att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader.

Cirkulär ekonomi och ökad resurseffektivitet ligger därför högt på den internationella dagordningen och drivs av ledande industriländer som Japan, Tyskland och Kina. Vårt grannland Finland har nyligen satt upp en ambitiös plan för att inom tio år bli världsledande inom cirkulär ekonomi.

Också i Sverige finns ett starkt och växande intresse från många aktörer. En rad företag, kommuner och forskningsinstitutioner är inblandade i initiativ av olika slag. Regeringen har förstärkt flera innovationsprogram med koppling till cirkulär ekonomi. Men effekten av alla dessa aktiviteter försvagas av bristen på övergripande mål och sammanhang.

Utredningen ”Cirkulär ekonomi” presenterar i dag vårt betänkande för regeringen med förslag om en nationell samverkan för cirkulär ekonomi mellan stat, näringsliv, forskning, regioner, kommuner och det civila samhället.

Regeringen bör inrätta en delegation för cirkulär ekonomi under Näringsdepartementet, med en första uppgift att tillsammans med aktörerna forma mål och prioriteringar. En huvuduppgift blir sen att korta avståndet från alla innovationsprojekt till marknadsintroduktion och spridning av resurseffektiva och cirkulära lösningar, bland annat genom att identifiera nödvändiga regelförändringar och förändrade styrmedel.

En satsning på cirkulär ekonomi, förankrad på högsta nivå, kan skapa en nödvändig brygga mellan miljö- och näringspolitik och uppnå flera syften:

  • Stärka svensk konkurrenskraft. En resursknapp global ekonomi kommer att driva en kapplöpning efter resurseffektiva och cirkulära lösningar.
  • Öka Sveriges bidrag till global hållbarhet. Genom resurseffektiv teknik och cirkulära affärsmodeller minskar det ekologiska fotavtrycket från Sveriges produktion och konsumtion. Genom att dessutom exportera dessa lösningar blir vårt bidrag så mycket större.
  • Skapa sammanhang och driva innovation. Begreppet cirkulär ekonomi ger en intuitiv förståelse av de komplexa samband som avgör våra möjligheter att nå ett hållbart samhälle. En känsla av sammanhang och mening är avgörande för att skapa engagemang och brett stöd för förändring och för att mobilisera innovationskraften i samhället.

En cirkulär ekonomi kan beskrivas som en ekonomi där avfall i princip inte uppstår utan resurser kan behållas i samhällets kretslopp eller på ett hållbart sätt återföras till naturens egna kretslopp. Det blir relevant att tala om värdecykler istället för värdekedjor och användare istället för konsumenter. Regeringens specifika uppdrag till vår utredning handlade om en del av den omställningen, nämligen åtgärder för att öka återanvändningen och nyttjandegraden av konsumentprodukter.

Vi föreslår bland annat:

Foto: DN Inför ett skatteavdrag för reparationer, begagnatförsäljning och hyra – ett hyberavdrag. Av 100 kronor som ett svenskt hushåll idag spenderar på konsumentprodukter används minst 98 till att köpa nya saker. Mindre än en krona går till reparationer och ännu mindre till att hyra eller dela saker. Det liknar mer ”slit och släng” än en cirkulär ekonomi.

Det viktigaste hindret mot ett mer cirkulärt beteende är att det är billigt att köpa nytt och dyrt att reparera. Vi föreslår ett nytt skatteavdrag för arbetskostnaden för reparationer av konsumentprodukter, för tjänster i samband med begagnathandel samt för dem som hyr prylar istället för att köpa nya. Hyberavdraget blir 50 procent av arbetskostnaden, som för rut och rot, men begränsas inte till tjänster som utförs i hemmet.

I dag slänger vi saker som går att laga samtidigt som många går arbetslösa. Vårt förslag beräknas kunna skapa omkring 10 000 nya arbetstillfällen. Många av dem kräver varken akademisk utbildning eller felfri svenska. Så bidrar reformen inte bara till bättre miljö utan även till integration och sysselsättning.

Foto:  Öka tillgängligheten till bilpooler. Transporter svarar för en stor del av hushållens utgifter, men också resursanvändning och miljöpåverkan. Våra system för mobilitet är dock förfärande ineffektiva. En genomsnittlig bil står stilla mer än 90 procent av tiden. Samtidigt går över hälften av den värdefullaste marken i våra städer åt till vägar, trafikplatser och parkeringar.

Vi föreslår att kommuner ska kunna avsätta gatumark för parkering för bilpooler, på liknande sätt som de i dag kan ha särskilda parkeringsplatser för rörelsehindrade. Erfarenheten visar att en bilpoolsbil kan ersätta sex vanliga bilar. Ökad tillgänglighet till bilpooler kan minska behovet av parkeringsplatser och nya bilar, möjliggöra för fler bostäder samt skapa effektivare mobilitet och lägre utsläpp.

Foto:  Vi föreslår också att kommunerna ges uppdrag att förenkla för hushållen att minska sitt avfall och att tydligare krav ställs på både kommuner och statliga myndigheter att agera mer cirkulärt och resurseffektivt.

Foto:  Vi lägger vidare förslag för att stärka konsumenternas ställning vid begagnathandel och för att utöka rätten att reklamera undermåliga produkter, vilket kan bidra till mer långlivade och hållbara produkter i framtiden.

Dessa konkreta förslag utgör naturligtvis bara en liten del av en omfattande och långsiktig omställning. Men genom att skapa bred samverkan för en hållbar, cirkulär ekonomi och samtidigt ta några tydliga och synliga steg skapas förutsättningar att engagera många i ett positivt samhällsprojekt som på samma gång är framtidsinriktat, vardagsnära och globalt. Det är ingen dålig sak i en tid som annars tycks så präglad av bakåtblickande, utanförskap och polarisering.

DN Debatt. 22 mars 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.