Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 23:32 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/infor-skolpeng-efter-resultat-och-forstatliga-daliga-friskolor/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Inför skolpeng efter resultat och förstatliga dåliga friskolor”

En skola kan generera hur stora vinster som helst för ägarna även om inte eleverna lär sig någonting. Allt handlar helt enkelt om elevintaget, skriver Muf-ordföranden Benjamin Dousa.
En skola kan generera hur stora vinster som helst för ägarna även om inte eleverna lär sig någonting. Allt handlar helt enkelt om elevintaget, skriver Muf-ordföranden Benjamin Dousa. Foto: Wojtek Radwanski/TT

DN DEBATT 9/5. Friskolereformen måste göras om. Ett skolsystem där vem som helst kan starta skola och plocka ut vinst, samtidigt som de själva ansvarar för betygssättning och rättning av nationella prov, är inte en välfungerande marknad. Det är en pseudomarknad. Borgerligheten kan inte längre blunda för detta, skriver Benjamin Dousa, förbundsordförande Muf.

Samma år som jag föddes, 1992, drev den borgerliga regeringen igenom friskolereformen. Den gjorde det möjligt för fler att starta skolor och gav också ökad valfrihet till hundratusentals unga människor. I dag är det lika självklart för elever som föräldrar att få välja skola som det är att få välja bostadsort eller arbetsgivare. Moderata ungdomsförbundet har alltid försvarat det fria skolvalet och rätten för andra aktörer att få driva skolor. Det kommer vi fortsätta att göra.

I år fyller friskolereformen 26 år. Trots det har inga större korrigeringar av friskolesystemet genomförts sedan dess. Det är anmärkningsvärt då det finns allvarliga problem med reformen som måste adresseras. Ett problem har dock varit att borgerligheten har avfärdat all kritik mot skolmarknaden som om det vore ett dolt försök att inskränka individens möjlighet att välja skola. Även kritik som har varit såväl befogad som saklig har ignorerats. Jag menar att många tongivande politiker inom borgerligheten har gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt.

Även kritik som har varit såväl befogad som saklig har ignorerats. Jag menar att många tongivande politiker inom borgerligheten har gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt.

Friskolereformen syftade till att öppna upp för fler alternativ inom skolsystemet. Konkurrensen mellan aktörerna skulle enligt marknadslogiken främja skolornas kvalitet. Eftersom föräldrar och elever kunde ”rösta med fötterna” skulle bra skolor premieras och dåliga skolor försvinna. Det finns dock mycket som tyder på att så inte har blivit fallet. De senaste internationella kunskapsmätningarna visade visserligen att resultaten har slutat sjunka, men svenska elever presterar dock långt sämre än vad som borde vara fallet. Den senaste Pisa-mätningen visar exempelvis att var femte elev saknar grundläggande kunskaper i läsförståelse, naturkunskap och matematik när de går ut grundskolan.

Hur kunde det bli så? Det finns självfallet många anledningar till att situationen ser ut som den gör, men vad som är tydligt är att friskolereformen inte har varit den mirakelkur för skolresultaten som många inom borgerligheten har velat ge sken av. Det som borde vara skolans kärnuppdrag – kunskapsförmedlingen – har uppenbarligen inte alltid prioriterats högst upp på dagordningen inom det nuvarande skolsystemet. Eftersom någon annan betalar på den svenska skolmarknaden, samtidigt som rigorösa externa kontrollfunktioner saknas, har det skapat en marknad där skolor försöker locka till sig elever genom att erbjuda ”gratis” laptops, körkort och höga betyg. Allt i utbyte mot elevernas skolpeng.

Friskolereformen har inte varit den mirakelkur för skolresultaten som många inom borgerligheten har velat ge sken av. Det som borde vara skolans kärnuppdrag – kunskapsförmedlingen – har uppenbarligen inte alltid prioriterats högst

Ett skolsystem där i princip vem som helst kan starta skola, och därutöver plocka ut vinst från verksamheten, samtidigt som de själva ansvarar för betygssättning och rättning av nationella prov, är inte ett exempel på en välfungerande marknad. Det är helt enkelt en pseudomarknad. Borgerligheten kan inte blunda för detta; likt alla andra system behövs kontinuerliga revideringar. Skolmarknaden kan inte vara undantagen, då bristerna gör att systemets legitimitet urholkas. I förlängningen riskerar det att underblåsa marknadskritiska vindar i den folkliga opinionen. Av den anledningen borde det vara självklart för oss som värnar den fria marknaden och individens frihet att inte acceptera misslyckade pseudomarknader.

Det finns heller inte något alexanderhugg som kan lösa skolans problem, men för mig är det uppenbart att något måste göras. Moderata ungdomsförbundet föreslår därför tre reformer som alla syftar till att höja kunskapsresultaten över hela linjen, för såväl låg- som högpresterande elever, samt att skapa hållbara spelregler som garanterar valfrihet inom skolan även för kommande generationer.

1

Resultatbaserad skolpeng. När landsting och kommuner upphandlar exempelvis kollektivtrafik eller vård finns det en rad mätpunkter som avgör hur mycket privata aktörer ska få betalt. Kommer bussarna i tid? Får patienterna rätt vård? Det är sådant som påverkar ersättningsnivån. Missköter aktören sig, då avbryts avtalet och skadestånd utkrävs. Av något oförklarligt skäl sker inte detta inom skolsektorn. I dag baseras skolpengen på antal elever och vilket program de läser.

Det leder dels till ekonomiska incitament för skolor att till starta och göra reklam för exempelvis stylistprogram i gymnasieskolan, trots att det inte finns något behov av det på arbetsmarknaden. Det leder även till att skolor fokuserar på att eleverna ska trivas så väl som möjligt – inte nödvändigtvis att de ska lära sig så mycket som möjligt. En resultatbaserad skolpeng hade med hjälp av metoder för att mäta kunskapsprogression kunnat premiera seriösa aktörer som fokuserar på kunskapsuppdraget.

2

Pedagogiska inriktningar måste vara evidensbaserade. Den mångfald av aktörer som friskolereformen har givit upphov till har självfallet även nackdelar. Vissa skolor har anammat pedagogiska inriktningar som inte har stöd i evidensbaserad forskning. Ett aktuellt exempel är den kommunala Kvibergsskolan som just nu byggs i Göteborg. Skolan har sålts in som en ”framtidsskola” och rektorn har avfärdat behovet av katederundervisning och klassrum. Det måste vara höga krav för att få starta skolor som finansieras av skattemedel, oavsett om de är privata eller kommunala. Skolinspektionen har i dag i uppgift att göra en tillståndsprövning av de aktörer som vill starta fristående skolor. I en sådan prövning menar vi att skolverksamhetens pedagogiska inriktning måste ha stöd i evidensbaserad forskning.

3

Förstatliga eller upphandla dåliga friskolor. Sverige hade aldrig accepterat sjukhus eller vårdcentraler där sjuka människor lämnades utanför utan vård, eller alltför låg kvalitet i hemtjänsten och äldreomsorgen. Men för skolor finns inget lägsta tillåtna golv. Det innebär att en skola kan generera hur stora vinster som helst för ägarna även om eleverna inte lär sig någonting. Allt handlar helt enkelt om elevintaget. Det är inte hållbart. Genom att ge staten ett större mandat att direkt tvångsförvalta underpresterande skolor sänds en tydlig signal till samtliga aktörer om att de måste leverera – annars förlorar de verksamheten.

Friskolor behövs i det svenska skolsystemet. Varje morgon går 250.000 elever till en skola som inte drivs av staten, kommunen eller landstinget. Ytterlighetsvänstern hotar alla dessa skolors existens. Det kräver en borgerlighet som har svar på den befogade kritik som riktas mot skolmarknaden.

I början av nästa mandatperiod är det dags att byta fokus. Alliansen behöver driva en gemensam politik som kan skapa en välfungerande marknad där eleverna lär sig mer, samtidigt som deras möjlighet att påverka sin egen framtid genom ett fritt skolval garanteras.

DN Debatt.9 maj 2018

Debattartikel

Benjamin Dousa, förbundsordförande Muf:
”Inför skolpeng efter resultat och förstatliga dåliga friskolor”

Repliker

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund:
”Intressanta Muf-förslag om friskolor”

Philip Botström, förbundsordförande SSU:
”Välkommet uppvaknande – men förslagen otillräckliga”

Boel Vallgårda, skolutredare:
”Muf går skolkoncernernas ärende” 

Slutreplik från Benjamin Dousa:
”Låt inte det politiska skyttegravskriget om skolan fortsätta”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.