Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

"Ingen tillträdande regering har haft bättre förutsättningar"

Göran Persson gör bokslut: Bilden av ett dukat bord har aldrig varit mer träffande. Den socialdemokratiska regeringen lämnar efter sig en ekonomi i toppklass. Sysselsättningen ökar kraftigt, inflationen och räntorna är låga. Nya prognoser för de offentliga finanserna visar att överskottet 2006 stigit ytterligare och nu beräknas hamna på 3,0 procent av BNP. Den svenska ekonomin hör till de mest konkurrenskraftiga i världen. Men det är med oro som vi nu lämnar över rodret. Tidigare borgerliga regeringars vanskötsel av Sverige förskräcker. Jag förväntar mig att den nya regeringen lämnar ifrån sig ett lika välskött land till nästa regering, skriver den avgående statsministern Göran Persson.

Den 7 oktober 1994 stod Ingvar Carlsson i riksdagens talarstol och läste upp den tillträdande socialdemokratiska regeringens regeringsförklaring. Det var med stort allvar han inledde med orden:

"Den regering som i dag tillträder ställs inför svårare problem och större utmaningar än någon tidigare svensk regering i modern tid."

Under tolv år har socialdemokratin haft väljarnas uppdrag att ta ansvar för Sverige.

Inför det förestående regeringsskiftet finns anledning att inför svenska folket redovisa utvecklingen under dessa år och de förutsättningar som högerregeringen nu kan arbeta vidare med.

Bilden av ett dukat bord har aldrig varit mer träffande. Läget är idag radikalt annorlunda än vad det var när socialdemokratin tog över ansvaret för Sverige år 1994.

Den ekonomiska utvecklingen under den socialdemokratiska regeringsperioden har varit mycket god. Sverige har sedan 1994 haft en tillväxt som har legat över både EU-området och OECD genomsnittet. Tillväxten har genomsnitt hamnat runt 3 procent per år.

I tillväxt per invånare har Sverige till och med slagit USA. Mellan 1995 och 2004 växte BNP per capita med i genomsnitt med 2,6 procent per år samtidigt som USA växte med 2,2 procent.

Den goda ekonomiska utvecklingen fortsätter. Vi socialdemokrater lämnar över ett Sverige där ekonomin utvecklas starkt. Tillväxten andra kvartalet 2006 var hela 5,1 procent jämfört med ett år tidigare.

Till följd av den starka ekonomin ökar sysselsättningen kraftigt. Antalet sysselsatta augusti 2006 jämfört med augusti 1994 har ökat med 440 000 personer.

I augusti 2006 var antalet sysselsatta 93 000 personer fler jämfört med ett år tidigare. Det stora flertalet av dessa jobb har skapats i den privata sektorn. Antalet arbetade timmar, rensat från kalendereffekter, ökade med hela 3,8 procent.

En stor del av de nya jobben växer fram i de mindre företagen. Förra året startades 44 585 nya företag i Sverige. Det är den högsta siffran sedan nyföretagandet började mätas. Förra året sysselsatte de nystartade företagen drygt 70 000 personer, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med år 2004.

Den ökade möjligheten att få ett jobb medför att fler personer söker sig ut på arbetsmarknaden. Jämfört med för ett år sedan har arbetsutbudet ökat med 58 000 personer. Detta utflöde av folk på arbetsmarknaden beror på att det nu finns gott om jobb att söka.

Men trots fler jobbsökande faller arbetslösheten markant. Antalet öppet arbetslösa var i augusti 2006 5,7 procent, men fallande. I de prognoser som regeringen nu lämnar efter sig i finansdepartementet väntas den öppna arbetslösheten år 2007 hamna på 4,5 procent. Enligt den gamla definitionen av arbetslösheten skulle därmed årsgenomsnittet 2007 hamna på 4,0 procent.

Svenska folket är positiva om en fortsatt god utveckling. Konjunkturinstitutet har nyligen gjort en undersökning av de svenska hushållens syn på arbetsmarknaden. Mätningen utfördes de två första veckorna i september och visar att dubbelt så många tror på en minskning av arbetslösheten jämfört med antalet som tror på en ökning. Därmed stärktes den tendens mot mer optimism om läget på arbetsmarknaden som påbörjades redan i fjol sommar.

Denna starka utveckling på arbetsmarknaden sker mot bakgrund av låga prisökningar. Inflationstakten i den svenska ekonomin visar på en ökning av KPI med 1,6 procent i augusti, en nedgång jämfört med juli. Inflationen ligger därmed fast förankrad under riksbankens inflationsmål, vilket bådar gott inför kommande avtalsrörelser.

Som en följd av detta är de svenska räntorna mycket låga. En tioårig statsobligation har en ränta på ca 3,6 procent, vilket är strax under vad Tyskland får betala för att låna på tio år. Det är onekligen en viss skillnad jämfört med 1994, då räntorna i Sverige låg hela 4,5 procentenheter högre än de tyska. Riksbankens styrränta, den så kallade reporäntan, ligger på 2,5 procent.

De offentliga finanserna är urstarka. Under perioden 2000 till 2006 ligger det genomsnittliga överskottet i de offentliga finanserna på 2,0 procent av BNP, det vill säga fullt i enlighet med det mål riksdagen har ställt upp för de offentliga finanserna.

I de icke publicerade prognoserna i finansdepartementet för de offentliga finanserna för innevarande år har överskottet 2006 stigit ytterligare till följd av fortsatt minskande utgifter för ohälsa och arbetslöshet samt ökade skatteintäkter. Överskottet 2006 beräknas nu hamna på 3,0 procent av BNP.

Som en följd av de stora överskotten fortsätter statsskulden att minska i snabb takt och beräknas 2007 hamna på runt 40 procent av vår samlade ekonomi. Samtidigt ökar statens finansiella nettotillgångar för att i år hamna över 15 procent av BNP.

Det höga offentliga sparandet manifesteras i ett högt sparande för hela den svenska ekonomin. Bytesbalansen uppvisar ett överskott på över 6 procent av BNP. En ökande del av detta uppkommer genom att Sveriges tjänstexport ökar.

Men det är inte bara i tjänstesektorn som Sverige går bra. Den samlade produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet är mycket god. Efter att under 80-talet legat på runt två procent har svensk ekonomi nu tagit steget upp till en ökningsnivå på runt tre procent årligen.

Detta syns i lönekuverten. I år ökar hushållens reala disponibla inkomster med cirka 3 procent. Men den kraftiga ökningen av produktiviteten medför att trots löneökningar så finns inget inflationstryck från arbetsmarknaden.

Sammantaget medför detta att svensk ekonomi och konkurrenskraft är synnerligen god. World Economic Forum utnämnde häromdagen Sverige till världens tredje mest konkurrenskraftiga ekonomi. Jämfört med för ett år sedan har vi klättrat förbi såväl USA som Danmark.

Så ser det Sverige ut som vi lämnar över.

Dagens Industri skrev dagen efter valet under rubriken "Nästa regering får en smakstart": "Alla ekonomiska kurvor pekar år rätt håll. Det är ett gyllene läge som väntar Sveriges nästa regering"

Jag kan nu vända på Ingvar Carlssons ord från 1994 och säga:

Den regering som i dag tillträder har bättre förutsättningar än någon tidigare svensk regering i modern tid. På den borgerliga regeringen vilar ett tungt ansvar. Det är inte utan oro vi nu lämnar över rodret. Tidigare borgerliga regeringars vanskötsel av Sverige förskräcker. Den valrörelse som vi har bakom oss, där löftena om både utgiftsökningar och stora skattesänkningar duggade tätt från högeralliansen, oroar också.

Men jag hoppas, för Sveriges och medborgarnas skull, att mina farhågor är obefogade. Jag förväntar mig att den borgerliga regeringen - med moderaterna i spetsen - känner ett ansvar för att lämna över ett lika välskött land till nästa regering, senast i 2010 års val.

Göran Persson

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.