Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Inget egenvärde med nya gröna jobb”

Genom tuffare regler för energieffektivisering kan vi skapa 30.000 nya jobb i Sverige, skriver företrädare för nätverket 100% förnybart (DN Debatt 16/3). Argumentet är att politiska krav, i detta fall kring energieffektivisering, kan skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att detta stämmer, skriver Lydiah Wålsten på tankesmedjan Timbro och författaren Maria Eriksson.

Porterhypotesen, som är den akademiska benämningen på artikelförfattarnas argument, lanserades för första gången på 90-talet. Den säger att en viss miljöreglering ger upphov till ökade FoU-satsningar hos företagen, vilket i sin tur stärker konkurrenskraften.

Hypotesen har dock testats i ett antal studier sedan dess och resultatet är inte bara svagt, utan också spretigt. Som Runar Brännlund, professor vid Umeå Universitet, konstaterar i rapporten “Miljöpolitik utan kostnader?” (Expertgruppen för Miljöstudier 2007) finns det “inga belägg för att regleraren (staten) skulle ha exklusiv kunskap om när ineffektiviteter föreligger och vilka åtgärder som ska vidtas för att undanröja dessa.” Samma slutsats delas av Christian Sandström, som i rapporten “Guld och gröna jobb” (Timbro 2012) ger en forskningsöversikt över Porterhypotesen från 1990-talet tills i dag. Han konstaterar att det “saknas stöd för den starka Porterhypotesen som anger att ökad miljölagstiftning leder till stärkt konkurrenskraft”

Staten kan inte förutspå exakt vilka förändringar företag behöver göra för att utvecklas snabbare än sina konkurrenter. Det är just därför det är avgörande med ett så bra generellt företagsklimat som möjligt, där företag utvecklar sina produkter i fri konkurrens med andra. Det är också den samhällsmodell som visat sig mest framgångsrik genom historien. Att frångå från den modellen, steg för steg, innebär å sin sida stora risker.

Fel regleringskrav på till exempel energiförbrukning vid upprustning av miljonprogramshus kan visserligen leda till mycket extra arbete. Samtidigt minskar den miljömässiga hållbarheten sett ur ett livscykelperspektiv eller projektens ekonomiska hållbarhet. För hyresgästen, som får betala, kan hyran riskera att bli rejält mycket högre utan att miljön förbättras eller att energiförbrukningen minskar i motsvarande grad. Det finns sannolikt många bostadshus där man i samband med renovering kan förbättra energiprestandan på ett sätt som både är miljömässigt och ekonomiskt hållbart, men tillgänglig forskning tyder på att omfattande statliga regelverk inte är rätt väg för att nå dit.

Svensk miljöpolitik behöver stå på egna ben - att den behövs för att förbättra miljön. Ingen vinner på stödargument som saknar empirisk täckning. Trots det återkommer intresseorganisationer och politiker med löften om hur många jobb som skulle kunna skapas genom ett tuffare regelverk inom olika områden. I teorin är det möjligt att skapa långt mer än 30.000 nya arbetstillfällen, om vi bara skapar jobb på det sätt som nätverket för 100%-förnybart föreslår. För inte alltför länge sedan drevs alla fordon i Sverige med förnybara bränslen; bioenergi (i form av hästar) och vindenergi (i form av segelbåtar). Genom att ställa krav på att ersätta den befintliga fordonsflottan med båtar respektive häst-och-vagn kan alla transporter till år 2030 drivas på förnybara bränslen. Det skulle skapa många nya jobb i form av hästskötare, hjulmakare och segelsömmare.

Exemplet är lånat från Lars Bergman, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Slutsatsen är naturligtvis att något inte automatiskt är lönsamt för samhället bara för att det kräver mycket arbetskraft. Att jordbruket i dag sysselsätter betydligt färre människor än för hundra år sedan och ändå klarar att försörja många fler människor med mat har varit en viktig förutsättning för vår välståndsutveckling. Men när det gäller så kallade gröna jobb är resonemanget ofta det motsatta – ju fler jobb något skapar, desto bättre, oavsett hur dessa arbeten uppstår eller vad de kostar.

Lydiah Wålsten
projektledare miljö- och tillväxtfrågor, den liberala tankesmedjan Timbro
Maria Eriksson
författare till boken “Dubbelspelet – så höjde politikerna elpriset, skyllde på marknaden och lät dig betala”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.