För länderna runt Östersjön erbjuder de nödvändiga insatserna för vattenmiljön möjlighet till tusentals jobb, spetsforskning och kunskapsutbyte. Det visar vår analys av 1.500 kommuner i regionen. Vi ska inte se ett aktivt miljöarbete som en kostnad, utan som en investering, skriver Niklas Zennström och Fredrik Lind.
Alltför ofta får vi höra att ekonomiska realiteter står i vägen för att lösa de stora miljöutmaningarna som Östersjöregionen står inför. Det finns en tro om att det som är bra för miljön är ett problem för ekonomin eller för arbetsmarknaden. Faktum är att det är precis tvärt om. Lokala åtgärder kan skapa eller rädda 900.000 jobb fram till år 2030. Omsorg om miljön skapar jobb.
Zennström Philanthropies har tillsammans med The Boston Consulting Group (BCG) undersökt hur miljö och ekonomisk tillväxt runt Östersjön hänger ihop. Studien, ”Restoring Waters in the Baltic Sea Region – A Strategy for Municipalities and Local Governments to Capture Economic and Environmental Benefits”, har analyserat frågan i ett långsiktigt perspektiv på kommunal nivå. Uppdraget har varit att dels öka medvetenheten om Östersjöns kritiska läge och dels lyfta fram de ekonomiska fördelarna med att rädda Östersjöns vatten genom att analysera utvecklingen i 1 500 kommuner i Östersjöländerna under 15 år.
Resultatet av studien är entydigt. Miljöförstöringen kommer att kosta hundratusentals jobb om den tillåts fortsätta. En sämre miljö innebär till exempel färre jobb i turistnäringen men leder också till en generellt sett sämre ekonomisk tillväxt.
Smarta åtgärder från de 1.500 kommunernas sida kommer å andra sidan inte bara att rädda åtskilliga miljarder kronor, de kommer också att leda till att nya jobb skapas. BCG kommer i rapporten fram till att för en genomsnittlig kommun uppgår skillnaden mellan två scenarier, ”klara vatten” och ”haveri” till nära 3.000 årsverken aggregerat över 15 år. För hela regionen innebär detta en skillnad om 900.000 jobb år 2030, vilket motsvarar cirka två procent av regionens totala arbetskraftutbud.
Det är inspirerande att studera hur Singapore hanterat sina utmaningar. Omgivet av saltvatten är det en ständig kamp att förse de 5 miljoner invånarna med dricksvatten. Därför har Singapore satsat aktivt på innovation och etablerat en global hubb när det gäller vattenteknologi. Antalet jobb i vattentekniksektorn har fördubblats till 11.000 och staten har investerat nästan 2 miljarder kronor i över 100 forskningsprojekt. Deras vattenteknologiföretag exporterar nu olika lösningar och rådgivning årligen för flera miljarder.
Det vi i länderna runt Östersjön kan lära av Singapore är hur en satsning på innovation kan driva både jobb och en bättre miljö. Innovationsupphandlingar på miljöområdet kommer att leda till att nya företag föds och andra vidareutvecklas. För alla som bor runt Östersjön innebär innovativa åtgärder även positiva effekter för miljön, som ett friskare innanhav och ökad biologisk mångfald.
När vi varit i kontakt med företrädare för kommuner runt om Östersjöregionen är det tydligt att det finns ett djupt engagemang för miljöfrågor. Hos ett flertal kommuner finns planer för hur många av utmaningarna för Östersjön ska hanteras, och i många fall har politikerna också skjutit till pengar för att finansiera olika program. Ett exempel på ett lokalt initiativ är Petrozavodsk i nordvästra Ryssland som 2013 satsade på ny vattenreningsteknik med målet att minska utsläppet av fosfor med 60 ton per år. Detta initiativ estimeras nu att skapa 300 nya jobb och finansieras via både lokala och internationella medel.
Men vi ser också att det är en väldigt stor skillnad på hur långt de enskilda kommunerna har kommit. Två tredjedelar av kommunerna runt Östersjön har antingen otillräckliga kunskaper om det kritiska läget för vårt innanhav, eller saknar ekonomiska resurser eller arbetskraft för att adressera utmaningarna. Trots att övergödning är ett av de största miljöproblemen i regionen är det mindre än 1 procent av kommunerna som arbetar fullt strategiskt för att göra något åt det.
De komplexa utmaningar regionen står inför måste lösas från flera håll både på nationell och lokal nivå.
För att uppnå resultat på nationell nivå behöver tre nyckelfrågor adresseras:
Hur kan internationella och nationella reduktionsmål för fosfor och kväve översättas och implementeras på lokal nivå?
Hur kan nationella och tvär-sektoriella samarbeten främja gemensamt agerande av lokala intressenter? Hur kan till exempel miljödepartementet, Jordbruksverket och organisationer såsom Lantbrukarnas Riksförbund samarbeta?
Hur kan nationella organ, tillsammans med lokala intressenter, utveckla regionen för att bli en hubb för innovationer inom vattenteknik?
För kommunerna runt Östersjön vill vi även lyfta fram fyra särskilt viktiga delar i det lokala strategiarbetet.
1. Definiera tydliga mål för hur miljön ska förbättras. Det kan gälla hur mycket utsläppen av kväve eller fosfor ska minskas. För Sverige bör reduktionsmålet ligga runt 780 kilo kväve och 60 kilo fosfor per 1.000 invånare.
2. Engagera lokala intressenter som kan arbeta med projekt för en bättre miljö. Som exempel kan anges Södertälje, där kommunen samarbetar med en bonde och Telge Nät AB och har skapat en reaktor som kan omvandla avloppsvatten från kommunen till gödsel för bonden.
3. Samarbeta över gränserna både ekonomiskt och geografiskt. Se till att kommuner, universitet och företag arbetar tillsammans. Det finns en mängd EU-projekt att engagera sig i som kan främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Ett exempel är Baltic Sea Challenge där städer och kommuner samverkar för att skapa konkreta planer.
4. Säkra finansieringen genom att utnyttja olika källor till kapital, till exempel lån, skatter, internationella bidrag och crowd funding. Ett exempel är Hamburg, där har staden initierat en kultur- och turistskatt där samtliga vinster går till att finansiera turism, kultur och sportprojekt.
Syftet med studien är att skicka ett tydligt budskap till politiker och andra beslutsfattare i Östersjöregionen på lokal samt nationell nivå. Miljöförstöringen i regionen har gått för långt och vi kan inte längre vänta med att agera. Men vi ska inte se ett aktivt miljöarbete som en kostnad, utan som en investering. Genom att göra ingenting riskerar politikerna hundratusentals förlorade arbetstillfällen. Om de agerar får vi alla en bättre miljö samtidigt som den ekonomiska tillväxten kraftigt gynnas och fler jobb skapas.
Det borde inte ens vara en debatt om vilket som är det rätta valet.