Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Inte aktuellt ändra svenska säkerhetspolitiska doktrinen”

Kombinationen av militär alliansfrihet, höjd nationell försvarsförmåga och fördjupade samarbeten är vårt sätt att hantera utmaningarna utan att bidra till ökad spänning i vårt närområde, skriver Margot Wallström och Peter Hultqvist.
Kombinationen av militär alliansfrihet, höjd nationell försvarsförmåga och fördjupade samarbeten är vårt sätt att hantera utmaningarna utan att bidra till ökad spänning i vårt närområde, skriver Margot Wallström och Peter Hultqvist. Foto: Eva Tedesjö & Beatrice Lundborg (Bildmontage)

Militär alliansfrihet. Att förändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen skulle uppfattas som dramatiskt och omvälvande. Därför är det inte aktuellt med några tvära kast i den svenska säkerhetspolitiken. Sveriges militära alliansfrihet bidrar till stabiliteten i vårt närområde, skriver statsråden Margot Wallström och Peter Hultqvist.

I dag fredag presenterar regeringens särskilde utredare Krister Bringéus expertrapporten om Sveriges internationella samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitiken. Expertrapporten var en del av den försvarsöverenskommelse som gjordes mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Regeringen kommer att fullfölja de riktlinjer som riksdagen fastställde i samband med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet våren 2015.

Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera landets politiska oberoende och självständighet. Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att vi ska kunna uppnå målen för vår säkerhet. Vi ska verka för att förebygga krig och konflikter samt skydda svensk handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning. Samhällets funktionalitet ska skyddas.

Ett medlemskap i Nato kan inte ersätta effekterna av den minskade militära förmåga som i många år präglade politiken. Här finns en hemläxa att göra och där är det försvarspolitiska beslutet grunden för att bygga trovärdighet.

Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Vår strategi bygger i huvudsak på tre delar:

Foto: DN Militär alliansfrihet. Genom vår militära alliansfrihet så klargörs en i grunden defensiv profil. Vårt mål är att våra gränser ska respekteras och att bidra till avspänning i vår del av Europa. Vi vill på ett tydligt sätt bidra till att skapa stabilitet och förutsägbarhet, också geopolitiskt. Att förändra den svenska säkerhetspolitiska doktrinen skulle självfallet uppfattas som dramatiskt och omvälvande. Det skulle ha en direkt effekt på det säkerhetspolitiska läget i vår del av Europa. Därför är det inte aktuellt med några tvära kast i den svenska säkerhetspolitiken. Sveriges militära alliansfrihet bidrar i positiv mening till den säkerhetspolitiska stabiliteten i vårt närområde.

Foto:  Uppgradering av den svenska militära förmågan. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget är det nödvändigt att stärka den svenska försvarsförmågan. Därför ökar den militära övningsverksamhet och ny och uppdaterad materiel tillförs Försvarsmakten. Den breda uppslutningen i Sveriges riksdag kring försvarsbeslutet för perioden 2016 till 2020 är en mycket viktig plattform att bygga på. Särskilt viktig är etableringen av en stridsgrupp på Gotland som har en strategisk betydelse för säkerheten och stabiliteten i Östersjön. En höjd svensk militär förmåga är nödvändig för att höja försvarströskeln, men också för att ge en tydlig signal till omvärlden att vårt land tar sitt säkerhetspolitiska ansvar.

Foto:  Fördjupade internationella samarbeten. De allt bredare bilaterala och multilaterala samarbeten som Sverige bedriver har en stabiliserande effekt i vårt närområde. Samarbetet med Finland, där vi också påbörjat en operativ planering för situationer bortom fredstida förhållanden, är ett sätt att ta ett bredare ansvar för säkerheten. Detta är ett samarbete som noterats internationellt som ett nytt sätt att i vår del av Europa möta säkerhetsutmaningarna. Samarbetsavtalet med Danmark liksom fördjupade samarbeten med de baltiska länderna, Polen, Storbritannien och USA bidrar till att stärka säkerhetssamarbetet kring Östersjön, men också att göra den nödvändiga transatlantiska länken mycket tydlig. Sveriges och Finlands engagemang inom Natos partnerskap är något som bidrar till vår säkerhet men också till en höjd militär förmåga. Det nordiska samarbetet (NORDEFCO) skapar ett nordiskt nätverk som genom åren genomfört över 100 samarbetsprojekt. Vårt syfte är att från en militärt alliansfri position bygga ett säkerhetsnätverk kring Sverige. För att bygga detta nätverk starkt och hållfast behöver vi också använda oss av hela bredden av våra säkerhetspolitiska instrument, som diplomati, medling och förtroendeskapande åtgärder, i syfte att bidra till avspänning och stabilitet i Europa och i vårt närområde.

Den Europeiska unionen är den viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattformen för Sverige. Ett enat och starkt EU, med en principfast och handlingskraftig utrikespolitik, är av grundläggande betydelse för Sveriges säkerhet. EU:s nya globala strategi, som Sverige varit pådrivande för och hjälpt till att forma, visar att medlemstaterna i ljuset av det försämrade säkerhetsläget är beredda att stärka sitt samarbete om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Sverige ska vara aktivt i detta arbete.

Vårt agerande ska vara förutsägbart och metodiskt. Det är det bästa sättet att från svensk sida gagna stabiliteten i vår del av Europa. Men det är inte detsamma som om vi ska vara passiva. Den ryska aggressionen mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim, i strid mot folkrätten, har rubbat den europeiska säkerhetsordningen. Det finns inget acceptabelt försvar eller motiv för det ryska agerandet och det måste hållas i minnet när vi bedömer vilka mått och steg som ska vidtas i framtiden. Den ryska ledningen har visat att man på ett oberäkneligt sätt är beredd att använda militär makt för att nå sina politiska syften. Ryssland är det enda land i vårt närområde som visat att man med militära medel är beredd att ändra ett grannlands gränser.

I denna säkerhetspolitiska miljö är det viktigt att manövrera på ett sätt som förenar politiska grundvärderingar och respekt för internationell rätt med tydlighet och beslutsamhet. För Sverige är värnandet av de normer, principer och åtaganden som utgör den europeiska säkerhetsordningen viktiga säkerhetspolitiska frågor och en förutsättning för att kunna bygga långsiktig fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Vårt engagemang inom FN, där vår plats i säkerhetsrådet kommer att ge oss ytterligare en plattform, samt inom ramen för den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE, är viktiga delar i detta arbete.

Det vi gör måste ha en trovärdighet och vara väl avvägt och balanserat i sin helhet. Sverige ska vara ett land som tydligt uppfattas ta det nya säkerhetspolitiska läget på allvar. En förändring av Sveriges säkerhetspolitiska linje i sig skulle leda till instabilitet och osäkerhet i vår del av Europa.

Under de borgerliga regeringsåren tonade den yttersta politiska ledningen ned de säkerhetspolitiska utmaningarna i vårt närområde. Man ville inte ta till sig den djupare innebörden av den nationalistiska retoriken, den ökade övningsverksamheten eller satsningarna på rustning intill den dag som den ryska annekteringen av Krim var ett faktum. De borgerligas uppvaknande blev brutalt och yrvaket. Det finns anledning att hålla detta i minnet när nu borgerliga företrädare argumenterar för Natomedlemskap och försöker rehabilitera sig genom högstämda tonlägen.

Ett medlemskap i Nato kan inte ersätta effekterna av den minskade militära förmåga som i många år präglade politiken. Här finns en hemläxa att göra och där är det försvarspolitiska beslutet grunden för att bygga trovärdighet.

I den tid vi nu lever i så handlar det om att hitta dagens förnuftiga balanser. Kombinationen av militär alliansfrihet, höjd nationell försvarsförmåga och fördjupade samarbeten är vårt sätt att hantera utmaningarna vi står inför utan att bidra till ökad spänning i vårt närområde.

DN Debatt. 9 september 2016

Debattartikel

Margot Wallström (S), utrikesminister och Peter Hultqvist (S), försvarsminister:
”Inte aktuellt ändra svenska säkerhetspolitiska doktrinen”

Repliker

Hans Wallmark (M), försvarspolitisk talesperson; Kerstin Lundgren (C), utrikespolitisk talesperson; Allan Widman (L), försvarspolitisk talesperson och Mikael Oscarsson (KD), försvarspolitisk talesperson:
”Hög tid Sverige går med i Nato”

Slutreplik från Margot Wallström (S) och Peter Hultqvist (S):
”Borgerligheten underskattar aktiv utrikespolitik” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.