Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 02:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/inte-ofarligt-lata-smittade-barn-utan-symptom-ga-i-skolan/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Inte ofarligt låta smittade barn utan symptom gå i skolan”

SLUTREPLIK DN DEBATT 6/1.

31 forskare: Vi ser inte skolstängning som en tidig åtgärd, utan som en som endast bör tillgripas i ett krisläge.

Professor Jonas Ludvigsson skriver i sin replik så här: ”De har rätt i att vi behöver göra mer för att hindra smittspridningen”, men ”sannolikt fel i att skolstängningar är lösningen på Sveriges problem”.

Till att börja med måste saker sättas i sitt sammanhang. Jonas Ludvigsson är en av de 47 huvudundertecknarna av ”The Great Barrington Declaration”, ett covid-19-manifest från oktober som hävdar att ”den mest skonsamma metoden att balansera risken mot nyttan med att uppnå flockimmunitet, är att låta dem som löper minimal risk för att dö fortsätta leva sina liv som vanligt, för att bygga upp immunitet genom naturlig infektion” I syfte att påskynda flockimmuniteten rekommenderar undertecknarna att ”skolor och universitet ska vara öppna för närundervisning”.

Liksom Anders Tegnell i ett av sina tidigare email (”En poäng skulle vara att hålla skolorna öppna för att snabbare nå herd immunity”) har alltså Ludvigsson förespråkat smittspridning i skolorna som ett sätt att ”skonsamt” uppnå flockimmunitet.

Att vi å det kraftigaste vill vända oss mot en sådan strategi – som stipulerar att man kan isolera smittan till vissa grupper, där den ”släpps lös” – innebär inte att vi, som Ludvigsson skriver, ser skolstängning som ”lösningen på Sveriges problem”. Den 19 november skickade vi ut ett dokument till landets alla kommuner med förslag på nio enkla åtgärder för att minska smittspridningen i skolan, just i syfte att kunna hålla skolorna öppna. Vi har aldrig sett skolstängning som ett förstahandsval, utan endast som något som kan behöva tillgripas vid mycket hög och ohejdad smittspridning. Det är den situation vi befinner oss i nu.

Att nästan hälften av covid-19-utbrotten i ”allmänna miljöer” då skedde i grundskolan är uppseendeväckande. Att hela 71 procent skedde i skolmiljö (förskola, grundskola, gymnasium) är utomordentligt oroväckande.

Ludvigsson tar upp att vi refererar till Folkhälsomyndighetens veckorapport vecka 50, där det står att 45 procent av rapporterade covid-19-utbrott i ”allmänna miljöer” då skedde i grundskolorna. ”Men”, invänder han, ”den överväldigande delen av smittspridningen sker sannolikt inte i ’allmänna miljöer’, utan i hemmen och på arbetsplatserna” (något som även Johan Carlson framhållit i en kommentar till vår artikel). Men om Ludvigsson och Carlson hade läst FHM:s veckorapport bättre hade de sett att ”allmänna miljöer” i rapporten omfattar såväl arbetsplatser som sällskap som träffas i hemmet. Att nästan hälften av covid-19-utbrotten i ”allmänna miljöer” då skedde i grundskolan är uppseendeväckande. Att hela 71 procent skedde i skolmiljö (förskola, grundskola, gymnasium) är utomordentligt oroväckande.

Nästa sak Ludvigsson tar upp är det vetenskapliga underlag vi presenterar för att barn kan vara effektiva smittspridare. Han hävdar att vi bara hänvisar till två studier, när vi i själva verket refererar till ett antal stora studier och sammanställningar av studier. Och sedan tar han själv upp en artikel i JAMA Network som han hävdar ger en mycket mer sannfärdig bild. Intressant nog behandlar denna JAMA-artikel inte skolmiljöer, utan smittspridning i hushåll – ”sannolikt den bästa arenan för att studera smittsamhet hos barn”, skriver Ludvigsson. Han fortsätter: ”I korthet visar studien att 1) barn smittar ungefär hälften så mycket som vuxna; men kanske än viktigare är att 2) personer med symptom smittar cirka 25 gånger mer än personer utan symptom.” Eftersom symptomatiska barn kan antas stanna hemma från skolan, menar han, så är närvaro av infekterade asymptomatiska barn i skolan inte något större problem, då de smittar 25 gånger mindre.

Denna slutsats är intressant. För är det något som numera står ställt utom allt tvivel så är det att asymptomatisk, och då framför allt presymptomatisk, smitta är ett utomordentligt viktigt inslag i denna pandemi. Virusmängden hos covid-19-smittade är högst dygnet innan och dygnet efter symptomdebut, och peakar strax innan symptomdebut. Man är alltså som mest smittsam just innan man får symptom. Av detta skäl, och då man kan antas agera mer oförsiktigt när man inte har symptom, beräknas ofta den presymptomatiska smittan stå för så mycket som hälften av smittspridningen. Motsvarande höga nivåer har man sett vid analyser av utbrott.

Hur kan vi då förklara den ”25 gånger lägre” smittsamheten hos asymptomatiska som Ludvigsson hävdar att JAMA-artikeln påvisar? I själva verket har skarp kritik riktats både mot artikelns analys av data, och mot de slutsatser man dragit av den. Just det som Ludvigsson i detta sammanhang anger som artikelns främsta styrka – att den behandlar smittspridning inom hushåll – är i realiteten dess största svaghet. Det är ju nästan omöjligt att etablera när smittöverföringen skedde inom ett hushåll eftersom hushållsmedlemmarna lever med varandra. För att säkert fastställa presymptomatisk smitta krävs ett möte som är begränsat i tiden.

Slutsatsen att människor utan symptom står för en mycket stor andel av smittan är inte längre omstridd – utan tvärtom etablerad. Att då hävda att det är ofarligt att låta smittade barn utan symptom gå i skolan är direkt oansvarigt.

Det råder ingen brist på studier om presymptomatisk smittöverföring av covid-19. Slutsatsen att människor utan symptom står för en mycket stor andel av smittan är inte längre omstridd – utan tvärtom etablerad. Att då hävda att det är ofarligt att låta smittade barn utan symptom gå i skolan är direkt oansvarigt.

Än en gång: Vi ser inte skolstängning som en tidig åtgärd, utan som en som bör tillgripas endast i ett krisläge. Vi närmar oss 10.000 döda, sjukvården går på knäna, och vi har större delen av vintern framför oss.

Det kan förstås argumenteras att alla andra möjliga åtgärder inte uttömts. Men då krävs en helt ny svensk inställning till smittbegränsning. Föredömligt nog nämnde Skolverkets chef Peter Fredriksson i torsdags några möjliga åtgärder i skolorna: ”Till exempel kan man om möjligt förlägga undervisningen utomhus … inte blanda elever i olika grupper … sprida ut eleverna så långt som möjligt, och öppna fönster och vädra mellan varje lektion, och se till så att ventilationssystem fungerar och är i full gång … och inte minst viktigt, se till att anpassa verksamheten så att ni undviker smittspridning mellan lärare och annan skolpersonal.”

Men vi noterar än en gång att ingen under denna pressträff – inte Fredriksson, inte skolminister Anna Ekström, inte Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson – över huvud taget nämnde ordet munskydd. Det är den enkla barriär som i nästan alla länder anses vara det primära verktyget för att begränsa smittspridning i skolorna, när man vill försöka hålla dessa öppna.

Folkhälsomyndighetens rapport från mitten av december angav att skolorna då stod för 71 procent av analyserade covid-utbrott i miljöer för allmänheten – en kategori som också inbegriper arbetsplatser, restauranger, kaféer, gym, andra miljöer för fritidsaktiviteteter, religiösa samlingsplatser, sammankomster i hemmet, med mera. Denna omfattning är helt oacceptabel.

Ämnen i artikeln

Skolan
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt