Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 02:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/iva-personal-bor-vaccineras-snarast-for-att-sakra-varden/

DN Debatt

DN Debatt. ”Iva-personal bör vaccineras snarast för att säkra vården”

Sjukvårdspersonal på infektionskliniken i Lund, vilka arbetar i frontlinjen med covid-patienter, har smittats i högre utsträckning än sjukvårdspersonal som arbetar på andra avdelningar, enligt en ny studie, skriver artikelförfattarna.
Sjukvårdspersonal på infektionskliniken i Lund, vilka arbetar i frontlinjen med covid-patienter, har smittats i högre utsträckning än sjukvårdspersonal som arbetar på andra avdelningar, enligt en ny studie, skriver artikelförfattarna. Foto: Anders Wiklund/TT

DN DEBATT 5/1.

Läkarföreträdare: Vaccination av personal på iva, covidavdelningar och akuten måste få högsta prioritet parallellt med de mest sjuka äldre.

Börja vaccinera personal som inte haft covid och således saknar antikroppar tills tillgången på vaccin blir större. Om covidvården kollapsar kommer människor att dö i onödan.

Sahlgrenska har vädjat till Folkhälsomyndigheten att justera Sveriges vaccinationsstrategi. Personal som vårdar covid­patienter bör vaccineras omedelbart (DN 30/12), men hittills har man inte vunnit gehör. Om det blir ett större utbrott av covid-19 inom slutenvården eller på någon av Sahlgrenskas intensiv­vårdsavdelningar vore det närmast en katastrof enligt sjukhusledningen. Allt fler röster höjs nu med krav på att Folkhälsomyndigheten ska ändra sin vaccinationsstrategi.

I våra nordiska grannländer och hos WHO har vaccination av sjukvårds­personal redan högsta prioritet. I Norge meddelade Folkehelseinstituttet den 30 december att landet justerar sin strategi. Vaccination av vissa grupper bland vårdpersonalen kommer att pågå parallellt med den av boende på äldreboenden och riskgrupper över 85 år. Anledningen är att smittspridningen – liksom trycket på sjukvården – ökar i Norge.

Just nu sprids dessutom mutationer av viruset med misstänkt högre smittsamhet. Dessutom har en variant spridits till Sverige, där det finns farhågor om att fler unga drabbas allvarligt. Folkhälsomyndigheten talar om en tredje våg och under de senaste fem dagarna ökade antalet covidpatienter på iva med 4 procent. Socialstyrelsen talar om att den största begränsande faktorn är personalsituationen, men kris­lägesavtalet används för att rå på den faktorn vilket betyder att personalen tvingas arbeta 48 timmar per vecka. Det kan resultera i 12-timmarspass med bristande möjligheter till återhämtning. Det är inte hållbart i längden och kommer att leda till risk för ohälsa med ytterligare personalflykt.

Viktigast här är att bevara hälso- och sjukvårdens kapacitet, speciellt i frontlinjen på iva, på covidavdelningar och på akuten, så att de svårast sjuka i covid kan få vård.

Risken att smittas i vården bedöms som liten, enligt Anders Tegnell. Men en studie från Skånes universitetssjukhus, vilken presenterades på Svenska läkaresällskapets vetenskapliga möte ”State of the art covid-19” i mitten av december, visar tydligt att sjukvårdspersonal på infektionskliniken i Lund, vilka arbetar i frontlinjen med covid-patienter, har smittats i högre utsträckning än sjukvårdspersonal som arbetar på andra avdelningar. Det gör att man kan tvivla på om sjukvårdspersonalen skyddas i tillräckligt stor utsträckning av befintlig skyddsutrustning.

I andra studier hade sjukvårds­personal minst tre gånger högre risk att insjukna i covid-19 (7,5 gånger ökad risk, enligt en av undersökningarna). Det är en mycket hög risk. Som jämförelse var risken för lungcancer ökad fem gånger bland asbestexponerade, vilket ledde till att asbest förbjöds i Sverige i början av 1980-talet. Arbetsmiljöverket är tydligt med att ingen ska behöva bli sjuk, skada sig eller dö på grund av jobbet. Viktigast här är att bevara hälso- och sjukvårdens kapacitet, speciellt i frontlinjen på iva, på covidavdelningar och på akuten, så att de svårast sjuka i covid kan få vård.

Det är ju så att de äldsta och svagaste i riskgrupperna också är beroende av vård även då de inte är covidsmittade. Vårdpersonalen måste alltså räcka till för att vårda dessa patienter

Vem som vaccineras först är en grannlaga etisk bedömning. Anders Tegnell hävdar att vaccinationsstrategin följer den etiska grund vi har i Sverige om hur vården ska bedrivas. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Men den som ligger på sjukhus svårt sjuk i covid, kanske i respirator, har ett större behov av sjukvård än någon som ännu inte är sjuk, men kanske smittas av covid.

Folkhälsomyndighetens vaccinationsstrategi riskerar i förlängningen att äventyra sjukvården för de allra ­sjukaste. Detta är viktigt att tänka på och har beaktats väldigt lite i diskussionerna. Det är ju så att de äldsta och svagaste i riskgrupperna också är beroende av vård även då de inte är covidsmittade. Vårdpersonalen måste alltså räcka till för att vårda dessa patienter, sköta covidvården och för att vårda de som drabbas av cancer, råkar ut för olyckor, har nydebuterad diabetes, akut hjärtinfarkt, stroke och andra allvarliga sjukdomar. Vi som arbetar inom vården måste också orka utbilda yngre kollegor och studenter samt ta hand om varandras stress och frustration.

Den lojala sjukvårdspersonalen brukar inte sätta sin egen hälsa främst. Men för närvarande är situationen extremt ansträngd för sjukvården i många regioner. Om sjukvårdspersonal insjuknar i covid behöver de vara borta från jobbet i flera veckor, i värsta fall många månader eller till och med för alltid.

Med strikta regler om hygien och skyddsutrustning sprids kanske inte smittan lika lätt på sjukhus, men då smittan i samhället nu är mycket hög riskerar sjukvårdspersonalen att smittas precis som alla andra. Det är svårt till omöjligt att hitta vikarier och personal som arbetar övertid, med de risker det medför för patientsäkerhet och sjukvårdspersonalens egen hälsa. Med nuvarande vaccinationstakt kommer sannolikt belastningen på sjukvården fortsatt att vara hög i flera månader. Medianåldern på iva är 62 år, enligt svenskt intensivvårdsregister – hälften av alla iva-vårdade är således under 62 år.

Skyddsombud har inte heller nu fått vara delaktiga när vaccinationsstrategin tagits fram trots att det rör sig om arbetsmiljöfrågor ur flera aspekter

Anders Tegnell talar om att vaccinationsstrategin varit föremål för en ordentlig förankringsprocess. Han kallar det regionernas samlade bild. Är det SKR som avses? SKR är en arbetsgivarorganisation vars uppgift är att bevaka sina medlemmars (kommuners och regioners) intressen och omfattas inte av offentlighetsprincipen, men kostar skattebetalarna en halv miljard per år. Arbetsmiljöaspekterna har inte tagits med när sjukvårdspersonalen ansträngs till bristningsgränsen.

Arbetsmiljö är inte SKR:s starka sida, vilket illustreras av att SKR i pandemins inledning pressade Arbetsmiljöverket att lätta på reglerna om skyddsutrustning på äldreboenden med kända konsekvenser. Skyddsombud har inte heller nu fått vara delaktiga när vaccinationsstrategin tagits fram trots att det rör sig om arbetsmiljöfrågor ur flera aspekter – påfrestningar på kvarvarande personal när arbetskamrater blir sjuka samt risken att själv bli sjuk och till och med dö av sitt arbete.

Vi är många läkare som stödjer Sahlgrenskas vädjan och anser att vaccination av sjukvårdspersonal på iva, ­covidavdelningar samt akuten måste få högsta prioritet. Personal i frontlinjen i covidvården bör vaccineras snarast och parallellt med de mest sjuka äldre. Börja vaccinera personal som inte har haft covid och således saknar antikroppar tills tillgången på vaccin blir större. Vårdpersonalen är soldaterna i kriget mot covid och måste prioriteras högt. Om covidvården kollapsar kommer människor att dö i onödan.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt