De senaste veckornas ”skoldebatt” har präglats av en stor mängd lögner och felbeskrivningar av friskolor i allmänhet och Internationella Engelska Skolan (IES) i synnerhet. Den artikel av Sverker Sörlin och Åsa Fahlén som DN Debatt publicerade på julafton lyckades samla dem alla. Då IES är den helt dominerande friskolan inom grundskolan – med 28.000 elever i 38 grundskolor – och driver 17 av de 20 största friskolorna på detta stadium, vill jag få korrigera några av sakfelen.

”Låg andel med lärarutbildning.” Falskt. IES har en högre andel lärare med lärarutbildning än skolor i snitt i Sverige, 85 procent mot 78 procent. SCB:s statistik tar inte hänsyn till våra cirka 1.000 internationella lärare, med bättre lärarutbildning än den svenska. De ger också ett väsentligt bidrag mot lärarbristen i Sverige, särskilt i ämnen som matematik och naturvetenskap.

”Lägre lärartäthet.” Meningslös statistik. Små landbygdsskolor får hög redovisad lärartäthet, då klasserna är små. Detsamma gäller dåliga skolor som inte förmår fylla klasserna med elever. Likaså kaosskolor, som tvingas sätta in extralärare för att kompensera vad som brustit.

”Lägre lärarlöner”. Falskt. Vi måste självfallet hålla konkurrenskraftiga löner. Ålder för ålder ligger våra lärare snarast högre. IES har en betydligt yngre lärarkår än kommunala skolor, en skillnad på sju år.

En avancerad ny forskarstudie av ”value added” visar att skolresultaten genuint lyfts av att gå i en IES-skola mellan åk 6 och åk 9. Allra mest sker det för barn till lågutbildade föräldrar.

”Press på lärare att leverera betygsinflation.” Helt falskt. Pressen inom IES är att sätta korrekta betyg. I vårt kvalitetsarbete slår vi ner på varje tendens till betygsinflation. De etiska riktlinjerna är entydiga härvidlag. Den studie från 2018 som brukar åberopas byggde inte på individdata. Korrekta indata med hjälp av Statistiska Centralbyrån visar ingen betygsinflation hos IES i de kärnämnen där det genomförs nationella prov. En avancerad ny forskarstudie av ”value added” visar att skolresultaten genuint lyfts av att gå i en IES-skola mellan åk 6 och åk 9. Allra mest sker det för barn till lågutbildade föräldrar.

”Man skaffar sig elever.” Falskt. Föräldrarna bestämmer val av skola (det är detta som nu av vänstern benämns ”marknadsskola”). Invandrarfamiljer är särskilt angelägna om sina barns utbildning och att hitta en skola med ordning och arbetsro. 41 procent av IES-eleverna har utländsk bakgrund, mot 26 procent för andra skolor i Sverige. Socioekonomiskt befinner sig IES-skolorna där också huvuddelen av kommunala skolor finns, enligt Skolverkets index; inte lägst, men heller inte högst (där finns kommunala närskolor i överklassområden). Tyskland, som har lyfts fram som ett föredöme i medierna på sistone, har i själva verket dubbelt så hög segregation som Sverige; i avsaknad av svensk typ av skolpeng har det uppstått en stor sektor av privatskolor med höga avgifter.

”Etablerar sig i gynnade stadsdelar.” Falskt. IES är regelmässigt lokaliserat till mindre privilegierade områden. En ytterst välgjord ESO-studie visar att aktiebolagsskolor har mer allsidig lokalisering än ”idéburna skolor”, som domineras av den sammanträdande medelklassen. Reepalu-utredningen belade att huvudskälet till att föreningar, kooperativ och liknande huvudmän inte expanderar är avsaknad av motiv, inte andra hinder.

Sant är att universitetsstäder, särskilt, har varit angelägna om att få en IES-skola, därför att tillgång till en internationell kvalitetsskola är viktig för rekrytering av forskare internationellt.

Sant är att universitetsstäder, särskilt, har varit angelägna om att få en IES-skola, därför att tillgång till en internationell kvalitetsskola är viktig för rekrytering av forskare internationellt. Det gäller bland annat för universitetsledningen i Umeå, Sverker Sörlins moderuniversitet. Detta är också ett starkt svenskt intresse, att höja attraktionskraften för landet – både för universitet och för viktiga företagslokaliseringar, som Northvolt i Skellefteå.

”Saknar pedagogiska visioner.” Totalt falskt. Internationella Engelska Skolan har under 28 år drivits av en oerhört tydlig syn på vad som skapar en bra skola. Den gäller än. Det vidimeras av en stor granskning från Skolinspektionen av huvudmäns kvalitetsarbete.

Mer finns att säga, som att 90 procent av överskott de senaste fem åren har återinvesterats i verksamheten.

Våra rektorer är djupt upprörda över de falska påståenden som i den pågående kampanjen görs om våra skolor. De känner det engagemang med vilket skolorna drivs. De vet att vi sätter in större resurser, inte mindre, på elever med särskilda behov. De är förvånade, milt uttryckt, över att LR:s ordförande verkar för att förbjuda Internationella Engelska Skolan, som bygger på att skapa en skolmiljö i vilken lärarna kan utöva sitt yrke. I IES styrelse sitter fyra företrädare för Lärarnas Riksförbund.

I den färska internationella TIMSS-studien visar det sig återigen att Sverige har stora problem med ordningen i skolan. Hälften av de svenska rektorerna uppger sig ha seriösa problem med störningar i klassrummet och kränkningar mellan elever.

26 av de 28 skolor som Skolinspektionen nu ska särskilt granska för att de underpresterar år efter år är kommunala. Särklassigt flest viten från Skolinspektionen har utdelats till Göteborgs kommun, Malmö kommun och Botkyrka kommun.

Våra medarbetare förstår heller inte varför det inte finns något intresse för att lära från det som gör IES-skolorna bra – och varför så många familjer söker sig till våra skolor. 26 av de 28 skolor som Skolinspektionen nu ska särskilt granska för att de underpresterar år efter år är kommunala. Särklassigt flest viten från Skolinspektionen har utdelats till Göteborgs kommun, Malmö kommun och Botkyrka kommun. Vore inte detta värt uppmärksamhet?

Sörlin/Fahlén tycks förespråka att staten övertar våra skolor. Det är fullt möjligt att konfiskera dem, mot full ersättning (Regeringsformen 2:15). En av många anledningar till att Reepalu-utredningen inte singlade ut just aktiebolagsformen var att även aktiebolag kan ägas av stiftelser och liknande. Det som var mitt ägande i IES utövas nu, efter en donation från oss privat, helt av vår amerikanska stiftelse för att stödja projekt för upplysning, utbildning och forskning baserade i Sverige.

Vad som många vägrar förstå är att kvaliteten hos IES-skolorna framför allt drivs av en tydlig idé och en stark kultur, som förenar medarbetarna. Deras idealitet, yrkesstolthet och engagemang för eleverna är inte mindre än i skolor med andra typer av huvudmän, troligen högre eftersom de kan verka i en miljö som inte bidrar till desillusion.

Jag är helt övertygad om att inom ett år av statligt huvudmannaskap skulle våra 43 skolor i Sverige vara brant på väg neråt i kvalitet och engagemang. Det är lätt att rasera en kultur, men inte lika lätt att bygga den. De kommunala, eller ”idéburna”, skolorna skulle inte bli bättre för det. Hela den pågående kampanjen mot oss går vid sidan av vad som behöver göras för att lyfta svensk skola. Internationella Engelska Skolan bidrar till lösningen och är inte orsak till nedgången.