Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-29 20:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/jakten-drabbas-om-naturvanner-tar-over-viltvarden/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Jakten drabbas om naturvänner tar över viltvården”

REPLIK DN DEBATT 13 JULI.

Johannes Thernström, Moderata ungdomsförbundet: Vårt lands historiskt hållbara viltförvaltning beror på Jägareförbundets uppdrag.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Daniel Ekblom från Naturskyddsföreningen skriver i en DN Debatt-artikel att det allmänna uppdraget för jakt- och viltvård borde flyttas från Svenska Jägareförbundet till en ny jaktorganisation som ska drivas av naturvårdsorganisationerna. Om förslaget skulle bli verklighet skadas naturen och arterna. Jakten skulle bli lidande och förtroendet för statlig förvaltning krossas bland jägare.

Vårt lands historiskt hållbara viltförvaltning beror till stor del på Jägareförbundets allmänna uppdrag. Alla jägare i landet är tvungna att betala en viltvårdsavgift genom det statliga jaktkortet. Dessa pengar går till viltvårdsfonden som Jägareförbundet i sin tur söker medel från för sitt allmänna uppdrag med vård och förvaltning av vilt.  Upplägget har skapat en ömsesidig respekt och acceptans bland jägare för den årliga tvingande viltvårdsavgiften eftersom Jägareförbundet haft ansvaret.

Problemet är att Ekblom inte tar hänsyn till det väsentliga i att det allmänna uppdraget finansieras av jägarna själva. Jägares engagemang står inte i konflikt mot naturvårdsintressen. Förutom att finansiera viltvårdsfonden lägger landets jägare frivilligt ned cirka tre miljoner arbetsdagar och 500 miljoner kronor på viltvård varje år.

Jägare förstår att jakten måste ske hållbart och det råder nolltolerans mot illegal jakt. Ekbloms förslag visar på en orimlig misstro mot jägarkåren.

En större rovdjursstam skulle främst drabba jägarna. Enligt Naturvårdsverket socioekonomiska analys över vargstammen kostar varje vargrevir en miljon kronor om året för markägarna där kostnaderna främst beror på drabbad jakt som inte kan bedrivas.

Varje år dödas uppemot 70 hundar av rovdjur. Därutöver har vargforskaren David Mech ifrågasatt att vargens påverkan på ekosystemet är så positivt som hävdas.

Ett totalt förbud mot blyhagel vore inte ens i paritet med problemet, och redan i dag är det förbjudet vid jakt i våtmarker. Bly finns i den mesta skarpa ammunitionen och kostnaden för omställningen skulle läggas på jägarna.

Det är en skenmanöver att EU skulle kräva att det allmänna uppdraget ska bli föremål för offentlig upphandling. Flera juridiska experter har fastslagit att det allmänna uppdraget inte omfattas av offentlig upphandling.

Jakt är en viktig tradition och en värdefull del av vårt kulturarv. Det är inte konstigt att några av landets 550.000 jägare ska få något att säga till om hur just deras pengar ska användas.

Daniel Ekbom framhåller att han inte är jaktfientlig. Men om hans förslag blir verklighet skulle det lägga en oproportionerligt stor börda på jägarna och undergräva förtroendet för svensk viltvård.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt