Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-21 12:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/jobb-och-langre-arbetsliv-avgorande-for-pensionerna/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Jobb och längre arbetsliv avgörande för pensionerna”

Det är svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp, skriver Finanspolitiska rådet.
Det är svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp, skriver Finanspolitiska rådet. Foto: Henrik Isaksson/TT

DN DEBATT 6/5.

Finanspolitiska rådet om en rapport som presenteras på fredagen: Inkomsterna för pensionärskollektivet som helhet har utvecklats väl. Systemet fungerar i huvudsak som det var tänkt, och eventuella reformer bör följa dess grundläggande principer. Viktigast för pensionerna är en hög sysselsättning och att arbetslivet förlängs när vi lever längre.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Politik handlar i hög grad om att välja. När man funderar på om det finns skäl att vidta åtgärder för att förbättra pensionärers ekonomiska situation är det därför viktigt att relatera deras inkomster till situationen för andra grupper i samhället.

En underlagsrapport till rådet visar att pensionärernas ekonomi, både vad gäller disponibel inkomst och pensions­inkomst, aldrig har varit bättre. Samtidigt har utvecklingen varit särskilt stark i den övre delen av inkomst­fördelningen. Under de senaste tre decennierna har pensionärernas köpkraft stigit kontinuerligt, och deras disponibla inkomster har i genomsnitt ökat i linje med eller snabbare än inkomsterna bland icke-pensionärer.

Nyblivna pensionärer har en disponibel inkomst som i genomsnitt uppgår till cirka 90 procent eller mer av den disponibla inkomst de hade före pensionering. Bland den fjärdedel av pensionärskollektivet som har lägst disponibel inkomst ökar till och med inkomsten i samband med pensioneringen. Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp.

I debatten framställs det ibland som att pensionssystemet ger en lägre ersättning än vad det var tänkt. Så är det generellt sett inte. För fjärdedelen med lägst förvärvsinkomster före pension är den så kallade kompensationsgraden för den totala pensionen (allmän pen­sion och tjänstepension) 80–100 procent av förvärvsinkomsten före pension, medan de med högre pensionsinkomster hamnar omkring 65 procent.

Att undan för undan höja avgifterna för att kompensera för den ökande medellivs­längden är dock knappast en framkomlig väg.

När det gäller den allmänna pensionen har kompensationsgraden blivit något lägre än vad som avsågs. Det beror dock inte på att den allmänna pensionen fungerar annorlunda än tänkt utan på att uttagsåldern inte har ökat i relation till medellivslängden. De intjänade pensionsrätterna måste då räcka för att finansiera allt fler år i pension. Effekten på den månatliga pensionen vid en ökande medellivslängd beaktades när systemet togs fram. Bedömningen var då att uttags­åldern skulle öka på frivillig väg; detta har dock inte skett.

Även om pensionärer i allmänhet har inkomster som står sig relativt väl jämfört med de som arbetar finns det grupper som får låg månatlig pension. En första grupp är de som har arbetat lite, en andra är de som gått i tidig pension. Att dessa grupper får jämförelsevis låga ersättningar är en följd av att pensions­systemet bygger på livsinkomst­principen; den utbetalade pensionen är nära kopplad till livsinkomsten och hur många pensionsår den intjänade behållningen ska fördelas på.

En tredje grupp är de allra äldsta, företrädesvis ensamstående kvinnor. Deras samlade arbetsinkomst har ofta varit låg och de är därför i stor utsträckning beroende av garantipension. Eftersom den i avsaknad av politiska beslut räknas upp med prisutvecklingen halkar de efter varje ny årsgrupp pensionärer, vars pensionsrätter under arbetslivet har stigit med inkomst­utvecklingen.

Samtidigt bör det noteras att grupper med låg inkomstgrundad pension har ett grundskydd som är generösare än skyddet för den yrkesaktiva befolkningen. En följd av det är att andelen materiellt fattiga inom pensionärs­kollektivet är betydligt lägre än bland befolkningen som helhet och lägst inom EU.

Sysselsättningen är avgörande för hur pensionerna utvecklas. Den nu beslutade så kallade riktåldern medför att lägstaåldern då den allmänna pensionen och garantipensionen får tas ut successivt kommer att stiga – en bra åtgärd om högre månatliga pensioner eftersträvas. Den angriper problemet med att kompensationsgraden i den allmänna pensionen fallit när uttags­åldern stagnerat medan medellivslängden ökat.

Sannolikt kommer införandet av riktåldern även att påverka normerna i samhället och i bästa fall minska den ”ålderism” som i dag förhindrar ett förlängt arbetsliv. Därtill behövs en bred uppsättning åtgärder rörande arbetslivet för att göra det möjligt för de som vill och kan att arbeta allt längre upp i åldrarna.

En höjning av pensionsavgiften har diskuterats som ett sätt att lyfta de allmänna pensionerna. Det skulle inte stå i strid med några av de principer som vägleder pensionssystemet.

Huruvida det finns anledning att höja de genomsnittliga pensionerna på bekostnad av inkomsterna i arbetsför ålder är en fråga om värderingar. Att undan för undan höja avgifterna för att kompensera för den ökande medellivslängden är dock knappast en framkomlig väg. Mer och mer av de arbetandes inkomster skulle då överföras till pensionärerna.

Ett annat förslag i debatten är att införa en så kallad gas i inkomst­pensionen, som innebär att systemets överskott används för att höja pensionerna. Förslaget rymmer fördelningsmässiga frågeställningar som behöver övervägas noga. I ljuset av pensionärskollektivets relativt goda inkomster är det inte uppenbart att pensions­systemets tillgångar bör användas för att finansiera generella höjningar av pensionerna för nuvarande pensionärer.

Huruvida åtgärder bör vidtas för att gynna de pensionärer som i dag har låga inkomster är i allt väsentligt en värderingsfråga. Det är dock olyckligt att flera av de aktuella riktade åtgärderna i debatten antingen avviker från systemets finansieringsprinciper, gör systemet svårare att förstå eller riskerar erodera den politiska enigheten i pensionsfrågan. Det gäller inte minst det föreslagna garantitillägget vars önskade effekter hade kunnat genomföras inom ramen för garantipensionen.

Sammanfattningsvis fungerar det svenska pensionssystemet på det hela taget som det var tänkt; det bygger på rimliga principer, är finansiellt hållbart och bidrar till att flertalet pensionärer har jämförelsevis goda inkomster. Det finns dock problem. Det finns grupper vars pensioner är låga, i allmänhet till följd av ett begränsat antal år i syssel­sättning eller tidigt pensionsuttag. Dagens låga sysselsättningsgrad för lågutbildade och utrikesfödda kommer på samma vis att leda till låga pensioner i framtiden.

Sysselsättningen är avgörande för pensionernas utveckling både i samhället och på individuell nivå. Åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är därför det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna. Om förändringar bedöms vara lämpliga bör de utformas i linje med de grund­läggande principer som pensions­systemet bygger på.

Få saker som rör medborgarnas ekonomi är av större vikt och mer långsiktiga än pensionssystemet. Det måste bygga på begripliga och trovärdiga principer, upplevas som rättvist av breda folklager och vara stabilt för att fungera i längden. Mot den här bakgrunden är det viktigt att förändringar i systemet bygger på en bred politisk samsyn.

Ämnen i artikeln

Pensioner

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt