Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Kameraövervakning effektiv för att förebygga brottslighet”

I reda tal kan den brottsreducerande effekten av säkerhetskameror i stadskärnor vara 23–28 procent. Detta är något som regeringens särskilda utredare bör ta hänsyn till, skriver artikelförfattarna.
I reda tal kan den brottsreducerande effekten av säkerhetskameror i stadskärnor vara 23–28 procent. Detta är något som regeringens särskilda utredare bör ta hänsyn till, skriver artikelförfattarna. Foto: Christian Örnberg TT

Ny forskning visar att säkerhetskameror effektivt kan förebygga brott i offentliga miljöer. När kameraövervakningslagen nu revideras måste de brottspreventiva effekterna tillmätas en större betydelse när de tillsammans med den brottsuppklarande nyttan viktas mot integritetsbehovet, skriver företrädare för säkerhetsbranschen.

Just nu revideras kameraövervakningslagen på initiativ av regeringen. I juni ska regeringens särskilda utredare Susanne Kaevergaard presentera sitt slutbetänkande som sedan ska ut på remiss för att 2018 leda till att vi får en ny kameraövervakningslag.

En vanlig föreställning bland myndigheter, medier, politiker och en del forskare är att kameraövervakning inte har någon brottsförebyggande effekt. Denna uppfattning bygger framförallt på en tio år gammal forskningsgenomgång från Brå, enligt vilken effekterna av kameraövervakning var små och icke-signifikanta i alla miljöer utom på parkeringsplatser.

Brå:s forskningsgenomgång bygger på studier som jämför brottsutvecklingen i ett försöksområde där säkerhetskameror införs med brottsutvecklingen i ett kontrollområde utan kameror. Enligt en ESO-rapport från 2015 är denna metodik dock problematiskt eftersom kameraövervakning sällan införs oberoende av tidigare kriminalitet utan ofta som ett svar på en uppåtgående brottstrend i försöksområdet. Om denna trend fortsätter efter införandet av kameror, och ingen motsvarande trend finns i kontrollområdet, riskerar denna typ av forskning att underskatta kamerornas effekt.

Detta problem kan undvikas med studier som utnyttjar så kallad ”exogen variation”, vilket innebär att försöks- och kontrollområden bestäms slumpvis. Detta kan ske antingen genom att forskare randomiserar införandet av kameraövervakning eller genom att byråkratiska faktorer gör att tidpunkten för kamerainstallationer på olika platser blir slumpmässig. I båda fallen leder slumpmässigheten till att kameraövervakningen införs oberoende av tidigare brottstrender, vilket undviker ovan nämnda problem och ger en mer korrekt uppskattning av säkerhetskamerornas effekt.

Säkerhetskamerorna vid Tele2 Arena och Ericsson Globe får exempelvis inte vara påslagna under stora publikevenemang trots risk för terrorattacker (undantaget är matcher i fotboll och ishockey). Likaså har Malmö synagoga vid ett tillfälle nekats tillstånd till säkerhetskameror trots den välkända hotbilden mot judiska samfund. 

ESO-rapporten beskriver tre studier som utnyttjar exogen variation och drar slutsatsen att kamerorna har en avskräckande effekt. Under de snart två år som gått sedan dess har dock flera nya studier som använder dessa metoder gjorts. I en kommande rapport från tankesmedjan Säkerhet för näringsliv och samhälle (SNOS) sammanställs all forskning som använder denna rigorösa forskningsmetod.

Följande slutsatser kan dras:

  • Säkerhetskameror är kapabla att effektivt förebygga brott i stadskärnor, t-banestationer, fotbollsarenor och butiker.
  • Kameraövervakning fungerar bäst mot planerade brott.
  • Kameraövervakning där operatörer i realtid tittar på videon och kommunicerar med proaktiva polispatruller kan kraftigt minska antalet våldsbrott.

När kameraövervakningslagen nu utreds är det alltså i ljuset av betydligt starkare vetenskapliga belägg för att säkerhetskameror kan minska antalet brott. I reda tal kan den brottsreducerande effekten i stadskärnor vara 23–28 procent. Detta är något som regeringens särskilda utredare bör ta hänsyn till. Framför allt innebär det att den nya lagen måste låta kameraövervakningens nytta få en betydligt större vikt än vad som tidigare varit fallet i avvägningen mellan brottsbekämpning/trygghet och integritet.

Den nuvarande kameraövervakningslagen innebär att länsstyrelsen ger tillstånd för att installera säkerhetskameror om ”övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset”. I praktiken är det dock väldigt svårt att få tillstånd för att kameraövervaka på brottsutsatta platser. Ett problem är att det vanligen krävs att det finns belägg för att det förekommit brott tidigare. Detta är naturligtvis ett orimligt krav att ställa vid exempelvis ansökningar om kameraövervakning av nya fastigheter i brottsbelastade områden.

Ett mer allvarligt problem är att ansökningar om kameraövervakning ofta får avslag även när det finns dokumenterad brottslighet eller hotbild mot objektet. Säkerhetskamerorna vid Tele2 Arena och Ericsson Globe får exempelvis inte vara påslagna under stora publikevenemang trots risk för terrorattacker (undantaget är matcher i fotboll och ishockey). 

 

Likaså har Malmö synagoga vid ett tillfälle nekats tillstånd till säkerhetskameror trots den välkända hotbilden mot judiska samfund. De rättsliga turerna kring säkerhetskamerorna i Rinkeby och Tensta visar också att det från lagens perspektiv inte är uppenbart att polisen ska få kameraövervaka särskilt brottsutsatta platser.

Mot bakgrund av de ovan nämnda slutsatserna från SNOS kommande rapport om kameraövervakning går det inte längre att försvara denna restriktiva tillståndsgivning med hänvisning till uppfattningen att säkerhetskameror inte förebygger brott. I den nya kameraövervakningslagen bör det därför läggas större vikt vid nyttan som säkerhetskamerornas innebär i form av brottsprevention.

Att förebygga brott är förstås inte den enda nyttan med kameraövervakning. En känd och minst lika viktig aspekt är att bilderna från säkerhetskameror kan bidra till att brott klaras upp. Även här är lagen för restriktiv då kontinuerligt inspelning och lagring av bildmaterialet från säkerhetskameror ofta inte är tillåtet. Givet de allt högre beviskraven som råder i domstolar är detta ett betydande hinder för att klara upp brott. Självklart bör tillstånd att kameraövervaka också innebära rätt att spela in och, under en period, lagra bildmaterialet.

Kameraövervakning är alltså ett viktigt verktyg både för att förebygga och klara upp brott. Det är vår förväntan att lagstiftarna känner till de problem som präglat tidigare forskning om kameraövervakning och brottsprevention, samt tar del av den moderna forskningen vars metodik undviker dessa problem och visar att säkerhetskameror kan ha en betydande brottsförebyggande effekt. För vi behöver en mer tillåtande lagstiftning som möjliggör kameraövervakning med kontinuerlig inspelning på brottsutsatta platser. Får vi det så är det ett litet, men nog så viktigt steg för ett tryggare samhälle.

Bakgrund. Rapporten

SNOS-rapporten identifierar sju studier som utnyttjar exogen variation i införandet av kameror:

Allsvenska fotbollsarenor: 65 procent färre incidenter med inkastade föremål

Stockholms tunnelbana: 25 procent färre brott på stationer i innerstaden.

Gatusegment i San Fransisco, USA: 30 procent färre egendomsbrott.

Gatusegment i Montevideo, Uruguay: 28 procent färre brott.

Gatusegment i Medellín, Colombia: 23,5 procent färre brott.

Amerikanska varuhus/snabbköp: 73 procent minskning av svinn.

Parkeringshus i Washington DC, USA: Ingen effekt i någon brottskategori.

Ytterligare en studie som utnyttjar exogen variation i riktade polisinsatser kopplade till kameraövervakning i Newark, New Jersey visar på kraftigt minskad våldsbrottslighet.

DN Debatt. 28 april 2017

Debattartikel

Företrädare för säkerhetsbranschen:
”Kamerövervakning effektiv för att förebygga brottslighet” 

Repliker

Rikard Linde, programchef Digitala samhället, tankesmedjan Fores:
”Låt medborgarna hålla koll på kameraövervakningen”

Företrädare för säkerhetsbranschen:
”Känner man sig trygg upplever man större frihet”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Rättelse 2017-05-08 15:31
I en tidigare version av texten stod att säkerhetskamerorna utanför Tele2 Arena och Ericsson Globe inte får vara påslagna trots risk för huliganbråk. Det är missvisande då matcher i fotboll och hockey är kameraövervakade. Däremot får säkerhetskamerorna inte vara påslagna varken inomhus eller utomhus under andra publikdragande evenemang.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.