Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Kapitalismen har blivit för aggressiv och tilliten raseras”

Någonting är fel när aktieägarna tar en allt större andel av förädlingsvärdet i en tid då risken för denna grupp aldrig varit lägre som en följd av negativa räntor samtidigt som den allt viktigare råvaran för värdeskapande, informationen från konsumenterna, är gratis, skriver Mikael Nachemson.
Någonting är fel när aktieägarna tar en allt större andel av förädlingsvärdet i en tid då risken för denna grupp aldrig varit lägre som en följd av negativa räntor samtidigt som den allt viktigare råvaran för värdeskapande, informationen från konsumenterna, är gratis, skriver Mikael Nachemson. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Dagens enögda fokusering på vinstmaximering och aktieägarvärde har fått härja alltför fritt, alltför länge, utan tillräckliga motkrafter. En av grundvalarna i kapitalismen, tilliten, håller på att försvinna. Utan motåtgärder från våra politiker kommer den tillitserosion som vi för närvarande upplever att växa i styrka, skriver Mikael Nachemson.

Kapitalismen som ekonomiskt system har betytt oerhört mycket för samhällets välstånd men den har blivit för aggressiv. Inkomsters och förmögenheters skeva fördelning, med understöd av Riksbankens penningpolitik, har gått för långt. Vi har ett samhälle med spelregler som medborgarna upplever som olika och med allt högre murar och avstånd mellan de som befinner sig på insidan jämfört med de som befinner sig på utsidan. Dagens enögda fokusering på vinstmaximering och aktieägarvärde har fått härja alltför fritt, alltför länge, utan tillräckliga motkrafter. En av grundvalarna i kapitalismen, tilliten, håller på att försvinna.

I dag råder det en förvånansvärt begränsad diskussion om vinstmaximeringens orsak till ovan nämnda fenomen. Den debatt som finns tar primärt sitt avstamp mellan de som betraktar vinsten som exploatering av intressenterna och de som menar att exploatering av intressenterna inte sker eftersom dessa endast har en relation med företaget så länge den är till deras fördel.

Men vilka är då aktiebolagets intressenter utöver ägarna? Utan kunder blir det inga intäkter. Därför är kunderna uppenbara intressenter. Därtill har företaget förstås anställda och många skulle nog sätta de anställda som en viktigare intressent än ägarna. Företagen köper in varor och tjänster och därför är leverantörer ytterligare en intressent. Då bolagen behöver finansiera sin verksamhet är även banker och motsvarande institutioner intressenter. Slutligen är förstås samhället och staten en intressent.

Uppgiften för våra politiker blir nu att identifiera alla hinder som företagen byggt upp för att skydda sina intressen.

Med detta som utgångspunkt brådskar det att nyansera diskussionen och vidta åtgärder som främjar en sund kapitalism. En kapitalism som vilar på grundvalen att det som är bra för dig också är bra för mig.

Nyligen tilldelades professor Richard Thaler Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Han belönas för sin forskning kring hur bristande självkontroll och andra mänskliga tillkortakommanden påverkar ekonomiska beslut.

Denna insikt utnyttjas till fullo av företag som är verksamma inom den digitala ekonomin. Med hjälp av algoritmer som bland annat bygger på information om oss själva, som vi för övrigt tillhandahåller gratis, samt långt drivna incitamentssystem på företagsnivå skapas det ett drivhus för en kapitalism som mer bygger på bra för mig och dåligt för dig. Utan motåtgärder från våra politiker kommer den tillitserosion som vi för närvarande upplever att växa i styrka.

I dag försöker man att upprätthålla trovärdigheten med hjälp av rättsväsendet som ska säkerställa att kontrakt mellan intressenterna efterlevs. Andra myndigheter har som uppgift att se till att konkurrensen mellan olika företag främjas genom väl fungerande marknader. Det finns nämligen ett inbyggt problem i det faktum att aktiebolaget kan öka sina priser och vinster om kunderna inte har alternativ. Det är naturligtvis viktigt att även anställda och leverantörer har alternativ. Om dylika saknas, det vill säga konkurrensen är för dålig, kan vinster uppstå även om företaget sköts undermåligt.

Förutom att säkerställa en väl fungerande konkurrens måste staten också se till att priser på marknaden skickar rätt signaler till alla aktörer. Om bolagets produkter eller tillverkning förstör miljön måste staten via till exempel koldioxidskatt se till att företag och kunder betalar för den skada som orsakas.

I en tid av snällkapitalism räckte nog ovan synsätt för att bevara och befästa tilliten mellan varierande intressentgrupper. I vår tid, där mer av brutalkapitalism råder, behövs det mycket mer för att förhindra en utveckling mot en tilltagande tillitserosion.

Någonting är fel när aktieägarna tar en allt större andel av förädlingsvärdet i en tid då risken för denna grupp aldrig varit lägre som en följd av negativa räntor samtidigt som den allt viktigare råvaran för värdeskapande, informationen från konsumenterna, är gratis. Parallellt ökar risken för anställda att bland annat bli av med arbetet, exempelvis genom aktieägarnas onyanserade fokusering på kostnadseffektivitet för att uppnå alltför höga avkastningskrav med hänsyn till dagens negativa räntor. Är det verkligen rimligt att ha avkastningskrav på 10–15 procent i en värld med negativa räntor och mycket låg inflation?

Uppgiften för våra politiker blir nu att identifiera alla hinder som företagen byggt upp för att skydda sina intressen. Detta görs genom att underlätta för övriga intressenter, främst konsumenter, att kunna vidta åtgärder för att en gång för alla säkerställa ett förhållande med företagen som bygger på lika förutsättningar. Med den digitala tekniken kommer snart leverantörerna att möta en helt annan aktivitet från konsumenterna. Man kommer att möta informerade kunder med oberoende djup kunskap som ställer radikalt nya krav. Detta kommer att uppfattas som ett hot eftersom dagens affär bland annat vilar på passiva kunder som man kan överdebitera. 

Marknaden för bolån får tjäna som ett exempel. Möjligheten för leverantörer att motarbeta denna utveckling genom att gömma sig bakom juridiken, sekretessen och systemfrågor måste till varje pris bekämpas. Mantrat kundservice får inte bli synonymt med ”så länge vinsterna ökar för våra aktieägare”.

Regelverket och institutionerna i form av domstolar, Konkurrensverket och Konsumentverket finns redan på plats för att lösa uppgiften. Dock måste nya krav formuleras samtidigt som helt andra resurser måste ställas till förfogande i en tid med en galopperande utveckling som primärt dagens företag har kunnat dra full ekonomisk nytta av. Det är inte rimligt att år efter år kräva att dessa myndigheter skall fullgöra sina uppgifter med i princip oförändrade anslag.

Den nya förordningen från EU, GDPR, är ett steg i rätt riktning och innebär att medborgarna får starkare rättigheter gentemot företagen i hur de hanterar den personliga informationen.

Med detta följer nya affärsmöjligheter för företag som på riktigt hjälper konsumenten och bidrar till en på sikt schystare fördelning av det förädlingsvärde som skapas. Dagens chimära kundmakt kommer att ersättas av kundmakt på riktigt. För att så skall kunna ske krävs dock en ökad medvetenhet och vilja att agera från såväl politikernas sida som företagens mot vinstmaximerandets ”finta vänster, gå höger”-taktik. Det är dags att lyfta en debatt om aktieägarnas krav att maximera värdeskapandet till gagn primärt för dem själv samtidigt som konsumenten, i en ökad utsträckning, möter hämmande synliga såväl som osynliga hinder.

DN Debatt. 13 november 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.