DN Debatt. ”Kapitalmarknaderna måste mobiliseras i klimatarbetet”

Klimat- och miljöpåverkan samt anpassning till dessa berör hela samhället och engagerar såväl multinationella företag, militärstrateger och forskare som affärsutvecklare, politiker och enskilda. Man får lätt intryck att vår samtid har vänt på varje sten för att minska människans fotavtryck och skapa en tryggare framtid.

Men potentialen hos en i sammanhanget mycket inflytelserik aktör, kapitalmarknaden, har inte utnyttjats i den utsträckning som ligger inom räckhåll. Även den starkaste av regeringar är svag i jämförelse med samma nations kapitalmarknad. I Sverige uppgår till exempel värdet på aktie- och obligationsmarknaderna till drygt 9 000 miljarder kronor – mer än dubbla BNP. Vill vi få ytterligare kraft i omställningen till ett mer hållbart samhälle så bör vi mobilisera en större del av kapitalmarknaderna än vad som sker i dag.

Kunskapen om nyttan som marknaden och finansiella instrument kan utgöra för att kvantifiera och minska risker i samhället är fortfarande låg hos många svenska institutioner och organisationer.

Det finns många exempel där man skapat samhällsnytta genom innovativa lösningar av kapitalmarknaden. Till exempel har man genomfört vaccinationsprogram i Afrika och infört mikrokrediter till småföretag på många håll i världen. I juni sattes den allra första pandemiobligationen på marknaden, understödd av WHO och Världsbanken. Den som blickar utanför Sveriges gränser finner många exempel i form av privata och offentliga initiativ.

Avkastningen sätts i relation till risken och det ligger i allas intresse, såväl den som ställer ut obligationen som investeraren, att minska sannolikheten för och effekten av extremväder, klimatförändringar och naturkatastrofer.

I Sverige har debatten nästan uteslutande kommit att handla om gröna obligationer. Det är en fantastisk innovation för att mobilisera kapital i hållbar riktning. Men det är inte tillräckligt.

Ska vi hantera hot från klimatförändringar så krävs inte bara att vi investerar kraftfullt i att minska utsläppen av växthusgaser. Vi måste också ta höjd för möjliga klimatförändringar. Även om världens ledare enas om ambitiösa mål för att begränsa uppvärmningen så kommer vi att se ökad förekomst av extrema väderfenomen som torka, översvämningar, värmeböljor och stormar. Vi kommer också att se en höjning av havsnivån och förändringar av växtzoner, skog, jordbruk och förutsättningar för produktion av vatten och livsmedel. Parallellt med att vi försöker begränsa uppvärmningen måste vi alltså anpassa samhället till klimatförändringar som trots alla ansträngningar ändå kommer att ske.

Fram till i dag har lösningen i stort sett varit att låta försäkringsbolag, staten och hjälporganisationer hantera utmaningarna. Eller att bara skjuta dem på framtiden. Men på allt fler håll är de potentiella skadekostnaderna så stora att dessa inte längre kan axla dem. En av lösningarna är cat bonds – catastrophe bonds, katastrofobligationer – som löser ut om vissa naturhändelser inträffar. De kvantifierar risk och skapar incitament och underlag för förebyggande arbete. Och om katastrofen är framme så frigör de kapital för återuppbyggnad av bostäder och förstörd infrastruktur eller till exempel ersättning för uteblivna skördar.

Även om skydd med hjälp av cat bonds i dag främst används i områden med extremare väder och naturkatastrofer än i Sverige, som till exempel Florida, Kalifornien och Japan, så finns det cat bonds mot vinterstormar i Europa. Man kan även utveckla cat bonds som skydd mot renodlade svenska risker som översvämningar, dammbrott och stormar. Stormen Gudrun orsakade skador och kostnader på ungefär 20 miljarder kronor. I framtiden måste vi vara beredda på fler sådana händelser med insikt om att traditionell försäkring inte kommer att vara tillräcklig. Därmed blir det i stället staten eller enskilda som bär risk och eventuella kostnader.

Finansiellt är cat bonds och andra liknande investeringar ett tillgångsslag som erbjuder avkastning i stort sett utan korrelation med börsen eller andra placeringar – utvecklingen på börsen påverkar inte förekomsten av naturkatastrofer. Avkastningen sätts i relation till risken och det ligger i allas intresse, såväl den som ställer ut obligationen som investeraren, att minska sannolikheten för och effekten av extremväder, klimatförändringar och naturkatastrofer. I dag är det främst stora investerare som till exempel AP3 som investerar i dem, men även försäkringsbolag, pensionsfonder och privatpersoner bör ha ett intresse av att ha cat bonds som en del av sina portföljer.

Utvecklingen av finansiella innovationer skapar ytterligare möjligheter att förändra världen i en mer hållbar riktning. Såväl institutioner som företag och privatpersoner som vill göra ansvarsfulla investeringar bör resonera kring hur investeringarna kan göra nytta i hela kedjan, från förebyggande till katastrofhantering.

Vid G20-mötet i Hamburg tidigare i somras uppmärksammades försäkringslösningar och cat bonds som instrument för att öka resiliensen mot klimatförändringar, underlätta anpassning till klimat och bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Mötet välkomnade de initiativ som tagits och noterade att de behöver bli en del av ett större sammanhållet synsätt för att hantera klimatförändringar. Som en uppföljning har Storbritannien beslutat att etablera ett internationellt centrum för katastrofskydd med inriktning mot finansiella lösningar. Även Världsbanken och IPCC framhåller betydelsen av att engagera finansmarknadens aktörer för förebyggande arbete, resiliens och anpassning.

Nuvarande finansmarknadsminister Per Bolund var för fem år sedan en av de första svenska politiker att uppmärksamma frågan om katastrofobligationer som skydd vid naturkatastrofer och stora olyckor. Frågan fick dock då inte fäste i Riksdagen. Sedan dess har vi sett en tillväxt av dessa och andra instrument globalt. Det svenska samhället, med gott internationellt anseende, starka finansiella institutioner och innovativa aktörer, bör ha goda förutsättningar att vara långt fram i dessa sammanhang.

Ska Sverige fortsätta vara ett föregångsland i omställningen till ett hållbart samhälle så måste vi lägga mer vikt vid möjligheten att utnyttja kapitalmarknaden som ett verktyg för omställning. Det kräver självfallet att branschen själv tar ett större ansvar. Men det krävs också ett ökat politiskt och allmänt intresse där man ställer krav på marknadsaktörer som skapar förutsättningar för en ökad användning av finansiella instrument i hållbarhetsarbete.