Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-28 14:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/karnkraft-avgorande-for-att-klara-klimatet-och-jobben/

DN Debatt

DN Debatt. ”Kärnkraft avgörande för att klara klimatet och jobben”

Den fjärde generationens kärnkraft kommer att vara ännu effektivare än dagens kärnkraft – som dock redan i dag är mer klimatsmart och kostnadseffektiv än många andra energikällor, skriver artikelförfattarna. Bilden: Forsmarks kärnkraftverk.
Den fjärde generationens kärnkraft kommer att vara ännu effektivare än dagens kärnkraft – som dock redan i dag är mer klimatsmart och kostnadseffektiv än många andra energikällor, skriver artikelförfattarna. Bilden: Forsmarks kärnkraftverk. Foto: Jessica Bentsen/TT

DN DEBATT 30/12.

Daniel Färm (S) och Take Aanstoot (MP): Fjärde generationens kärnkraft kommer att vara ännu effektivare än dagens kärnkraft.

Coronakrisen accentuerar behovet av att klimatomställningen genomförs utan att arbetslösheten eller klyftorna ökar ytterligare. Då de fossila bränslena behöver fasas ut snabbare är kärnkraft viktig på kort och lång sikt för att klara den elektrifiering som är avgörande för klimatomställningen och för tillväxt och sysselsättning.

Redan i dag utgör kärnkraft en klimatneutral och kostnadseffektiv baskraft som bidrar till att snabba på utfasningen av koldioxidutsläpp och samtidigt ge både industrin och hushållen tillgång till billigare el. Att nästa generations ännu mer effektiva och säkra kärnkraft nu håller på att utvecklas gör att hela inriktningen att avveckla kärnkraften i Sverige behöver prövas på nytt.

Till dess att klimatförändringarna är hejdade och följderna av dagens kris för välfärd och sysselsättning är hanterade behöver allt fokus ligga på att fasa ut de fossila bränslena, stärka välfärdens finansiering och bekämpa arbetslösheten.

I det arbetet är i princip klimatneutral kärnkraft avgörande. Att tro att vi kan klara av att samtidigt fasa ut de fossila bränslena, avveckla kärnkraften, öka tillväxt och sysselsättning samt höja ambitionerna kring äldreomsorg och vård är orimligt.

Alla klimatinsatser som har gjorts hittills har enligt regeringens klimatpolitiska råd varit otillräckliga. Och då har vi ändå haft en historiskt ambitiös klimatpolitik under den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Därför behövs ännu mer kraftfulla klimatinvesteringar i cykel-, elbils- och järnvägstrafik, energieffektiva bostäder och en mer klimatsmart industri. Därför behövs smart och effektiv beskattning av klimatpåverkande utsläpp. Och därför behöver våra konsumtionsmönster förändras. Vad vi äter och hur vi reser behöver påverkas av dess klimatpåverkan. I detta kan Sverige vara en föregångare.

Det är inte per definition fel att föra en tillväxtkritisk politisk diskussion. Men den får inte bli tillväxtfientlig. Tillväxt skapar ökade resurser som bidrar till jobb och välfärd – samt resurser för klimatomställning och -investeringar. Däremot behöver tillväxten vara hållbar: socialt, ekonomiskt och klimatmässigt. Utan rovdrift på varken människor eller råvaror. Och tillväxt kräver energi – billig, tillgänglig och klimatsmart energi.

Klimatförändringarna känner inga nationsgränser. Mycket sker också inom EU och FN, och det är svårt att överdriva betydelsen av att USA nu under Biden återgår till Parisavtalet. Också i internationella klimatsam­arbeten ska Sverige vara ledande.

Avgörande är också utvecklandet av batteriteknologi, nya teknologier för att producera fossilfritt stål samt teknologi för att fånga in och återanvända eller lagra koldioxid (CCR respektive CCS). Sverige kan och bör vara ledande i utvecklandet av dessa nya klimat­teknologier.

Men klimatomställningen kommer också att ställa mycket höga krav på en stark och tillförlitlig tillgång till el i Sverige. Hela transportsektorn ska elektrifieras. Det explosionsartade användandet av elfordon samt utbyggnaden av järnvägstrafiken kommer öka behovet av el kraftigt.

Samtidigt behöver hushållen och industrin så billig el som möjligt, för att stärka konkurrenskraften och minska vanligt folks kostnader. Billig el är också en förutsättning för bättre avfallsåtervinning samt bränslebyte inom stålindustri och cementtillverkning.

Här spelar planerbar kärnkraft en viktig roll. Dygnet runt producerar kärnkraft klimatsmart el på ett säkert sätt. Det gäller även – och i ännu högre utsträckning – fjärde generationens kärnkraft, som nu håller på att utvecklas. Den kommer att vara ännu effektivare än dagens kärnkraft – som dock redan i dag är mer klimatsmart och kostnadseffektiv än många andra energi­källor. Med denna nya generations kärnkraft får man ut mer av kärnbränslet – och kan återanvända delar av det i dag uttjänta kärnbränslet på ett sätt som kraftigt reducerar halveringstiden och kraven på slutförvar.

Samtidigt behövs en seriös diskussion om ansvar, kontroll och finansiering av dagens och morgondagens kärnkraft. Det är exempelvis högst tveksamt om elproduktion av denna omfattning, som samspelar så nära med forskning, och som kräver ett så långsiktigt ägande är något som är lämpligt att lägga i händerna på kommersiella marknadsaktörer.

En ny diskussion om kärnkraftens roll i framtidens svenska energisystem kan exempelvis lyfta följande frågeställningar:

● Hur kan vi säkerställa att den kompetens kring kärnenergi som finns hos såväl forskare som ägare och personal i Sverige inte förloras när fjärde generationens kärnkraft snart står för dörren?

Vad krävs för att ersätta dagens avvecklingslinje med en kärnkraftsväxlingslinje, som tar sikte på att ersätta dagens kärnkraftverk med den nya generationens kärnkraftsteknologi?

Hur kan vi säkerställa att de reaktorer som nu stängs av statliga Vattenfall också framöver kan användas för klimatomställningen? Exempelvis för att via elektrolys omvandla vatten till vätgas som sedan i sin tur kan omvandlas till elektricitet och användas för vissa specifika ändamål: kolldioxidinfångning och återbruk eller koldioxidlagring (CCR eller CCS), planerbar reservkraft när vindkraften inte levererar, testreaktorer och på sikt ordinarie reaktorer för fjärde generationens kärnkraftsteknologi.

Hur kan vi stärka svensk forskning kring den nya kärnenergiteknologins potential att bidra till klimatomställning samt hållbar tillväxt och svensk export av klimatneutrala produkter?

Hur kan vi säkra statligt huvudansvar för den viktiga infrastruktur som kärnkraften innebär – och fasa ut kommersiella aktörers ägande?

Hur kan vi ersätta det marknadstänk som präglar synen på kärnkraft med en politisk kontroll samt vilja att göra offentliga investeringar i en klimatneutral och kostnadseffektiv energikälla som kärnkraft?

Man ska inte vara varken naiv och oförsiktig eller dogmatiskt ifråga­sättande inför kärnkraften. Den har – som alla energislag – både för- och nackdelar. Men i Sverige har vi goda förutsättningar att hantera utmaningarna vid såväl brytning som drift och slutförvar. Däremot har vi inte råd att säga nej till kraftfulla bidrag till en klimatomställning som inte bidrar till att öka arbetslösheten och orättvisorna i samhället.

Låt oss nu därför växla över till en konstruktiv diskussion om hur vi kan använda dagens kärnkraft – och se till att inte missa tåget när nästa generations kärnkraft kommer. För klimatet låter inte vänta på sig. Tiden rinner ut.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Kärnkraft
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt