Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 21:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/karnkraftsintressen-bakom-svenskt-naringslivs-elrapport/

DN Debatt

DN Debatt. ”Kärnkraftsintressen bakom Svenskt näringslivs elrapport”

Det är allvarligt att Svenskt näringsliv låter företrädare för ett produktionsslag, kärnkraft, utreda den framtida elproduktionen i Sverige, skriver artikelförfattarna.
Det är allvarligt att Svenskt näringsliv låter företrädare för ett produktionsslag, kärnkraft, utreda den framtida elproduktionen i Sverige, skriver artikelförfattarna. Foto: Adam Ihse/TT

DN DEBATT 29/6.

Charlotte Unger Larson, Johanna Sandahl och Anna-Carin Windahl: Trovärdighet saknas då kärnkraftsförespråkare anlitats för centrala delar.

Vi hoppas att Svenskt näringsliv tar till sig av kritiken och gör en objektiv analys av elproduktionen, där både Sveriges unika förutsättningar och modern och flexibel teknik beaktas. Annars kommer studien tyvärr inte tillföra något av värde till energidebatten.

Sverige står inför omvälvande förändringar i elförsörjningen. De kommande åren väntas elanvändningen öka kraftigt till följd av elektrifiering av transporter och industrin, samtidigt som den befintliga elproduktionen och vårt elnät blir allt äldre. Ovanpå detta är klimatkrisen akut och svensk elexport spelar en viktig roll för att minska utsläppen från fossil elproduktion i våra grannländer.

För det svenska näringslivet är låga elpriser, låg klimatpåverkan och hög leveranssäkerhet avgörande konkurrensfördelar. Därför är det bra att Svenskt näringsliv vill ta ett samlat grepp om elförsörjningen och identifiera nödvändiga politiska beslut för att Sverige ska kunna möta utmaningarna med ett hållbart och konkurrens­kraftigt elsystem. En central del av initiativet är att modellera den svenska elförsörjningen för att identifiera ”kostnadsoptimala systemlösningar”. Tyvärr väcks stora frågor om studiens syfte då rapportförfattare, modellerare och finansiärer alla har tydliga kärnkraftskopplingar.

Vi ifrågasätter inte de inblandade parternas vilja att genomföra ett gediget arbete. Men den samlade bilden är att resultatet är bestämt på förhand, till fördel för kärnkraft.

Vi ifrågasätter inte de inblandade parternas vilja att genomföra ett gediget arbete. Men den samlade bilden är att resultatet är bestämt på förhand, till fördel för kärnkraft:

1 Rapportens huvudförfattare, Staffan Qvist, forskar inom kärnkraft och är delägare i kärnkraftsbolaget Blykalla Reaktorer (Leadcold) som i samarbete med Newclearenergy har visionen att år 2032 ha ny, kommersiell kärnkraft på plats i Sverige. Qvist är även författare till boken ”Klimatnyckeln” med budskapet att kärnkraft är helt nödvändig för att nå klimatmål och möta ett ökande elbehov. Samma slutsats drar han i en studie publicerad i Energy Policy.

2 Rapportens två modellerare är från USA, verksamma vid MIT respektive Princeton, och har kärnkrafts­inriktning. Både i gemensam forskning och på debattsidor är budskapet att förnybar elproduktion inte räcker till.

3Rapportens finansiärer är, utöver Svenskt näringsliv, två amerikanska stiftelser. Rodel foundation har tidigare finansierat ett amerikansk kärnkraftsforum och dess grundare är rådgivare till en pågående kärnkraftskampanj i USA. Den andra stiftelsen Rasmussen foundation tycks vara instiftad efter en professor i kärnfysik på MIT.

I en intervju om projektet framhöll Svenskt näringsliv att: ”Vi förväntar oss att politikerna tar bort skygglapparna och ägnar sig åt seriösa och faktamässiga analyser för att kunna vidta korrekta åtgärder. Vi får inte heller ha skygglapparna på. I ljuset av det är det viktigt att vi inväntar de här analyserna innan vi tar tydligt ställning för hur framtidens energisystem ska se ut.”

Men tyvärr gör valet av utförare och samarbetspartner att resultatet av den stundande utredningen riskerar att bli förutsägbart. Det vore inte förvånande om kärnkraftsforskarna kommer fram till slutsatser som är till fördel för både ny och gammal kärnkraft i det svenska elsystemet.

Författarens och experternas bakgrund skulle förstås inte behöva påverka slutresultatet. Med relevant indata och en välbyggd modell kan resultaten bli korrekta oavsett vem som utför arbetet. Det underlag som hittills presenterats tyder dock på att projektet är mycket vinklat.

Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid KTH, har pekat på en lång rad allvarliga brister i val av simulerings­metod som inte beaktar vare sig existerande eller framtida flexibilitet och därmed systematiskt missgynnar det förnybara och alltså gynnar kärnkraften. Dessa brister gör att ett elsystem baserat på förnybar elproduktion förefaller bli dyrare än ett system med kärnkraft. 

Här är några av de största bristerna:

Modellen är inte anpassad efter svenska och nordeuropeiska förhållanden där den stora andelen vattenkraft kombineras med olika typer av flexibilitet och en stor handel mellan länderna. Metoden baseras dessutom på att alla år skulle vara så kallade torrår, med låg tillrinning och låga nivåer i vattenmagasinen.

• Modellens sätt att hantera import och export bortser helt från Norges omfattande vattenkraft och stora vattenmagasin som gör det möjligt att spara vatten (energi) från en tidpunkt till en annan. På samma sätt beaktas inte heller vatten- och pumpkraft i Finland, Tyskland eller Litauen.

• Modellen underskattar grovt framtida flexibilitet i till exempel vätgasproduktion, batterier och elbilar. Potentiellt viktig teknik som ”vehicle-to-grid” där elbilar levererar el till nätet ryms inte i modellen, trots att studien gäller år 2045 och tekniken redan i dag har börjat användas på flera håll.

Därtill kan man fråga sig varför modellen utgår från att kalkylräntan skulle vara densamma oavsett kraftslag. Det riskerar att bli mycket missvisande då vissa investeringar är mer riskfyllda än andra.

Det är allvarligt att Svenskt näringsliv låter företrädare för ett produktionsslag, kärnkraft, utreda den framtida elproduktionen i Sverige. Det kan liknas vid att regeringen låter marinen – och inte överbefälhavaren – utreda och lägga förslag om hur Försvarsmaktens budget ska fördelas mellan marinen, armén och flygvapnet.

I andra delar av Svenskt näringslivs initiativ, när det gäller studier kring exempelvis energieffektivisering, transportsektorns elektrifiering och elmarknadsdesign har oberoende konsulter anlitats. Varför gör man inte detsamma när det gäller elproduktionen? Det är en fråga vi ställde till Svenskt näringsliv redan i februari, men fortfarande inte har fått något svar på.

Framtidens elsystem måste vara hållbart och konkurrenskraftigt i förhållande till andra länder. Vi välkomnar alla initiativ som bidrar till ökad kunskap om hur det kan åstadkommas på bästa sätt. Vi hoppas att Svenskt näringsliv har tagit till sig av kritiken och gör en objektiv analys av elproduktionen, där både Sveriges unika förutsättningar och modern och flexibel teknik beaktas. Annars kommer studien tyvärr inte tillföra något av värde till energidebatten.

Ämnen i artikeln

Kärnkraft
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt