Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/klimatet-kraver-att-vi-tanker-om-och-satsar-pa-karnkraft/

DN Debatt

DN Debatt. ”Klimatet kräver att vi tänker om och satsar på kärnkraft”

Sverige är faktiskt det land i världen som på kortast tid har byggt ut mest fossilfri elproduktion per person. Det skedde mellan 1976–86 då vi ökade kärnkraftsproduktionen med 51,7 TWh, skriver Martina Sturek. Bilden visar Forsmark 1 och 2.
Sverige är faktiskt det land i världen som på kortast tid har byggt ut mest fossilfri elproduktion per person. Det skedde mellan 1976–86 då vi ökade kärnkraftsproduktionen med 51,7 TWh, skriver Martina Sturek. Bilden visar Forsmark 1 och 2. Foto: Lars Lindqvist

DN DEBATT 30/12. Kärnkraftsmotståndet växte fram när klimatfrågan inte fanns på bordet. Klimatet och det faktum att riskerna med kärnkraft är mycket mindre än vi tidigare hade kunskap om talar för att det är hög tid att lägga gamla motsättningar åt sidan, lyssna på vetenskapen och se kärnkraften som en allierad i kampen mot klimathotet, skriver Martina Sturek.

Rätta artikel

Den samlade klimatvetenskapen i form av FN:s klimatpanel IPCC och internationella energibyrån IEA är tydliga med att det behövs en ökad satsning på kärnkraft om vi ska ha en chans att nå 1,5-gradersmålet. ”Att säga nej till kärnkraft är en lyx vi inte har råd med”, sa IEA:s chefsstrateg Laura Cozzi när hon lanserade den prestigefulla rapporten World Energy Outlook i Sverige häromveckan.

För att en framtida satsning på kärnkraft ska vara möjlig krävs en bred folklig acceptans. I dag skiljer sig stödet kraftigt mellan könen. Enligt en årlig Novus-undersökning som genomförs på uppdrag av Analysgruppen vill 57 procent av männen bygga ut kärnkraften vid behov medan motsvarande siffra för kvinnor endast är 14 procent. 

Kärnkraften är det kraftslag som orsakar minst antal dödsfall per energienhet, även jämfört med förnybara kraftslag som sol-, vind- och vattenkraft.

Vi menar att motståndet mot kärnkraft till stor del bygger på okunskap och överdrifter av de risker som finns. Låt oss därför inleda en upplyst och faktabaserad diskussion om kärnkraft. Det finns fyra huvudsakliga argument som talar för en ny syn på kärnkraft.

1. Kärnkraften räddar liv. De två större kärnkraftsolyckor som har inträffat, Tjernobyl och Fukushima, har lärt oss att konsekvenserna av en kärnkrafts­olycka är betydligt mindre än vad vi tidigare trott. Olyckan i Fukushima har enligt världshälsoorganisationen WHO inte resulterat i några dödsfall från radioaktiva utsläpp även om de ekonomiska och mänskliga konsekvenserna har varit stora.

Enligt WHO har olyckan i Tjernobyl hittills krävt 43 dödsoffer och mellan 160 och 9.000 ytterligare dödsfall förväntas på grund av en ökad risk för sköldkörtelcancer. Dessa dödsfall är såklart mycket allvarliga men det är betydligt färre än de 200.000 dödsfall som flera miljöorganisationer fortfarande sprider. Att olyckan resulterade i dessa dödsfall beror på att reaktorn saknade viktig säkerhetsutrustning. Med dagens säkerhetskrav hade dödsfallen helt kunnat undvikas.

Trots dessa olyckor är det väl­dokumenterat att kärnkraften är det kraftslag som orsakar minst antal dödsfall per energienhet, även jämfört med förnybara kraftslag som sol-, vind- och vattenkraft. 1975 dog över 170.000 människor i Kina när Banqiao-dammen brast. En olycka som är okänd för de flesta. Den stora boven i dramat är kolkraften som varje år orsakar upp till 800.000 förtida dödsfall. Genom att undvika användning av fossila bränslen har kärnkraften globalt räddat miljontals liv.

2. Kärnkraften är billig sett till hur mycket den producerar. Kostnaden för ny kärnkraft jämförs ofta med kostnaden för ny vindkraft i syfte att framställa kärnkraften som dyr och olönsam. Det finns flera problem med en sådan jämförelse. Landbaserad vindkraft är mycket riktigt ett av de billigaste kraftslagen – när det blåser. Kärnkraften är planerbar och kan producera el på beställning när vi behöver den som mest. Myndigheten Svenska kraftnät räknar med att den timme på året då vi förbrukar som mest el producerar kärnkraften på 90 procent av sin förmåga medan vind- och solkraft producerar 9 respektive 0 procent.

Om vinden inte blåser eller solen inte skiner måste elen lagras eller produceras på annat sätt. Kostnader som rimligtvis måste inkluderas i kalkylen för vind och sol för att ge en rättvis jämförelse.

Ytterligare ett problem är att de kärnkraftsprojekt som används som jämförelse är handplockade för att få sämsta möjliga utfall för kärnkraften. Ofta används den senaste reaktorn i Finland, Olkiluoto 3, som har drabbats av stora förseningar och kostat långt mer än budget. Samtidigt ignoreras ofta projekt som byggs på utsatt tid och på budget. På flera håll i världen byggs ny kärnkraft för omkring 50 öre per kWh, ungefär hälften av kostnaden för reaktorn i Finland.

Det går alltså att bygga kärnkraft billigt. Här kan kärnkraftsindustrin lära sig mycket av vind- och solkraftsindustrin som på kort tid genom standardiserad design lyckats få ner kostnaderna dramatiskt.

Att lösa klimathotet genom att exkludera kärnkraft och enbart satsa på förnybar energi kommer att bli dyrare. Den billigaste lösningen ser enligt forskningen ut att inkludera en mix av kärnkraft och förnybara kraftslag. Exakt hur mixen ska se ut beror på varje lands unika förutsättningar.

3. Kärnkraften hanterar på ett säkert sätt sitt eget avfall. Kärnkraften är ett av få kraftslag som fullt ut hanterar sitt eget avfall och alla relaterade kostnader. Fossila bränslen spyr ut sitt avfall – koldioxid och föroreningar – rakt ut i atmosfären utan att behöva betala något. För solkraften, som genererar stora mängder farligt avfall per energienhet – framför allt tungmetaller, finns ännu ingen plan eller särskild finansiering för hur avfallet ska hanteras.

Kärnavfallet kommer att hanteras på ett säkert sätt genom geologisk slutförvaring. I Finland pågår redan bygget av ett slutförvar och i Sverige är tillståndsprocessen inne i ett slutskede. Slutförvaret bedöms vara mycket säkert och till och med ett i extremscenario – som till och med Strålsäkerhetsmyndig­heten har avfärdat – där kopparkapslarna går sönder redan efter 300 år beräknas en stråldos om 0,6 millisievert vid markytan. Det är fem gånger lägre än den naturliga bakgrundsstrålningen i Sverige.

4. Kärnkraften kan byggas ut snabbt och göra stor skillnad för klimatet. I debatten hörs ofta att förnybart kan byggas ut mycket snabbare än kärnkraft. Historien visar det motsatta. Det är de länder som har byggt kärnkraft som har byggt ut sin fossilfria elproduktion snabbast. Sverige är faktiskt det land i världen som på kortast tid har byggt ut mest fossilfri elproduktion per person. Det skedde mellan 1976–86 då vi ökade kärnkraftsproduktionen med 51,7 TWh. Om vi jämför med dagens storsatsning på vindkraft så har vi de senaste tio åren byggt ut 16,2 TWh, alltså en tredjedel av hastigheten för kärnkraft. Det snabbaste är såklart att bygga både kärnkraft och förnybart samtidigt.

Vi har stor respekt och förståelse för det kärnkraftsmotstånd som har sin grund i 70-talets folkkampanj. Men klimatfrågan fanns inte på agendan på den tiden. I takt med att klimatfrågan har vuxit och nya fakta kring kärnkraftens risker har lagts på bordet är det dags att med gott samvete byta ståndpunkt och välkomna kärnkraften som en del i den gemensamma kampen för en fossilfri framtid.

Ämnen i den här artikeln:

Klimatet
Kärnkraft
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Martina Sturek, ordförande för Women in nuclear SverigeWomen in Nuclear är ett globalt nätverk för yrkesverksamma inom kärnteknik. WiN Sverige är en ideell förening med kvinnor vars främsta mål är att ge allmänheten en objektiv och saklig insikt i kärnkrafts- avfalls- och strålningsfrågor. WiN arbetar även med att framhäva och stödja kvinnors roll i arbetet.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt