Fetma har blivit epidemisk sedan början av 1980-talet. Av världens befolkning har nu två miljarder övervikt, av vilka en tredjedel lider av fetma. Det innebär ökad risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar och för tidig död. Den främsta orsaken till den snabba ökningen av fetma är en förändrad livsmiljö med ändrade kostvanor, fysisk inaktivitet och annan osund livsstil. Människor med låg inkomst, kort utbildning och segregerat boende, drabbas värst och har en påtagligt förkortad medellivslängd.

”The Lancet Commission on Obesity” – Lancetkommisionen om fetma – bildades 2016 på initiativ av The Lancet, en av världens främsta vetenskapliga tidskrifter. Kommisionen stöds av World obesity federation och universitet i flera länder. Ett trettiotal experter inom olika områden ingår.

I januari publicerade man en omfattande rapport: ”The global syndemic of obesity, undernutrition, and climate change: the Lancet commission report”. I ett vidare perspektiv är det uppenbart att både fetma och undernäring hänger ihop med klimatförändringar. Dessa tre fenomen uppträder samtidigt i tid och rum och har många gemensamma orsaker och förstärker dessutom varandra. De är synergistiskt verkande pandemier, det vill säga utbredda epidemier, vilka kan sammanfattas i begreppet ”syndemic”. I rapporten påvisas övergripande orsaker och man påtalar nödvändigheten av ett vidgat perspektiv. Det leder till övergripande insatser som förbättrar folkhälsa samtidigt som de främjar klimatet.

Stora multinationella företag inom livsmedels­sektorn har en oproportionerligt stor makt som måste brytas. Ett exempel från USA är läskedrycksindustrin som 2016–2017 lade 50 miljoner dollar på att lobba mot de statliga insatser som syftade till att begränsa socker­konsumtionen.

Ohälsosam mat och dryck är en av de främsta orsakerna till ökande fetma, undernäring och klimatförändringar. Genom storskalighet, konstgödning, hög vattenförbrukning, djuruppfödning och fossila transporter har dagens livsmedelsproduktionen en starkt negativ effekt på klimat, åkermarker och ekosystem. Den industriellt tillverkade maten är oftast för fet, för söt, för fiberfattig och alltför energirik. Kommissionen pekar på vikten av evidensbaserade kostrekommendationer, som prioriterar växtbaserad föda och som begränsar mängden socker, mättat fett, rött kött och industriellt bearbetade produkter. Sådana kostrekommendationer ger en synergistisk effekt genom att gynna folkhälsa och samtidigt minska jordbrukets klimatavtryck.

Den stora intressekonflikten mellan livsmedelsindustrin å ena sidan och nationella rekommendationer å den andra påtalas i rapporten. Kommissionen argumenterar för att de globala årliga subventionerna på 5 000 miljarder dollar, som i dag går till ohälsosam livsmedels- och fossil bränsleindustri, omdirigeras till hållbar utveckling inom dessa områden.

Fossildrivna transporter måste minskas och en ökad vardaglig fysisk aktivitet främjas. Det innebär fördelar för hälsa och klimat att använda kollektivtrafik, cykla och gå samt att ha närhet till grönområden. En rad vetenskapligt förankrade förslag på nationella insatser för ökad fysisk aktivitet, effektivare kollektivtrafik och grön stadsplanering presenteras av kommissionen.

Malnutrition – felnäring – är ett nutritionsbegrepp som innebär såväl energifattig som alltför energirik kost samt dålig kostkvalitet. Det kan leda till fetma, undernäring, tillväxthämning hos barn, anemi hos kvinnor och medför även en ökad risk för hjärt-­kärlsjukdomar, diabetes eller cancer. Bland 141 länder fann man en hög frekvens av malnutrition som inkluderade både bristtillstånd och övervikt. Det moderna jordbruket har länge varit positivt för människors hälsa och för samhället och framför allt i att motverka svält och undernäring. I dag finns emellertid en rad stora problem med jordbruket. Det krävs en omställning till ett mer hållbart jordbruk och en förändrad livsmedelsproduktion i enlighet med de globala målen i FN:s Agenda 2030 för att avskaffa hunger och alla former av malnutrition.

Enligt WHO:s beräkningar kostar fetma årligen 2 000 miljarder dollar eller 2,8 procent av globalt bnp.

Kommissionen visar att globala investeringar i hälsofrämjande insatser inom dessa båda områden är lönsamma samtidigt som de gynnar klimatet. Om inget görs blir slutkostnaden ännu mycket högre.

Stora multinationella företag inom livsmedelssektorn har en oproportionerligt stor makt som måste brytas. Ett exempel från USA är läskedrycksindustrin som 2016–2017 lade 50 ­miljoner dollar på att lobba mot de statliga insatser som syftade till att begränsa sockerkonsumtionen. Kommissionen pekar på vikten av starkt ledarskap på olika nivåer för att begränsa osund påverkan från stora producenter. Detta har, enligt opinionsundersökningar, stort folkligt stöd.

Rapportens nyckelbudskap är att fetma, undernäring samt klimatförändringar som breder ut sig syndemiskt är vår tids största hot mot människors hälsa och överlevnad. Man föreslår följande insatser:

• Identifiera samverkande och bakomliggande globala strukturer och för­hållanden där gemensamma insatser kan sättas in.

• Undvik stuprörstänkande, organisera i stället en plattform för gemensamt arbete riktat mot underliggande problem.

• Stärk nationellt och internationellt ledarskap så att redan fattade inter­nationella beslut kan drivas igenom.

• Minska de stora internationella ­företagens inflytande på riktlinjer och regelverk som utformas av myndig­heter eller organisationer för förbättrad folkhälsa och minskad klimatpåverkan.

Avslutningsvis vill vi framhålla att målet med Lancetrapporten inte är att reglera vad folk äter, utan att ange en färdriktning för att förändra nuvarande sätt att producera och konsumera mat, liksom hur vi transporterar oss, med syftet att bevara de ekosystem som är vår försörjningsbas och att motverka utbredd ohälsa. Vi uppmanar politiker och industriledare ta till sig Lancetkommissionens förslag att axla ansvaret för den förändring som krävs.