Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-02-01 13:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/klimatfragan-maste-och-kan-hanteras-inom-systemet/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Klimatfrågan måste och kan hanteras inom systemet”

REPLIK DN DEBATT 31/12.

Två energi- och klimatforskare: Världens omställning går för långsamt. Men arbetet pågår med att utveckla styrmedel och teknik som förändrar den globala ekonomin.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det är lätt att instämma med Alf Hornborg att det ser dystert ut när det gäller omställningen av den globala ekonomin så att klimatmålen kan mötas. Men han kommer inte med en enda lösning, utan bara med det övergripande förslaget att den globala ekonomin måste utformas på ett nytt sätt. Knappast till mycket hjälp.

Hornborg drar slutsatsen att det ”inte i första hand är tekniken som behöver utformas på nya sätt, utan den globala ekonomin”. Självklart måste den globala ekonomin förändras, men det måste också tekniken. Det är precis därför det pågår en teknikomställning och arbete med att internalisera de så kallade externa kostnaderna från miljöpåverkan i den globala ekonomin, även om det går för långsamt.

Bara genom att det diskuteras har detta styrmedel troligtvis redan fått en effekt på de ekonomier för vilka EU är en viktig exportmarknad.

Ett antal faktorer kan listas som pekar på att det trots allt finns förutsättningar att klimatfrågan i nuläget måste och kan hanteras inom det rådande globala ekonomiska systemet:

1. Styrmedel som prissätter koldioxidutsläpp. Många regioner runt om i världen har infört styrmedel som sätter ett pris på, eller på annat sätt reglerar koldioxidutsläpp (till exempel skatter). Ett bra exempel är EU med sitt handelssystem med utsläppsrätter. Nu reformeras systemet inom det så kallade ”Fitfor55”-paketet där en ”gränsjusteringsmekanism” införs för att komma till rätta med precis det problem som Hornborg tar upp, det vill säga att förhindra att vi i EU ska kunna köpa billigare varor som framställs i länder med tillgång till billig energi från fossila bränslen.

Denna går i korthet ut på att kolintensiva material, till exempel stål, som ingår i olika varor, ska belastas med samma koldioxidpris som om de var producerade inom EU. Detta är förvisso inte helt enkelt att införa, men bara genom att det diskuteras har detta styrmedel troligtvis redan fått en effekt på de ekonomier för vilka EU är en viktig exportmarknad.

2. Marknaden efterfrågar nollutsläpp längs produkternas hela värdekedja. Det blir allt vanligare att företag ser det som en överlevnadsfråga att kunna erbjuda klimatneutrala produkter och tjänster. Därför har allt fler företag satt upp affärsmässigt baserade mål om att bli klimatneutrala längs hela sin värdekedja till ett visst år, ofta 2030 eller 2040.

3. Föregångsmarknader. Det finns en stor samstämmighet mellan politik och näringsliv om att den rika delen av världen bör vara föregångare i klimatomställningen. Varor och tjänster sprids snabbt över världen (se bara på elbilen), och detsamma torde gälla kraven på minskad klimatpåverkan från hela värdekedjan.

4. Normer och värderingar förskjuts över tid. En kraftig förändring i värderingar och normer är knappast något som kan tvingas fram plötsligt. Men de arbeten och den kunskapsutveckling som sker inom många företag och organisationer där klimatpåverkan mer och mer integreras i beslutsprocesserna bidrar successivt till normförskjutningar.

Vi är naturligtvis också bekymrade över att klimatomställningen går för långsamt. Men vi ser det som centralt med fortsatt utveckling av olika styrmedel och tekniker, där stat, näringsliv och forskning samverkar. Detta utgör i sin tur en viktig bas för värderingsförändringar i samhället, vilket torde vara en förutsättning för att den globala ekonomin ska kunna förändras i den riktning som Alf Hornborg förespråkar.

Ämnen i artikeln

Klimatet

Kommentarsfältet stänger. Nu finns inte längre möjligheten att kommentera artiklar på DN. Vi hoppas att ni som uppskattat att kommentera artiklar ändå fortsätter att engagera er i vår journalistik, och tar debatten vidare på andra vis. Tack alla läsare för ert engagemang!

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt