Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-12-05 13:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/klisterlappar-andrar-inte-folks-smittsamma-beteende/

DN Debatt

DN Debatt. ”Klisterlappar ändrar inte folks smittsamma beteende”

Poängen med våra råd är att beteenden i hög utsträckning styrs av andra faktorer än generella uppmaningar, skriver artikelförfattarna.
Poängen med våra råd är att beteenden i hög utsträckning styrs av andra faktorer än generella uppmaningar, skriver artikelförfattarna. Foto: Anders Wiklund/TT

DN DEBATT 8/11.

Fyra beteendeforskare: Tyvärr har myndigheter och regioner en naiv förståelse för hur beteenden förändras.

Coronapandemin är till stor del ett beteendeproblem. Sverige är nu fullt av klistermärken, tryckt och digital information, som uppmanar oss att tvätta händerna, stanna hemma vid symtom och hålla avstånd. Problemet är att dessa insatser inte har önskad effekt.

Smittspridningen ökar nu på flera ställen i Sverige. Flera europeiska länder är på väg mot dystra rekord gällande coronavirusets utbredning och WHO rapporterar att en covidutmattning breder ut sig. Allt färre är, enligt dem, beredda att följa ens de gamla reglerna för minskad spridning.

Ända sedan utbrottet har medier och myndigheter larmat om att alltför få följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer. I landets universitetsstäder uppger exempelvis studenter att de ”festar som vanligt – men skäms lite”. På sätt och vis är det inte överraskande. Redan i mars konstaterade brittiska Behavioural insights team, i en studie med över 20.000 deltagare, att unga är mindre följsamma till corona­restriktioner.

Coronapandemin är till stor del ett beteendeproblem. Tyvärr har myndigheter och regioner en naiv förståelse för hur beteenden förändras. Sveriges kommuner och regioner har spenderat 122 miljoner på kommunikation och informationsspridning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i sin tur spenderat 75 miljoner. Sverige är nu fullt av klister­märken, tryckt och digital information, som uppmanar oss att tvätta händerna, stanna hemma vid symtom och hålla två meters avstånd. Problemet är att dessa insatser inte har önskad effekt på människors beteenden.

Styrkan i sociala normer, att andras beteende är det rätta beteendet även för mig, är underskattat.

Uppmaningar och information kan påminna människor om viktiga beteenden, men forskning understryker att generella uppmaningar sällan räcker för att förändra beteenden. Fråga dig själv om du under de senaste två veckorna har: a) ätit mer onyttigt än du borde b) köpt något som var dyrare än du tänkt, eller c) skjutit upp något som du borde ha tagit itu med direkt. För de allra flesta är svaret ett omedelbart ja på en eller flera av dessa frågor. Trots att vi vet vad vi borde göra, följer vi inte alltid våra intentioner.

För att informationskampanjer ska fungera bättre behöver de baseras på aktuell forskning om beteendeförändring. Nedan ger vi därför ett antal förslag som skulle göra att svenska myndigheter får bättre effekt av spenderade medel.

1 Utnyttja sociala normer. Styrkan i sociala normer, att andras beteende är det rätta beteendet även för mig, är underskattat. När vi i vår forskning frågade människor vad som skulle få dem att ändra sina beteenden rankades ”andras beteenden” som minst relevant. När vi lite senare studerade vad som faktiskt fungerat bäst för att förändra beteenden, stod sociala normer ut som mest effektivt.

Här borde svenska myndigheter, tillsammans med medier, förbättra sina kampanjer genom att informera om goda exempel och hur många som följer riktlinjerna i syfte att skapa sociala normer som föreskriver fortsatt följsamhet av Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

I vissa grupper är nu beteendenormen att strunta i pandemin och leva som vanligt. Här borde svenska myndigheter, tillsammans med medier, förbättra sina kampanjer genom att informera om goda exempel och hur många som följer riktlinjerna i syfte att skapa sociala normer som föreskriver fortsatt följsamhet av Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

2 Underlätta för bra beteenden i de miljöer där smittspridning är som störst. Forskning visar att om ett beteende blir enklare att utföra kommer fler att utföra det. Att det finns handsprit nästan överallt i dag underlättar god hygien. Många restauranger tillåter endast gäster vid vartannat bord och butiker har plastskydd vilket underlättar distansering. Dessa är steg i rätt riktning.

Vi behöver underlätta fler beteenden som förenklar människors följsamhet av Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Utan att vara alltför kreativ kan man tänka sig att serveringspersonal fram mot småtimmarna omöjligen kan hålla koll på vem som suttit vid vilket bord och vilka stolar som varit överkryssade. Här kan offentliga aktörer underlätta genom att öppna upp sina förråd och låta restauranger och nattklubbar gratis magasinera halva sitt möblemang. En stol som inte finns är svårare att sitta på än en överkryssad stol.

3 Satsa specifikt på att hjälpa de som är ansvariga för miljöer där smittrisken är extra hög. Dessa personer behöver stöd att identifiera olika typer av förenklade beteenden samt delge människor positiva sociala normer. Snarare än nya klisterlappar behöver restaurangägare, kollektivtrafiks­ansvariga och skolpersonal få tillgång till expertis för hur de kan underlätta gynnsamma beteenden och försvåra riskfyllda.

Snarare än nya klisterlappar behöver restaurangägare, kollektivtrafiks­ansvariga och skolpersonal få tillgång till expertis för hur de kan underlätta gynnsamma beteenden och försvåra riskfyllda.

Det kan exempelvis handla om att göra det enklare att medverka på distans. I dagsläget finns det en risk att det straffar sig att ta sitt ansvar och stanna hemma, här behöver vi i stället hitta sätt att underlätta sådana beteenden. Ett sätt att åstadkomma detta vore att fler tillhandahöll öppna och snabbare trådlösa nätverk.

4 Rätt insats för rätt målgrupp vid rätt tillfälle. Ingen insats är bättre än det analysarbete som ligger bakom dess utformning. Generella klister­lappar i mataffären riskerar att endast ha effekt för de som har mest att förlora på eventuell smitta. För att förändra beteendet hos de som exempelvis vill festa behöver vi exemplifiera hur de kan ha kul på ett sätt som inte är förenat med risk för smittspridning. Varför inte fortsätta att lätta på regler kring ute­serveringar så att festen kan ske utomhus, under stjärnhimlen, i stället för i en trång studentlägenhet?

5 Fokusera på fysisk i stället för social distansering. Redan Aristoteles noterade att människan är en social varelse. Många av de problem vi har sett, som besök på äldreboenden, och fortsätter att se, som festande studenter, beror på människors inneboende drivkraft att umgås med varandra. Det är inte för inte som isoleringscellen är det värsta straffet.

I svåra situationer som dessa handlar det om att försvåra för beteenden, i detta fall att människor träffas. Att stänga äldreboenden, höja priset på alkoholförsäljning på krogen eller synligt redovisa aktuell besöksstatistik i lokaler framstår som några alternativa förslag.

Framtida förslag på coronasäkert beteende måste därför beakta att människor är beredda att ta risker för social samvaro och lösa hur man ska kunna umgås på ett säkrare sätt. I svåra situationer som dessa handlar det om att försvåra för beteenden, i detta fall att människor träffas. Att stänga äldreboenden, höja priset på alkoholförsäljning på krogen eller synligt redovisa aktuell besöksstatistik i lokaler framstår som några alternativa förslag.

Avslutningsvis, coronapandemin har medfört stora förändringar av mänskligt beteende, exempelvis i form av ökad teknikanvändning, minskat resande och förändrade relationer. Det visar att det är möjligt att åstadkomma beteendeförändring för stora grupper på kort tid. För att förändringarna ska fortsätta att utvecklas i positiv riktning behöver vi tillämpa forskningsbaserad kunskap i linje med våra förslag. Poängen med våra råd är att beteenden i hög utsträckning styrs av andra faktorer än generella uppmaningar.

De informationskampanjer myndigheter betalat stora pengar för behöver därför kompletteras med insikter om hur beteenden kan förändras. De råd vi ovan angett är endast ett urval av möjligheter som den psykologiska vetenskapen föreslår. De räcker dock långt för att råda bot mot den naiva bild om beteendeförändring som just nu är ett hinder för att klara de utmaningar vårt samhälle står mitt i.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt