Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/koldioxidlagring-kan-enkelt-halvera-utslappen-i-sverige/

DN Debatt

DN Debatt. ”Koldioxidlagring kan enkelt halvera utsläppen i Sverige”

Cementa är ett av de företag som vill använda CCS och Bio-CCS som del av deras framtida åtgärder för att minska utsläppen och kan vara en kandidat för ett ­demonstrationsprojekt, skriver artikelförfattarna. Bilden från Cementas fabrik i Slite på Gotland. Foto: Beatrice Lundborg

DN DEBATT 27/5. Genom att avskilja och lagra utsläppen från 27 svenska anläggningar med så kallad CCS-teknik skulle motsvarande hälften av Sveriges totala koldioxidutsläpp kunna tas bort till en kostnad i paritet med den svenska koldioxidskatten. I en ny rapport ger vi förslag till vad som krävs för att CCS-tekniken ska bli verklighet, skriver tre forskare.

Det blir allt mer upp­enbart att det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder för att nå Parismålet att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, och helst under 1,5 grader. Nya siffror visar rekordhöga nivåer av koldioxid i atmosfären och koldioxidutsläppen ökade återigen under 2017 och 2018. Nu behövs det mer än någonsin länder och regioner som går före i klimatarbetet och visar på effektiva åtgärder för utsläppsminskningar. Sverige och Europa har kommunicerat en sådan vilja.

Men nya siffror från Naturvårdsverket visar att även de svenska klimatutsläppen ökar. Nu måste Sverige visa på konkreta åtgärder som gör skillnad och är skalbara så att andra länder kan ta efter. Detta för att Sveriges vilja ska bli mer än ord, och åtgärderna inte ska begränsas till marginella insatser.

Den så kallade CCS-tekniken kan bidra till kraftfulla utsläppsminskningar. CCS står för avskiljning, transport och lagring av koldioxid från större punktutsläpp som kraftvärmeverk och industrier, där CCS-tekniken är speciellt viktig för basindustrin. Lagringen kan ske i geologiska formationer djupt under havsbotten, till exempel i Nordsjön. Om CCS införs av industrier och kraftvärmeverk som använder biomassa så är dessutom CCS – som då brukar benämnas Bio-CCS – en av få tekniker som kan skapa de minusutsläpp som med största sannolikhet krävs för att nå Parismålet. Redan om några år kommer vi att ha släppt ut för mycket växthusgaser och därmed måste vi på sikt ”ta tillbaka” koldioxid för att kunna möta Parismålet.

Nya resultat från vår forskargrupp visar att motsvarande drygt hälften av Sveriges samlade koldioxidutsläpp kan tas bort om CCS-tekniken införs på 27 svenska industrianläggningar med utsläpp som överstiger 500 000 ton per år. Ungefär 23 miljoner ton koldioxid kan avskiljas från dessa anläggningar varav 9 miljoner ton har fossilt ursprung och 14 miljoner ton kommer från biomassa.

Regeringens ut­lovade 100 miljoner kronor för att stödja teknikutveckling för minusutsläpp är välkomna, men utgör inte en långsiktig strategi.

Detta till en kostnad som varierar mellan ungefär 500 till 1 300 kronor per ton koldioxid, alltså i paritet med den svenska koldioxidskatten på strax över 1 000 kronor per ton koldioxid. Införs tekniken även på anläggningar med lägre utsläpp än 500 000 ton per år inklusive kraftvärmeverk kan naturligtvis ännu större utsläppsminskningar åstadkommas.

I Sverige finns alltså en stor potential för både CCS och Bio-CCS. Bio-CCS är utpekad som en så kallad kompletterande åtgärd i Sveriges klimatpolitiska ramverk. Dessa åtgärder krävs för att Sverige verkligen ska nå noll nettoutsläpp, utöver 85 procents minskning från svenska verksamheter, och för att senare nå även netto negativa utsläpp. Men det är inte själva CCS-tekniken som saknas utan förutsättningarna för investeringar i tekniken.

I en ny rapport som vi (två av undertecknarna) färdigställt på uppdrag av Energimyndigheten har vi utrett vad som krävs för att CCS-tekniken ska kunna realiseras i tid. I rapporten ger vi nio rekommendationer där de viktigaste är:

1 Nationell strategi. Sverige behöver en nationell strategi för CCS och Bio-CCS som omfattar hela kedjan av forskning, demonstration och kommersiell implementering. Det måste bli tydligt vilka industrier och myndigheter som berörs av en sådan strategi. Strategin bör baseras på en beskrivning av de svenska förutsättningarna för CCS och Bio-CCS och inkludera tekniker, finansiering, juridiska och miljömässiga förutsättningar samt hur CCS och Bio-CCS kopplar till andra utsläppsminskande åtgärder på de processer där tekniken är aktuell.

Strategin bör förhålla sig till utvecklingen i Norge då lagring i ett inledande skede troligtvis kommer ske där. En svensk CCS-strategi bör utgöra en del av en sammanhållen industripolitik som relaterar till den svenska klimat­politiken med målet om noll nettoutsläpp till år 2045, och att utsläppen därefter ska bli negativa.

2 Utredning i varje industri. För varje industri som har årliga punktutsläpp över en viss nivå (till exempel 100.000 ton koldioxid per anläggning) behöver det utredas hur dessa kan uppnå nollutsläpp med avseende på nyckelåtgärder och dess tekniker, samt göras en bedömning av industrins framtid i en utsläppsbegränsad värld. Om CCS visar sig vara en viktig teknik för att uppnå nära nollutsläpp så bör industrin ingå i den nationella CCS-strategin.

3 Lagringen måste utredas. Villkoren för lagring av den avskilda koldioxiden på norskt territorium bör utredas. Samtidigt behöver möjligheterna och potentialen för lagring av koldioxid inom svenskt territorium utredas i större detalj. I ett första steg behöver det tas fram och motiveras vilken typ av beslutsunderlag som behövs för att bedöma om lagring på svenskt territorium är rimligt. Om lagringsvolymen inom svenskt territorium bedöms vara alltför begränsad, måste samverkan med andra länder analyseras.

4 Finansiella risken måste hanteras. Det bör skyndsamt utredas hur den finansiella risken vid investering och drift av CCS och Bio-CCS kan hanteras, och vilken roll staten kan spela för att minska risken. Det behöver även undersökas om det går att hitta nya sätt att prissätta klimatåtgärderna längst ut i värdekedjan, så att slutkonsumenten ser merkostnaden av en klimatneutral produkt, samt hur en sådan prissättning kan användas för finansiering av utsläppsminskande åtgärder inklusive CCS. Förutsatt att världen rör sig i enlighet med Parismålet kommer det att bli en mycket stor efterfrågan på klimatneutrala produkter och sådana behöver inte nödvändigtvis kosta så mycket mer än nuvarande produkter. Här kan Sverige bli ett föregångsland.

5 Svenskt demonstrationsprojekt. Det behöver snarast planeras för ett svenskt demonstrationsprojekt som omfattar hela CCS-kedjan; avskiljning, transport och lagring. Givet de långa ledtiderna i energi- och processindustrin bör det snabbt tas fram en färdplan mot demonstration. En sådan färdplan ska vara så heltäckande som möjligt och innehålla en utvärdering och plan för val av industri/anläggning, teknikval, finansiering, juridik och miljökonsekvensbeskrivning samt andra aspekter som bedöms relevanta.

Stockholm Exergi, Preem och Cementa har redan kommunicerat CCS och Bio-CCS som del av deras framtida åtgärder för att minska utsläppen och dessa företag kan därför utgöra kandidater för ett demonstrationsprojekt.

CCS-tekniken är bara ett exempel på en så kallad transformativ teknik – som drastiskt kan minska utsläppen, men som kräver en långsiktig strategi för att komma på plats. Det måste skapas förutsättningar för näringsliv, politik, den finansiella sektorn och akademi att arbeta långsiktigt tillsammans med ett tydligt mål om implementering av tekniken.

Den pågående Klimatpolitiska vägvalsutredningen om ”kompletterande åtgärder” bör ta fasta på nödvändigheten av en strategi för CCS och Bio-CCS. Regeringens utlovade 100 miljoner kronor för att stödja teknikutveckling för minusutsläpp är välkomna, men utgör inte en långsiktig strategi mot fullskalig implementering – det är inte teknikerna som saknas utan förutsättningarna för investeringar. Sverige behöver en CCS-strategi, och det är bråttom.