Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Kommun avvecklar franskan i alla sina högstadieskolor”

Det vore rimligt att för ett antal kvalificerade utbildningar kräva ytterligare ett språk förutom engelska för behörighet, skriver Åsa Fahlén.
Det vore rimligt att för ett antal kvalificerade utbildningar kräva ytterligare ett språk förutom engelska för behörighet, skriver Åsa Fahlén. Other: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 23/1. Andelen elever som läser andra främmande språk än engelska i svenska skolor minskar i allt snabbare takt. Kristianstads kommun beslöt nyligen att helt avveckla franskan i kommunens samtliga högstadieskolor. Vi har länge varnat för utvecklingen och för att vända den behöver vi nu göra något radikalt annorlunda, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Det är en välkänd sanning att fler språk öppnar fler möjligheter. I synnerhet i en alltmer globaliserad värld och i en världsdel där det råder fri rörlighet för arbetskraft. Det vore därför helt absurt att utrota andra främmande språk än engelska i den svenska skolan. Ändå tycks utvecklingen gå åt just detta håll. I takt med att antalet elever som läser moderna språk minskar, har antalet studenter som vill bli språklärare gjort detsamma. Lärarnas Riksförbund har länge varnat för denna utveckling och för att vända den behöver vi nu göra något radikalt annorlunda.

I ett EU som grundas på mottot ”förenade i mångfalden” betraktas förmågan att kommunicera på flera språk som en basfärdighet. Flerspråkighet ses som en förutsättning för både individers och nationers konkurrenskraft och jämlikhet. Ett av målen för EU:s språkpolitik har därför varit att varje unionsmedborgare utöver sitt modersmål ska behärska ytterligare två språk. Många medlemsländer har redan infört två obligatoriska främmande språk i grundskolan, och i många länder börjar man dessa studier från allt tidigare ålder.

Bedrövligt nog tycks utvecklingen i Sverige gå åt rakt motsatt håll, mot större enfald i språkkunskaper. Andelen elever som läser andra främmande språk än engelska minskar i allt snabbare takt, samtidigt som det finns oerhört få som vill utbilda sig till lärare i moderna språk. Enligt Eurostat tillhör Sverige, tillsammans med Norge och Malta, den föga hedrande gruppen länder i Europa där antalet elever som läser främmande språk i gymnasieskolan har minskat mest under de senaste fem åren. Denna utveckling syns även vad gäller antalet sökande till lärarutbildningen. Det antogs sammanlagt endast 16 personer höstterminen 2015 till ämneslärarutbildningen för grundskolan i ämnena spanska, franska och tyska. Detta misslyckande har dock passerat Skolsverige obemärkt förbi.

Det antogs sammanlagt endast 16 personer höstterminen 2015 till ämneslärarutbildningen för grundskolan i ämnena spanska, franska och tyska. Detta misslyckande har dock passerat Skolsverige obemärkt förbi.

Samtidigt begränsas elevernas valmöjligheter i alltfler kommuner. Det senaste exemplet är Kristianstads kommun som före jul tog beslutet att helt avveckla franskan i kommunens samtliga högstadieskolor. Detta är en utveckling som på riktigt borde bekymra oss.

Beslutet att moderna språk inte längre skulle vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan ledde till stora avhopp från språkstudier. Det försökte regeringen komma till rätta med genom att införa särskilda meritpoäng år 2010. Det innebär att om eleven läser vissa språkkurser får hen extrapoäng, vilket kan ge en stor fördel i konkurrensen om utbildningsplatser på högskola eller universitet. Införandet av meritpoängen ökade visserligen antalet elever som väljer ett modernt språk i grundskolan, men avhoppen har fortfarande varit omfattande.

Det är mycket vanligt att eleverna i stället får undervisning i ett ”hemkokt” ämne som ofta kallas SvEn. Från början var syftet att ge stöd till de elever som riskerar att inte nå målen i svenska och engelska. I dag har dock SvEn blivit en utväg från moderna språk även för de elever som inte har svårigheter med svenska eller engelska. SvEn är inget eget ämne eftersom det inte finns någon kursplan och eleverna får inga betyg. Det är en verksamhet vars mål och syfte, enligt Skolinspektionen, inte är tydligt för vare sig eleverna, lärarna eller skolledarna.

Eftersom grupperna är väldigt heterogena är det också svårt för lärarna att bedriva meningsfull undervisning. Enligt en tidigare attitydundersökning från Skolverket är SvEn-ämnet förmodligen ”ett stort slöseri med lektionstimmar för många av eleverna”. Och då pratar vi om så många som 320 lektionstimmar av elevens tid i grundskolan.

Men systemet med meritpoäng har också haft tråkiga biverkningar. När språkvalet görs av taktiska skäl blir det mindre intressant att läsa språkkurser som inte genererar meritpoäng. Detta har lett till att nybörjarspråk som bara erbjuds elever i gymnasieskolan för en väldigt tynande tillvaro, likaså studier på mer avancerad nivå. Endast 50 gymnasieelever i hela Sverige fick betyg i tyska 7 läsåret 2015/2016. Det är riktigt allvarligt mot bakgrund av att Tyskland är Europas ledande ekonomi och Sveriges viktigaste exportland. Med denna utveckling blir det dessutom ännu mer bekymmersamt att på sikt klara lärarförsörjningen till EU:s största språk.

Nu har meritpoängssystemet utvärderats och i den nyligen presenterade tillträdesutredningen föreslår utredaren att meritpoängen ska avskaffas. Det är mycket sannolikt att situationen för moderna språk förvärras ytterligare. Därför är det nu helt avgörande att hitta nya vägar för att stärka språkens status i Sverige.

Vi föreslår följande:

1

Gör moderna språk obligatoriskt för alla. Moderna språk är i dag det enda ämnet i grundskolan som eleverna kan välja bort från början och som möjliggör avhopp utan några särskilda skäl. Det påverkar inte bara statusen för främmande språk i skolan, det medför också en viss otrygghet och press för lärare som undervisar i dessa språk. Det finns ingen anledning att inte likställa moderna språk med alla andra ämnen i grundskolan. Ett obligatoriskt språkval kräver dock ökade resurser för stöd och att lärare ges rätt förutsättningar för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar.

2

Kräv ytterligare främmande språk som behörighet. Många kvalificerade utbildningar förutsätter att studenter kan fler främmande språk än engelska. Det vore rimligt att för ett antal kvalificerade utbildningar kräva ytterligare ett språk förutom engelska som behörighetskrav.

3

Ämneslärarutbildningen bör koncentreras till färre lärosäten. Det är nödvändigt för att kunna säkra genomförandet av de utbildningar, inte minst till språklärare, som i dag har få sökande. Ett eller några lärosäten som är specialiserade på moderna språk och som kan erbjuda ett brett utbud av språkämnen kan också med rätt förutsättningar bidra till högre kvalitet i utbildningarna.

4

Uppvärdera lärares löner. Lärarbristen inom moderna språk är akut och kommer att förvärras ytterligare i och med stora pensionsavgångar. Samtliga kommuner och fristående huvudmän måste nu kraftigt uppvärdera lärarlönerna för att både behålla de redan yrkesverksamma och för att få fler språkbegåvade studenter att vilja bli språklärare.

Värdet av språkkunskaper råder det ingen tvekan om. Betydelsen av ökat samförstånd mellan länder och folk är uppenbar. Med större språklig förståelse får man insikter som också påverkar tänkande som också kan leda till större vidsynthet och tolerans. I ett stort antal EU-länder har man format språkpolitiken utifrån denna insikt. För Sveriges del vore det klokt att följa det exemplet.

DN Debatt.23 januari 2017

Debattartikel

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund:
”Kommun avvecklar franskan i alla sina högstadieskolor”

Repliker

David Cvach, Frankrikes ambassadör i Sverige och Hans-Jürgen Heimsoeth, Tysklands ambassadör i Sverige:
”Oroande med den svenska synen på moderna språk”

Emma Birkholz, lärare i svenska som andraspråk år 7-9 samt leg lärare i svenska och franska:
”Arabiska, somaliska och persiska är också språk”

Christina Rosén, lektor i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö:
”Även Sverige behöver en språkstrategi”

Slutreplik från Åsa Fahlén:
”Dags för partierna att svara om skolans språkkris”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.