Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kommunala-ordningsvakter-ar-inte-signalpolitik/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Kommunala ordningsvakter är inte ’signalpolitik’”

REPLIK DN DEBATT 4/7.

Erik Slottner, trygghetsborgarråd i Stockholms stad: När otryggheten breder ut sig och antalet poliser minskar kan vi inte stå passiva. 

Magnus Lindgren skriver på DN Debatt att kommunala ordningsvakter är ”signalpolitik”. Ingen beskrivning av det arbete vi gör i Stockholms stad med mobila ordningsvakter kan vara mer felaktigt. 

Stockholms stad har sedan valet gjort en för Sverige unik och historiskt stor satsning på just kommunala ordningsvakter. Alternativet som Lindgren pekar på att istället verka för fler poliser gör vi också – det ena utesluter inte det andra. När otryggheten breder ut sig och antalet poliser minskar kan Stockholms stad inte stå passiv. Vi har en situation där alltfler känner sig otrygga i sitt eget bostadsområde och antalet vålds- och sexualbrott ökar. I flera utsatta områden ser vi skjutningar, gängvåld och sprängningar som i sin tur leder till att polisen inte har resurser att beivra mindre allvarliga brott så som ordningsstörningar.

När jag tillträdde som trygghetsborgarråd var därför målsättningen tydlig: Innan 2020 skulle staden ha 100 ordningsvakter för att bidra till att skapa trygga zoner och stå på de skötsamma medborgarnas sida. Efter två år kan vi se att satsningen på vakterna inte är något annat än en framgångssaga.  

Ordningsvakterna får i staden en fördjupad utbildning och i samarbete med polisen har den så kallade ”Stockholmsmodellen” växt fram. Det har inte förekommit några klagomål mot stadens vakter; tvärtom reser allmänheten krav på att vakterna ska få verka även i deras bostadsområden. Lindgren pratar om en ”infekterad debatt” om vakternas vara eller icke. Denna debatt är på utdöende då resultaten talar sitt tydliga språk och många av de tidigare skeptikerna nu inser att metoden fungerar. En kartläggning från februari 2020 visade att sammanlagt 50.000 trygghetsinsatser gjorts enbart de senaste fem månaderna. Vid drygt 5.000 tillfällen hade våra 100 ordningsvakter hjälpt till att ingripa vid brottsliga handlingar och genom sin blotta närvaro förhindrat otaliga brott.

Enligt polisen har vakternas närvaro på Sergels torg bidragit till att minska kriminaliteten med 20 procent. Enligt en rapport från Säkerhetsföretagen syns en ännu mer dramatisk minskning på 50–80 procent av antalet butiksstölder, fickstölder och rån i Skärholmen där våra vakter verkar.

Lindgren skriver vidare att det ”ofta saknas en ordentlig kartläggning av problemen vilket gör att ordningsvakternas syfte många gånger blir oklart”. Detta kan säkert stämma i vissa kommuner men är missvisande för just Stockholm då vi här tillsammans med lokalpolisen gör omfattande lägesbilder och orsaksanalyser för att bedriva ett evidensbaserat brottsförebyggande arbete med just ordningsvakter.

För mig är och förblir stockholmarnas trygghet en prioriterad fråga. Jag kommer göra allt i min makt för att bidra till att göra Stockholms gator och torg till tryggare platser. Och till dess att polisbristen är åtgärdad kommer stadens ordningsvakter fortsätta sitt fantastiska arbete för en tryggare stad.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt