Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 01:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kommuner-behover-okat-stod-i-kampen-mot-kriminaliteten/

DN Debatt

DN Debatt. ”Kommuner behöver ökat stöd i kampen mot kriminaliteten”

Ordningsvakter bör kunna tjänstgöra för att bevaka avspärrade områden där skjutningar ägt rum för att avlasta polisen deras arbete med att säkra bevis, skriver artikelförfattarna. Bilden från måndagens skjutning i Malmö Foto: Johan Nilsson/TT

DN DEBATT 27/8. För att kommunerna ska kunna öka sitt brottsförebyggande arbete behöver regeringen ta ansvar och ge oss stöd med förbättrad lagstiftning. Vi presenterar här fem förslag. Bland annat vill vi att ordningsvakter får utökade befogenheter och att kommunernas avhopparprogram får ett nationellt stöd, skriver Anna König Jerlmyr (M), Jan Jönsson (L) och Erik Slottner (KD).

De senaste åren har den organiserade brottsligheten stärkt sitt grepp om Sverige. Det larmas allt oftare om våldsbejakande extremism, dödskjutningar, explosioner och sexualbrott i en utsträckning som vi tidigare inte upplevt. Runt om i hela landet anstränger sig kommuner på olika sätt för att hjälpa polisen, med de medel som står till buds. I Sveriges största kommun, Stockholm, är trygghet och säkerhet en av våra viktigaste prioriteringar och vi utvecklar ständigt nya angreppssätt.

Varje människa i Stockholm ska kunna känna sig trygg och säker, oavsett ålder, kön, härkomst och bostadsadress. Den accelererande och negativa utveckling vi i dag ser måste mötas med kraftfulla åtgärder. I Stockholms kommun finns sex av landets utsatta områden varav två definieras som särskilt utsatta.

Sedan maktskiftet hösten 2018 arbetar vi inom den grönblåa majoriteten för förändringar som kan ge omedelbara effekter och även för långsiktiga förbättringar av säkerheten i hela Stockholms stad. Det grönblåa samarbetet har fördjupat samarbetet med Stockholmspolisen vilket har lett till att fler trygghetskameror satts upp och stadens och polisens gemensamma avhopparverksamhet för kriminella har effektiviserats och förbättrats.

Det behövs lagskärpningar på flera områden, som gör det möjligt att skydda dem som vittnar samt hjälpa dem som behöver stöd efter traumatiska händelser.

Vi har även vässat socialtjänstens och stadsdelarnas brottsförebyggande arbete och har inlett ett nära samarbete med restaurangbranschen för att motverka narkotika och våld på krogar och nattklubbar. Dessutom har vi intensifierat arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Vi arbetar även aktivt för att olika delar av staden ska samverka mer med varandra, inte minst så att skolan och socialtjänsten ska samarbeta tätt i det förebyggande arbetet för att fånga upp barn och unga som befinner sig i social problematik eller i riskzonen för kriminalitet.

Antalet ordningsvakter har mångdubblats sedan vi tog över styret i staden och överstiger nu 80 stycken. Därutöver har vi kraftigt utökat antalet områden där de får verka. En annan konkret åtgärd är installering av ljudlarm på förskolegårdar som ska störa ut pågående narkotikahandel.

Vi har hittills investerat 89 miljoner kronor i en tryggare och säkrare stadsmiljö och pressat regeringen för att få till flera nödvändiga trygghetssatsningar, som exempelvis att införa tillträdesförbud för ordningsstörare på bad­anläggningar och att säkra att bibliotek kan fortsätta vara en öppen demokratisk institution. Vi arbetar just nu fram nya samverkansavtal med polisen samt Stockholms första strategi för att förhindra att unga hamnar i kriminalitet

Men det räcker inte, vi vill och måste göra mer. I en tid då ett ökat brottsförebyggande arbete förväntas av kommunerna behöver beslutsfattare nationellt ta ett större ansvar och lagarna måste justeras så att kommunerna effektivt kan möta nutida utmaningar. Vi presenterar därför fem förslag som höjer Stockholms, och andra kommuners, brottsförebyggande förmåga och effektivitet.

1 Stadsmiljön måste tas på allvar. Forskning visar att nedgångna, eftersatta och ovårdade boendemiljöer är miljöer som inbjuder till kriminalitet. Det blir en negativ spiral. Ett tydligt exempel är dåligt underhållna affärscentrum som påverkar hela centrum­miljön negativt och skapar otrygghet.

Den ”trasiga rutans logik” är en etablerad brottsförebyggande metod, mer känd som ”broken windows theory”. Studier visar att om inte skadegörelse eller exempelvis klotter åtgärdas omedelbart och målmedvetet, så förfaller en plats. Men trots att den kunskapen finns saknas regelverk.

Plan- och bygglagen (PBL) föreskriver fastigheters tekniska arbete med säkerhet mot brand och fallolyckor, men här inkluderas tyvärr inte brottsförebyggande åtgärder. Kommunen är tillsynsmyndighet för PBL och brottsligheten kan motas om lagen skärps vad gäller brottsförebyggande åtgärder som en del av fastighetsskötseln.

2 Nationellt stöd till kommunernas avhopparprogram. I dag saknas lagreglering av vem som ansvarar för de kriminella som vill hoppa av sin destruktiva livsstil. Socialtjänsten har ett uppdrag gällande personer med missbruk, äldre, barn och unga, social­psykiatri samt försörjningsstöd. Kriminella är inte en självklar del av socialtjänstens uppdrag i dag, därför försvåras arbetet med avhopparprogram.

Samarbetet mellan kriminalvården och kommunen är även det en avgörande punkt för att bryta en kriminell livsstil. Regeringen har tillsatt en utredning av socialtjänstlagen och vill inrätta ett nationellt avhopparprogram. Vi ser positivt på initiativet och menar att det behövs ett statligt ekonomiskt stöd för socialtjänstens nya uppdrag.

3 Lagskärpningar för att skydda brottsoffer. Medarbetare i Stockholms stad möter regelbundet anhöriga som drabbats av kriminaliteten. Vi ser med oro på att brottsoffer inte vågar polisanmäla, deras utsatthet och hoten mot dem måste tas på allvar.

Det behövs lagskärpningar på flera områden, som gör det möjligt att skydda dem som vittnar samt hjälpa dem som behöver stöd efter traumatiska händelser.

I Stockholm har vi tagit fram en krisplan med syfte att samordna stödet som ges vid exempelvis skjutningar. Det arbetet behöver utvecklas även nationellt.

4 Utökade befogenheter för ordningsvakter. Regeringen tillsätter inom kort en utredning i syfte att modernisera lagstiftningen för ordningsvakter. Det är positivt, eftersom ordningsvakter dagligen avbryter brottslighet och höjer säkerheten. Vakterna ska utgöra en viktig del av den urbana ordningshållningen.

En moderniserad lagstiftning bör möjliggöra för ordningsvakter att ge böter för enklare förseelser, som nedskräpning. Ordningsvakter bör även kunna tjänstgöra för att bevaka avspärrade områden där skjutningar ägt rum I dag är det polis som sköter bevakningen och ordningsvakterna skulle avlasta polisen och deras arbete med att säkra bevis efter skjutningar.

Polisens tillståndsgivande för ordningsvaktsområden måste bli betydligt generösare än i dag och vi föreslår en pilotverksamhet med lokalpolis och ordningsvakter i så kallade utsättningar. Detta innebär att polis och ordningsvakter möts och utbyter information om till exempel händelser. Allra helst borde kommunala ordningsvakter ha möjligheten att röra sig i hela kommunen för att kunna verka på platser och tidpunkter då behoven är som störst. Stockholms stad står gärna värd för en sådan pilotverksamhet.

5 Tydligare lagstiftning för kommunernas brottsförebyggande uppdrag. I dag föreskriver lagen vad en kommun får göra i brottsförebyggande syfte, men inte vad den ska göra. Även om en kommun, som Stockholms stad, prioriterar brottsprevention innebär frånvaron av ett tydligt definierat lagstadgat kommunalt uppdrag att verksamheten inte når sin fulla potential.

Med ett tydligt uppdrag skulle arbetet kunna genomsyra alla delar av den kommunala verksamheten i en hel region och på så vis nå såväl effektiv som långsiktig brottsprevention.

Kriminaliteten måste minska, inte i morgon utan i dag. Nu krävs gemensamma kraftansträngningar från hela samhället.