Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 02:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kommuner-och-regioner-far-ytterligare-sex-miljarder/

DN Debatt

DN Debatt. ”Kommuner och regioner får ytterligare sex miljarder”

Per Bolund (MP), Magdalena Andersson (S), Emil Källström (C) och Mats Persson (L) presenterar nya satsningar på kommuner och regioner. Bilden från en tidigare pressträff om coronasatsningar.
Per Bolund (MP), Magdalena Andersson (S), Emil Källström (C) och Mats Persson (L) presenterar nya satsningar på kommuner och regioner. Bilden från en tidigare pressträff om coronasatsningar. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 19/5.

Per Bolund (MP), Magdalena Andersson (S), Emil Källström (C) och Mats Persson (L): Tillskottet kommer i en extra ändringsbudget.

Tillskottet fördelas i lika stora delar på kommuner och regioner. Vi uppmanar alla kommuner och regioner att redan nu agera och planera sin verksamhet utifrån tillskottet.

Den pågående globala pandemin har medfört både en hälsokris och en ekonomisk kris. Den har allvarliga konsekvenser för hela vårt samhälle och i landets kommuner och regioner märks krisens dubbla natur mer än kanske någonstans. Det är kommuner och regioner som har ansvaret att tillhandahålla sjukvård och äldreomsorg, själva eller genom privata utförare, men också ansvar att finansiera verksamheterna.

Sjukvården, liksom äldreomsorgen, befinner sig under mycket hård press. Arbetet med att vårda smittade har fått ske parallellt med kapacitetsutbyggnad, inte minst i form av fler intensivvårdsplatser, för att skapa beredskap för ett snabbt försämrat läge. Samtliga verksamheter anpassas för att minska smittspridningen, med stora inköp av skyddsutrustning och annan nödvändig materiel. Planerad vård skjuts upp för att frigöra personal och många nya medarbetare anställs.

Att bekämpa smittspridning och ge smittade vård är inte i första hand en fråga om ekonomi. När hela Sverige efterfrågar mer vård- och omsorgspersonal och hela världen efterfrågar sjukvårdsmateriel finns hela tiden en risk att det inte är pengar som sätter gränserna, utan tillgången på personal och utrustning. Men när pengar kan göra skillnad så ska de göra skillnad.

Vårt besked till såväl kommuner och regioner som personal i sjukvård och äldreomsorg är därför tydligt: Brist på pengar ska inte stå i vägen för arbetet med att begränsa spridningen av coronaviruset och vårda patienter med covid-19. Det kan vi lova tack vare att Sverige gick in i krisen med mycket starka offentliga finanser.

Trots att det bara gått en månad sedan vårbudgeten överlämnades ser vi många indikationer på en försämrad ekonomisk utveckling.

Konkret innebär det att staten kompenserar kommuner och regioner för skäliga merkostnader på grund av coronviruset inom sjukvård, äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionsnedsättning . Efter synpunkter från Sveriges kommuner och regioner (SKR) ska vi förtydliga och förenkla regelverket för hur pengarna ska betalas ut.

För att kommuner och regioner som agerat tidigt inte ska missgynnas omfattas kostnader från och med 1 februari, samma dag som regeringen beslutade att klassificera viruset som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom. Den nuvarande formuleringen om att Socialstyrelsen ska prioritera efter behov kommer att strykas ur förordningen och möjligheten för kommuner och regioner att ansöka om kompensation kommer att tidigareläggas till den sista augusti. Det anslag i statsbudgeten som reglerar utbetalningen kommer att höjas om och när det behövs, vi har redan gjort det vid två tillfällen och vi är redo att göra det igen.

Men den kraftiga ekonomiska nedgången som följer i pandemins spår slår också direkt mot kommuner och regioner. Den försvagade arbetsmarknaden medför både minskade kommunalskatteintäkter och ökade utgifter för ekonomiskt bistånd till arbetslösa som saknar arbetslöshetsförsäkring.

Efter diskussioner mellan såväl våra fyra partier som med företrädare för oppositionspartierna i riksdagens finansutskott står det klart att det finns bred samsyn om behovet av att skjuta till mer resurser till kommunsektorn redan i år.

Att låta kommunsektorns finansiering urholkas skulle inte bara slå undan benen för alla som arbetar inom sjukvård och äldreomsorg. Det riskerar dessutom att fördjupa och förlänga den ekonomiska nedgången eftersom kommunsektorn står för drygt tjugo procent av Sveriges BNP och upphandlar varor och tjänster för hundratals miljarder kronor varje år. Att trygga ekonomin för kommuner och regioner skyddar inte bara vår gemensamma välfärd utan stärker också Sveriges motståndskraft mot krisen.

Grunden för all offentligt finansierad verksamhet är jobb och företagande. Det långsiktigt viktigaste sättet att stärka kommunsektorns ekonomi är därför att rädda de jobb och företag som skapar kommunsektorns skattebas. Vi har hittills kommit överens om krisåtgärder för 240 miljarder kronor som direkt eller indirekt bidrar till att stärka kommuner och regioner i hela landet.

Många av dem innebär dessutom direkta ekonomiska tillskott till kommunsektorn. I vårbudgeten föreslås en höjning av de allmänna statsbidragen till kommuner och regioner med 20 miljarder kronor. Enligt regeringens och SKR:s prognoser kompenserar det i nuläget för minskade kommunalskatteintäkter.

Därutöver har vi gett besked om att avsätta tre miljarder kronor som ett bidrag för mildra effekterna av minskade kollektivtrafikintäkter till följd av minskat resande. Vi behöver trygga kollektivtrafik för den som behöver resa till jobb eller skola utan att behöva riskera trängsel. Även det slopade sjuklöneansvaret och den tillfälligt förstärkta arbetslöshetsförsäkringen underlättar för kommuner och regioner.

Det ekonomiska läget är dock mycket osäkert och kan förändras snabbt. Trots att det bara gått en månad sedan vårbudgeten överlämnades ser vi många indikationer på en försämrad ekonomisk utveckling.

SKR har också pekat behovet av mer resurser till uppskjuten vård, kollektivtrafik samt nödvändiga kommunala investeringar. Efter diskussioner mellan såväl våra fyra partier som med företrädare för oppositionspartierna i riksdagens finansutskott står det klart att det finns bred samsyn om behovet av att skjuta till mer resurser till kommunsektorn redan i år.

Därför har vi kommit överens om ett tillskott på ytterligare sex miljarder kronor till kommunsektorn i år, som fördelas i lika stora delar på kommuner och regioner. Tillskottet kommer att ske i en extra ändringsbudget som ska överlämnas till riksdagen, men vi uppmanar alla kommuner och regioner att redan nu agera och planera sin verksamhet utifrån tillskottet.

Vi kommer senast i samband med budgetpropositionen för 2021 att återkomma med ytterligare besked om kommande år

Samtidigt är det tydligt att kommunsektorns behov inte kan lösas med enbart tillskott för innevarande år. Även om vi vet att dagens besked underlättar situationen är vi medvetna om att kommuner och regioner behöver långsiktiga förutsättningar.

När den akuta krisen är över kommer mycket av den planerade vård som nu skjutits upp behöva tas igen samtidigt som äldres behov av omsorg och sjukvård kommer att fortsätta växa. Under 2020-talet behöver vi säkra en trygg ålderdom för den stora 40-talistgenerationen som nu går in i 80-årsåldern. Det innebär stora investeringar i nya vårdcentraler och äldreboenden men också utbildning och rekrytering av kunniga medarbetare.

Redan innan krisen var vi därför överens om att de allmänna statsbidragen skulle höjas med 20 miljarder kronor under mandatperioden. Sedan virusutbrottet har vi dessutom aviserat en permanent höjning med 12,5 miljarder kronor per år. Senast i samband med budgetpropositionen för 2021 kommer vi att återkomma i frågan om kommunsektorns behov av resurser för kommande år.