Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Kompetens viktigare än kunskaper i svenska”

Ylva Johansson (S) och Magdalena Andersson (S) föreslog häromdagen införandet av ”språkplikt” för asylsökande och nyanlända.
Ylva Johansson (S) och Magdalena Andersson (S) föreslog häromdagen införandet av ”språkplikt” för asylsökande och nyanlända. Foto: Tommy Tengborg/TT

DN DEBATT 26/4. Den ångestfyllda svenska integrationsdebatten med fokus på vikten av att kunna svenska riskerar att passivisera talanger och försvåra den verkliga integration som ett arbete innebär. Det är kompetens och inte svenskkunskaper som är den avgörande kvalifikationen för att arbeta i svenska företag, skriver Dimitris Gioulekas, vd för Knightec.

Efter skolinspektionens kritiska rapport om SFI, svenska för invandrare, har regeringen aviserat en statlig utredning för att försöka stärka kvaliteten inom SFI. Gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S) sa i en DN-intervju när utredningen aviserades bland annat: ”De som kommer hit till Sverige har ett stort ansvar att lära sig svenska. Att ha med sig språket är nyckeln för att komma in i det svenska samhället och att kunna försörja sig.” 

Det dröjde inte många dagar innan denna statliga utredning var helt bortglömd när finansminister Magdalena Andersson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson gjorde sitt utspel om språkplikt. Regeringen Löfvens tanke är att den som lever i Sverige måste kunna svenska. Det är därför ett ansvar för samhället att erbjuda den möjligheten, men också en plikt för individen att göra vad den kan för att greppa det svenska språket.

Den politiska innebörden av förslaget – Sverige blir förmodligen mindre attraktivt som land att söka sig till – lämnar jag därhän och exakt hur förslaget om språkplikt ska utformas får vi se. Jag kan tänka mig att det ur integrationsperspektiv är bra med en fungerande utbildning i svenska för invandrare, men jag är också djupt skeptisk till grundtanken att just svenskkunskapen är den avgörande kunskapen för den som arbetar i Sverige.

Något i den svenska mentaliteten gör det svårt att passa in om man inte har Svenssonbakgrund, är fackligt ansluten och talar svenska utan brytning.

Det är kompetens och inte svenskkunskaper som är den avgörande kvalifikationen för att arbeta i svenska företag. Jag vill inte utesluta att hela den val­rörelsepräglade tanken om språkplikt bara resulterar i en massa meningslösa utbildningar som också innebär en stor samhällsekonomisk kostnad.

Det finns enligt min uppfattning helt andra aspekter som är viktigare och som nu riskerar att helt glömmas bort.

Min erfarenhet som företagsledare är att denna fokusering vid svenska språket är betydligt överdriven. På pappret är Sverige ett av världens öppnaste länder. Men något i den svenska mentaliteten gör det svårt att passa in om man inte har Svenssonbakgrund, är fackligt ansluten och talar svenska utan brytning.

Detta är ett problem jag menar både gäller det politiska systemet – med tron på den stora betydelsen av SFI – och näringslivet. Det duger inte att klaga på kompetensbrist om man bara söker talanger i de snävaste kretsar – lokalt, svenskt, helst från samma universitet som övriga medarbetare.

I vårt eget företag Knightec – konsulter specialiserade inom produktutveckling med 550 medarbetare och nio kontor landet runt – har vi gjort erfarenheter som jag tror att vi delar med många andra företag.

Vi måste bli bättre på att se möjligheterna för de människor som kommit hit. Förr fungerade ”helsvenskt” bra. Den världen har vi lämnat bakom oss och jag tror inte vi kommer att återvända dit även om det finns en hel del som företräder en sådan nostalgisk syn.

Sverige måste alltså anpassas till nya förutsättningar, till en ny omvärld. Den svenska stoltheten – ”resten av världen ska lära av oss” – måste bytas ut mot större ödmjukhet och respekt för olikhet och mångfald.

Att kunna arbeta med ingenjörer som parallellt med sina specialistområden kan röra sig obehindrat i kundernas miljöer och prata deras språk kommer att bli en allt större konkurrensfaktor.

Mina egna erfarenheter talar, tycker jag, ett tydligt språk. För drygt fem år sedan hade Knightec knappt 5 procent medarbetare med utländsk härkomst, i dag är siffran drygt 20 procent och det fortsätter att öka. En stor del av vår tillväxt de senaste åren kommer från denna kategori medarbetare. Vi är helt beroende av dessa medarbetare för att kunna ta oss an allt större projekt i framtiden.

Inom flera specialområden är vi direkt beroende av de personer som vi anställt som har utbildningar och erfarenheter från andra länder. Detta är extra tydligt inom vissa teknikområden då dessa oftast inte styrs av lokala krav utan konkurrensen sker på globala villkor. Sverige är direkt beroende av sin export som sker i allt större konkurrens med andra länder. Att kunna arbeta med ingenjörer som parallellt med sina specialistområden kan röra sig obehindrat i kundernas miljöer och prata deras språk kommer att bli en allt större konkurrensfaktor.

Ett av våra specialistområden leds av en person som studerat i och kommer från ett annat land och jag vågar påstå att den personen har skapat en ny standard inom Knightec kring vad som är ett specialistområde och hur man driver det.

Glädjande har flera av våra kunder markant ändrat uppfattning vad gäller varifrån en nyckelperson kommer ifrån och om vikten av goda svenskkunskaper. Inom flera teknikområden är det bara ett fåtal individer i Sverige som besitter rätt kompetens, att hålla fast vid svenska som krav kan för ett företag innebära att projekten blir försenade eller i värsta fall att styrelsen väljer att förlägga projekten till länder med större tillgång till kompetens. Ett av våra största projekt som vi levererade förra året, 2017, utfördes till över 50 procent av personer med erfarenhet från andra länder; språket i projektet var engelska.

Vår syn på mångfald har gjort att vi fått en tillväxt som vi annars inte hade haft, en ökad specialisering och en ökad affärsmässighet.

Ekonomi och affärsutveckling är i flera av de länder där mina medarbetare utbildats viktiga komponenter i ingenjörsutbildningen, i Sverige är det inte så. Resultatet är en större affärsmässighet hos flera av medarbetarna som arbetat utomlands.

Jag tror att vi här också har att göra med en slutsats som länge dragits i många länder med invandrad kompetens. Viljan att arbeta hårt, visa att man duger och att leverera ett bra resultat är ofta högre hos dessa personer. Detta ska inte förväxlas med att vi svenskfödda är lata men min erfarenhet är att arbetet generellt har en större betydelse för personer som är nya i ett land, det gäller oss svenskar också när vi flyttar till andra länder.

Ekonomi och affärsutveckling är i flera av de länder där mina medarbetare utbildats viktiga komponenter i ingenjörsutbildningen, i Sverige är det inte så. Resultatet är en större affärsmässighet hos flera av medarbetarna som arbetat utomlands. Det har handlat om hur man driver erbjudanden till kund, hur man som ingenjör deltar i offertarbetet, hur man utvecklar effektivt och hur man bidrar till merförsäljningen. Våra kundprojekt i Frankrike och USA är direkta resultat av personer som har utbildats och/eller arbetat i dessa länder.

Flera av de personer som vi har anställt från andra länder har ett stort internationellt nätverk som de gärna ser att vi använder inom Knightec. När det handlar om att komma ut till företag som finns på nya marknader så har jag svårt att förstå varför kunskap i det svenska språket skulle vara så viktigt.

På Knightec har vi blivit så oerhört mycket bättre på att arbeta med frågor som är utmanande och som rör projekt eller företag från andra länder. I dag är kunskapen och förmågan att leverera bra projekt det viktigaste – vart sedan projektet ska levereras och varifrån personerna kommer ifrån i projektet är mindre viktigt.

De senaste årens ganska ångestfyllda svenska integrationsdebatt och fokusering på en avgörande betydelse av att kunna svenska riskerar att passivisera talanger och försvåra den verkliga integration som ett arbete innebär.

Dessa jobb finns i dagens och morgondagens svenska näringsliv som i allt högre grad verkar i internationella miljöer. I första hand är det en viktig insikt för landets politiker.

DN Debatt.26 april 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.