Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 06:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kompetensinvandringen-till-sverige-ar-nu-rekordstor/

DN Debatt

DN Debatt. ”Kompetensinvandringen till Sverige är nu rekordstor”

Det är hög tid att vi ändrar det felaktiga narrativ som alltför länge styrt debatten om Migrationsverkets hantering av arbetstillstånd. Vi bör i stället se till de fakta som finns på bordet, skriver Mikael Ribbenvik. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 29/6. Förra året utfärdades närmare 21 000 nya arbetstillstånd för arbetstagare, den högsta siffran sedan riksdagen 2008 ändrade förutsättningarna för att arbeta i Sverige. Efter de så kallade Luciadomarna i slutet på 2017 har vi ett nytt rättsligt läge som innebär att vi skiljer på arbetsgivarens misstag och missbruk, skriver Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket bidrar till ett konkurrenskraftigt Sverige – det råder det ingen tvekan om. Förra året utfärdades närmare 21.000 nya arbetstillstånd för arbetstagare, det är den högsta siffran sedan riksdagen 2008 ändrade förutsättningarna för att arbeta i Sverige. Vi ser även att Migrationsverket på senare år kortat handläggningstiderna för de som söker arbetstillstånd för första gången. De ligger just nu på 52 dagar, en halvering jämfört med 2015. Det nya rättsläget har dessutom haft ett positivt genomslag i förlängningsärenden där Migrationsverket nu, till skillnad från tidigare, får skilja på misstag och missbruk från arbetsgivarnas sida.

De senaste åren har det pågått en omfattande debatt om att det sker så kallade kompetensutvisningar på grund av Migrationsverket. Det är en debatt som varit alldeles för ensidig och som inte speglat det större perspektivet.

När det kommer till den typ av arbetskraft som oftast uppmärksammas i medierna, det vill säga personer med spetskompetens, fick 50 personer avslag på sina förlängningsansökningar under hela fjolåret, vilket ska jämföras med de 5.290 personer som fick sina ansökningar beviljade. Tittar vi på det totala antalet avgjorda förlängningsansökningar för 2018 låg avslagsfrekvensen på 7 procent, den låga nivån håller även i sig för det första halvåret i år. I den totala siffran ingår även beslut där arbetsgivaren tillhör en bransch där vi sett att arbetstagare riskerar att utnyttjas.

Det har hävdats att utvisningarna berott på ”bagatellartade fel”, men den lag och praxis som Migrationsverket måste följa finns bland annat till för att förhindra företag från att skaffa sig konkurrensfördelar på arbetstagarens bekostnad.

Trots detta har debatten om hur Migrationsverket hanterar arbetstillstånd fortsatt. Kritiken har handlat om att arbetstagare nekats förlängt arbetstillstånd på grund av att arbetsgivaren inte uppfyllt de krav som de åtagit sig. Det har hävdats att utvisningarna berott på ”bagatellartade fel”, men den lag och praxis som Migrationsverket måste följa finns bland annat till för att förhindra företag från att skaffa sig konkurrensfördelar på arbetstagarens bekostnad.

Vi har förståelse för att man blir upprörd när människor som vill göra rätt för sig blir utvisade. Att bli utvisad får stora konsekvenser för en person som själv inte har gjort något fel, men som drabbats av arbetsgivarens brist på ansvar. Det har även höjts röster för att arbetstagarens fel inte ska drabba den enskilde arbetstagaren utan i stället företagen, men just det är en fråga för lagstiftaren att hantera, inte Migrationsverket.

Faktum är att den lag som reglerar arbetskraftsinvandring, som också är en av Europas mest generösa, fyller två syften. Den ska dels möjliggöra för svenska företag att anställa utländsk arbetskraft efter behov, dels skydda arbetstagaren från att bli utnyttjad. Det innebär bland annat att arbetstagaren ska ha rätt till en kollektivavtalsenlig lön, vara försäkrad och få pensionsinbetalningar. Det är ett system som ser till att Sverige både kan attrahera spetskompetens, samtidigt som man ser till att ingen blir cyniskt utnyttjad. Man kan därför fråga sig om fel från arbetsgivare som fråntar en arbetstagare dessa rättigheter verkligen är bagatellartade?

Men för att förstå sammanhanget som kritiken uppstått ur behövs en kort, men nödvändig tillbakablick. 2015 kom två vägledande domar från Migrationsöverdomstolen som slog fast att Migrationsverket och domstolarna ovillkorligt skulle ge avslag till personer som ville förlänga sitt arbetstillstånd om arbetsgivaren betalat för lite i lön eller om försäkringar uteblivit. Denna nya praxis innebar även en snävare tolkning av mindre misstag som arbetsgivaren begått. Det var en strikt tolkning av lagen som föranleddes av en skärpt lagstiftning 2014 efter att oseriösa arbetsgivare under flera år missbrukat den generösa lagstiftningen och systematiskt utnyttjat utländsk arbetskraft.

Nu är situationen däremot en annan. I grunden kvarstår samma lagstiftning som förut men i och med de så kallade Luciadomarna som kom i slutet på 2017 har Migrationsverket ett nytt rättsligt läge som innebär att vi skiljer på arbetsgivarens misstag och missbruk.

Den nya praxisen ger oss möjlighet att:

Göra en helhetsbedömning över anställningsvillkoren under hela tillståndsperioden och inte detaljkontrollera avvikelser månad för månad.

Ha ett ökat utrymme för flexibilitet och proportionalitet i våra bedömningar.

Sammantaget har praxisförändringen lett till att vi har möjlighet att skilja på missbruk och enskilda misstag trots att den ursprungliga restriktiva hållningen i lagstiftningen kvarstår.

I dag arbetar Migrationsverket dessutom med ett certifieringssystem som bygger på en överenskommelse mellan oss och näringslivet för att få till en snabbare handläggning. I de fall där de certifierade företagen lämnat in en komplett ansökan får de i dag beslut inom 10 dagar. Väl värt att nämna är att i denna kategori, där högkvalificerade yrken finns representerade, har endast 1,5 procent av förlängningsansökningarna hittills fått avslag i år. Man kan därför med trygghet påstå att vi i dag har ett system som aktivt uppmuntrar till kompetensinvandring, så länge man inte frångår de grundläggande krav som gäller enligt lag.

Avslutningsvis kan vi konstatera att mycket har hänt de senaste två åren. Vi har ett förändrat rättsläge som fått ett tydligt positivt genomslag där vi har gått från att behöva avslå ansökningar för mindre misstag till att nu bedöma om det sker ett systematiskt missbruk.

Även siffrorna talar sitt tydliga språk, det är därför hög tid att vi ändrar det felaktiga narrativ som alltför länge styrt debatten om Migrationsverkets hantering av arbetstillstånd. Vi bör i stället se till de fakta som finns på bordet och börja tala om den rekordhöga kompetensinvandring som kommer till Sverige och sluta ge näring åt en verklighetsfrånvänd diskussion om kompetensutvisningar.