Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-22 05:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/komplicerad-situation-for-is-atervandares-barn/

DN Debatt

DN Debatt. ”Komplicerad situation för IS-återvändares barn”

När allt fler länder nu säger som Sverige, att man inte avser hämta hem IS-terrorister, bör vi se över förutsättningarna att inrätta en särskild tribunal, skriver Morgan Johansson och Mikael Damberg. Foto: Alexander Mahmoud och Lisa Mattisson

DN DEBATT 12/3. IS fall har bland annat lett till en komplicerad situation med barn som fötts på plats eller som tvingats följa med när föräldrarna lämnade Sverige för att ansluta sig till IS. Terroristsektens sammanbrott får också konsekvenser för säkerheten här hemma och vi vill nu gå vidare med ytterligare skärpta straff för terroristbrott, skriver Morgan Johansson (S) och Mikael Damberg (S).

Rätta artikel

IS så kallade kalifat har fallit samman. Det tyranni och de fruktansvärda övergrepp som terroristsekten utsatt yazidier, kristna och muslimer för är på väg att få ett slut, men för regionen är vägen tillbaka till fred och stabilitet fortfarande lång. Samtidigt står världen och Sverige inför frågor om hur vi bidrar till att skipa rättvisa och säkerställa tryggheten här hemma.

IS härjningar tillhör de mörkaste episoderna i modern historia. Kvinnor har sålts som sexslavar, barn har tvingats se sina föräldrar torteras till döds och män har halshuggits i propagandasyfte. Man har försökt utplåna såväl folkgrupper som regionens kulturarv. De som reste ner till konfliktområdet för att ansluta sig till IS visste vilken mördarsekt de gav sitt stöd till. Nu måste de som har begått terroristbrott, krigsförbrytelser eller andra våldsbrott ställas till svars för sina handlingar. De skyldiga ska lagföras och dömas.

Svenska domstolar har långtgående befogenheter att döma för våldsbrott begångna utomlands. Detta gäller såväl svenska medborgare som utlänningar som befinner sig här. Regeringen anser emellertid att det behövs en gemensam internationell ansträngning för att skipa rättvisa. Efter andra världskriget, efter kriget på Balkan och efter folkmordet i Rwanda upprättades nya tribunaler och rättegångsförfaranden som kom att spela en viktig roll i att skapa avslut, upprättelse och rättvisa.

Utrikesförvaltningens personal kan inte verka i konfliktområdet. Om en svensk medborgare skulle bege sig till en svensk utlandsmyndighet kan svenska utlandsmyndigheter ha möjlighet att bistå med konsulärt stöd.

Under Sveriges tid som medlem i FN:s säkerhetsråd tog vi en aktiv roll för att lyfta frågan om ansvarsutkrävande för IS brott. Resultatet blev bland annat det arbete som pågår i FN-regi med att samla in bevis för de brott som begåtts i Irak och Syrien. De särskilda mekanismerna för detta, IIIM och Unitad, kommer att kunna bistå framtida åtal mot misstänkta brottslingar.

När allt fler länder nu säger som Sverige, att man inte avser hämta hem medborgare som anslutit sig till IS, bör vi titta på alla rättsliga vägar framåt för att ställa dem inför rätta. Sverige har inlett samråd med andra likasinnade länder om förutsättningarna att inrätta en särskild tribunal eller liknande mekanism. Att genomföra rättegångar på plats i regionen innebär närhet till bevisning, vittnen och målsäganden. Det är en komplicerad fråga men regeringen kommer fortsätta driva på för gemensamma europeiska ansträngningar.

Mitt i det här finns också barn som har fötts på plats eller som tvingats följa med när föräldrarna lämnade Sverige för att ansluta sig till IS. Barnperspektivet är centralt för regeringen. Möjligheterna att agera på plats är dock begränsade på grund av säkerhets­läget. Utrikesförvaltningens personal kan inte verka i konfliktområdet. Om en svensk medborgare skulle bege sig till en svensk utlandsmyndighet kan svenska utlandsmyndigheter ha möjlighet att bistå med konsulärt stöd. Situationen för barnen är komplicerad, både rättsligt och säkerhetsmässigt och analyseras vidare. I de fall där barnen redan återvänt till Sverige ska social­tjänsten kopplas in och barnens situation utredas så att lämpliga insatser kan beslutas.

Men IS fall skapar också konsekvenser för vår säkerhet här hemma. Säkerhetspolisen informerar regeringen löpande om sina konkreta åtgärder. Om någon tar sig till Sverige så står polis och åklagare redo att agera. För de personer som har återvänt från konflikten i Syrien och Irak görs alltid individuella bedömningar och åtgärder vidtas. Säkerhetspolisen samverkar med andra myndigheter och internationella partners för att kunna förhindra och utreda terroristbrott.

För att öka slagkraften i bekämpningen av terrorism och annan grov brottslighet har regeringen stärkt Polismyndigheten och Säkerhets­polisen. I arbetet med återvändande IS-svenskar har myndigheterna ett gott samarbete. Genom Polismyndigheten förmedlar Säkerhetspolisen information till kommunerna om återvändare.

Sedan den 1 januari 2018 finns också Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. En av centrets huvuduppgifter är att ge behovsanpassat stöd till kommuner i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Centret har inrättat ett nätverk av de kommuner som är mest berörda av problemet med våldsbejakande extremism.

En rad lagförändringar har redan gjorts. Terrorismresorna har kriminaliserats, liksom att ta emot terrorismutbildning. Dessutom har all finansiering av en terrororganisation kriminaliserats.

Men för att tillsammans möta hotet från terrorism krävs fortsatt beslutsamhet och långsiktighet. Att sex partier, en första gång i december 2015 och en andra gång i juni 2017, enades om flera betydelsefulla åtgärder mot terrorism har varit en styrka för Sverige. För samtliga 29 punkter som slagits fast i de två överenskommelserna har regeringen genomfört eller påbörjat arbetet.

Regeringen har nyligen lämnat tre lagförslag till riksdagen för att ytter­ligare stärka förutsättningarna att bekämpa terroristbrott:

1 Allt samröre och deltagande kriminaliseras. Ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation och för den som har samröre med en sådan organisation föreslås träda i kraft den 1 augusti. Den nya lagen kommer att innebära att fler fälls för terrorismrelaterad brottslighet.

2 Signalspaning. Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen hos polisen ska få utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet från den 1 augusti. Det har stor betydelse för möjligheten att få kunskap om utländska förhållanden och därmed för kampen mot internationell terrorism.

3 Datalagring. Regeringen har lämnat förslag till nya regler om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Det innebär att polisen och Säpo återfår ett av de viktigaste verktygen för att förhindra och utreda allvarlig brottslighet. Att kunna använda digitala spår är avgörande för att öka tryggheten och bekämpa de mest allvarliga gärningarna som till exempel terroristbrott.

Nästa steg är att gå vidare med en ytterligare straffskärpning för terrorismrelaterad brottslighet. Det arbetet är redan inlett. I slutet av mars lämnar en särskild utredare ett sådant förslag, som regeringen kommer arbeta vidare med i snabb takt.

Det är tydligt att vårt arbete för att förebygga, förhindra och försvåra terrorhandlingar måste fortsätta. Men de som med våld vill destabilisera vårt samhälle och skapa rädsla för att påverka samhällsutvecklingen och demokratiska beslut, ska inte förmå oss att göra avsteg från de principer som utgör grunden för vår demokrati. En fortsatt bred enighet borgar för att Sverige även fortsatt klarar av denna balansgång.

Hotet från terrorism är föränderligt och vårt arbete för att bekämpa detta hot måste fortsätta. I försvaret av vår demokrati och våra grundläggande fri- och rättigheter kommer vi aldrig kunna skydda oss mot allt, men vi måste göra allt vi kan för att trygga Sverige.