DN Debatt. ”Komvux behöver utvecklas för nya behov i samhället”

De flesta har en relation till komvux. Har man inte studerat själv så har någon släkting gjort det. Komvux har funnits i 50 år och i dag läser fler på komvux än inom gymnasieskolan. Ändå återfinns komvux i väldigt liten grad i den utbildningspolitiska debatten. Komvuxutredningen, som i dag överlämnar sitt slutbetänkande till regeringen har haft ett uppdrag som bestått av många olika delar, men även kommit att handla om komvux i dagens samhälle – vad ska komvux vara till för och för vem?

Historiskt har komvux präglats av ett kompensatoriskt uppdrag med fokus på att ge individer en andra chans efter kort eller avbruten skolgång. I takt med samhällsförändringarna har komvux även blivit centralt för att ge arbetslösa utbildning till de jobb som finns, hantera utbildningsbehov för utrikes födda och för att kompetensförsörja välfärden och näringslivet med rätt kvalificerad arbetskraft.

Utbildning har blivit allt viktigare för individens möjligheter. Att ha en gymnasieutbildning är en vattendelare för etableringen på arbetsmarknaden. Men många når inte examensmålen. Andra har hoppat mellan olika utbildningar eller har en brokig utbildningsbakgrund som gör det svårt att tillgodoräkna sig det de läst för att få ut en gymnasieexamen i komvux.

Gymnasieskolans sex studieförberedande program slås ihop inom komvux till tre bredare studieområden och gymnasiearbetet ersätts av ett bredare komvuxarbete. Detta förenklar för personer med äldre eller brokig utbildningsbakgrund att få ihop en examen.

För personer med intellektuell funktionsnedsättning är vuxenutbildningen (särvux) av avgörande betydelse. Trots det har antalet som läser i särvux minskat. En anledning kan vara att många upplever att nuvarande särvux inte är inkluderande och allt för stigmatiserande. Dessutom är möjligheten att läsa vidare efter särvux på gymnasial nivå kraftigt begränsad.

Komvux är centralt i etableringen av nyanlända i samhället. Antalet personer som läser sfi och svenska som andraspråk på komvux har ökat kraftigt de senaste åren och språkutbildningen kombineras ofta med andra kurser inom komvux.

I dag råder en stor brist på gymnasialt yrkesutbildade vilket förstärks av att färre sökt sig till gymnasieskolans yrkesprogram de senaste åren. Komvux har därför blivit viktigare för att tillhandahålla yrkesutbildad arbetskraft. Inom vissa yrken kommer närmare två tredjedelar av den kvalificerade arbetskraften från vuxenutbildning. Men trots de skriande behoven stoppas i många fall personer som vill yrkesväxla, som valde ”fel” linje på gymnasiet eller har en längre utbildning från sitt tidigare hemland, för att de prioriteras ned enligt dagens urvalsregler. 

Till skillnad från gymnasieskolan nämns inte heller vuxenutbildningens bidrag till kompetensförsörjningen i skollagen vilket bland annat försvårar för kommunerna att ta hänsyn till arbetslivets behov när man bestämmer utbud och dimensionering för komvux.

Den ökade efterfrågan på vuxenutbildning har lett till en ökning av komvux på entreprenad, samt möjlighet för enskilda anordnare med betygsrätt att själva sälja vuxenutbildning till företag. Båda dessa områden har präglats av osäkerhet kring regelverken och otydlig ansvarsfördelning. Ytterst har det lett till kvalitetsbrister, vilket också uppmärksammats i medierna.

Komvux spelar och kommer att spela en allt viktigare roll i samhället. Samtidigt konstaterar utredningen att vuxenutbildningen i praktiken har kommit att bli allt mer av en lågprioriterad sidovagn som ställs utanför flera satsningar inom det övriga skolväsendet. Den forskning och beprövade erfarenhet som skolväsendet ska baseras på saknas i hög grad för vuxenutbildningen och bristerna är som mest tydliga inom särvux. Detta gör att det till stor del saknas underlag för utbildning och kompetensutveckling av vuxenutbildningens personal samt att det saknas systematisk forskning kring vilken vuxenpedagogik som fungerar.

Med detta som bakgrund föreslår Komvuxutredningen att:

Skollagen förtydligas så att det framgår att komvux utgör en del i arbetsmarknadens kompetensförsörjning och förberedelser till fortsatta studier.

Urvalsreglerna till komvux ändras så att det inte längre är den med minst utbildning som ska ha förtur vid urval utan individer med störst behov av utbildningen.

Gymnasieskolans sex studieförberedande program slås ihop inom komvux till tre bredare studieområden och gymnasiearbetet ersätts av ett bredare komvuxarbete. Detta förenklar för personer med äldre eller brokig utbildningsbakgrund att få ihop en examen.

En del lärosäten bör enligt utredningen erbjuda en profilering mot komvux i sin lärarutbildning samtidigt som möjligheterna till kompetensutveckling för professionen ska stärkas. Skolverkets nationella skolutvecklingsprogram ska kompletteras så att de blir mer relevanta för vuxenutbildningen.

Särvux blir en del av komvux och byter namn till särskild utbildning. På det sättet inkluderas dagens särvuxelever tydligare i komvux. Samtidigt föreslås en möjlighet för personer utan diagnos att vid behov kunna delta i de kurser som utgörs av särskild utbildning. Då ökar möjligheten till individanpassning av komvux.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning ges ökade möjligheter till fortsatt utbildning efter särvux. Baserat på internationella erfarenheter pekar vi på ett flertal möjligheter till fortsatt utbildning inom komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola för denna målgrupp.

Betygsrätt införs som ett krav för att enskilda anordnare ska få bedriva vuxenutbildning på entreprenad. Kraven för betygsrätt för utbildning motsvarande komvux skärps så att de överensstämmer med kraven på komvux.

Betygsskalan för grundläggande komvux, sfi och grundläggande särvux förenklas. På dessa nivåer är betyg inte någon grund för behörighet eller urval till vidare studier. På så sätt minskar lärarnas arbetsbörda med onödiga betygsbedömningar vilket lämnar mer tid till undervisning.

Det betänkande som i dag överlämnas har flera viktiga delar som inte återgetts här. Det viktigaste är dock att betänkandet lägger en möjlig grund till ett komvux i tiden där vuxenutbildningen samlas i en gemensam organisation. Med förslagen kan komvux i högre grad bli en naturlig del av individens livslånga lärande och ett mer effektivt verktyg för arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik och näringspolitik. Med förslagen utvecklas komvux till att inte endast inriktas på dem som behöver en andra chans utan också är tillgängligt för dem som behöver en annan chans. Ett komvux för fler och under fler situationer i livet.