Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Konsumenten rättslös när skönhetsbehandling går fel”

En annan viktig och komplicerad fråga som kräver ytterligare utredning är om en åldersgräns bör införas för vissa typer av skönhetsbehandlingar, skriver Cecilia Tisell.
En annan viktig och komplicerad fråga som kräver ytterligare utredning är om en åldersgräns bör införas för vissa typer av skönhetsbehandlingar, skriver Cecilia Tisell. Foto: Tommy Svensson, Tommy Svensson/TT

DN DEBATT 1/5. Skönhetsbehandlingar blir allt vanligare och köparen är ofta en ung och oerfaren konsument. Samtidigt kan konsekvenserna om något går fel bli mycket stora. Dagens regler vad gäller konsumentskydd och krav på den som utför behandlingarna är inkonsekventa och måste ändras, skriver Cecilia Tisell, Konsumentombudsman.

Under de tre senaste åren har fyra procent av befolkningen mellan 18 och 75 år, 285.000 personer, betalat för en skönhetsbehandling. Av dem uppger mer än var tionde att de har fått komplikationer efter behandlingen. Det visar den konsumentmarknadsundersökning som ligger till grund för Konsumentrapporten 2018 som publiceras i morgon onsdag där vi har ställt frågor om skönhetsbehandlingar.

Med skönhetsbehandlingar avses alla former av behandlingar som avser att ändra utseendet, såsom operativa ingrepp, stickande och skärande verksamhet, behandlingar med laser och IPL, intensivt pulserande ljus samt annan hudvård.

Undersökningen visar dessutom att var femte konsument inte är nöjd med sitt köp. Av dem uppger knappt hälften att det beror på att tjänsten inte motsvarade deras förväntningar eller var felaktigt utförd.

Personer som befinner sig i en sårbar situation är överrepresenterade. Det gäller exempelvis unga vuxna, de med svag ekonomi eller de med svaga konsumentfärdigheter, där ett misslyckat köp kan vara svårare att hantera och leda till inte bara en bestående skada utan även till exempelvis skuldsättning.

Eftersom det är fråga om ingrepp med stor risk för skada och bestående men bör det införas krav på att verksamheten har en försäkring. Försäkringen bör ge konsumenten ett tillräckligt skydd för det fall att behandlingen orsakar skada eller men.

Konsekvenserna för den enskilde konsumenten kan bli mycket stora om något blir fel. Förutom medicinska skador, ärrbildningar, allergier och andra komplikationer finns även risken att det utlovade resultatet uteblir eller blir annorlunda än förväntat.

Befintlig lagstiftning tar inte tillräcklig hänsyn till dessa skador och brister. Gränsdragningen för vilka behandlingar som lyder under hälso- och sjukvårdens regelverk är otydlig och olika instanser har olika uppfattning. Dessutom är behandlingarna undantagna regleringen i konsumenttjänstlagen. Det innebär att köparen inte har det skydd som konsumenter vanligtvis har.

Allmänna reklamationsnämndens, ARN:s, möjligheter att pröva tvister om skönhetsbehandlingar, där medicinsk sakkunskap krävs, är begränsade. Det innebär att en drabbad konsument ofta blir hänvisad till domstol för att få en tvist prövad.

Medierna har det senaste året uppmärksammat problematiken med skönhetsbehandlingar och i flera fall lyft fram konsumenter som råkat illa ut och haft svårt att få rättelse och hjälp. Enskilda representanter från den allmänfinansierade hälso- och sjukvården har gett uttryck för att de är skeptiska till att åtgärda skador som uppstått vid privata skönhetskliniker.

Socialstyrelsen fick under hösten 2017 i uppdrag av regeringen att utreda ”om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker, ska omfattas av samma skydd för den enskilde som gäller för andra behandlingar enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen och hur detta i så fall ska regleras”. Resultatet ska redovisas i september 2018.

Men de behandlingar som inte kräver medicinsk kompetens, och som inte bedöms innebära betydande hälsorisker, faller utanför uppdraget. Det betyder att konsumenter som skadas av vissa skönhetsbehandlingar ändå kan komma att stå utan skydd.

Två ytterligare utredningar har genomförts de senaste åren. Ingen av dem har ännu lett till några politiska beslut för att reglera branschen eller stärka konsumenternas skydd. Båda utredningarna föreslog bland annat ny lagstiftning som inbegrep konsumentskydd och någon form av tillståndsplikt för skönhetsbehandlingar som bedömdes utgöra en betydande hälsorisk. Remissvaren visade på brister i förslagen och att det konsumentskydd som efterfrågats inte skulle kunna uppfyllas. Konsumentverket anser dock att flera av förslagen från de båda utredningarna är angelägna att genomföra, men att de behöver kompletteras för att bli heltäckande.

Att konsumenter skadas av felaktigt utförda behandlingar, även om det inte medfört någon betydande hälsorisk, har till exempel inte beaktats i de båda utredningarna. Detsamma gäller det senaste uppdraget till Socialstyrelsen. En annan viktig och komplicerad fråga som kräver ytterligare utredning är om en åldersgräns bör införas för vissa typer av skönhetsbehandlingar.

Möjligheterna till ersättning eller att få skadorna åtgärdade är också till stor del beroende av vem som utfört behandlingarna, om denne varit legitimerad eller ej. Avsaknaden av en sammanhållen lagstiftning skapar en otrygg marknad för konsumenterna.

För att få till stånd en väl fungerande marknad med ett högt konsumentskydd anser Konsumentverket att dagens regelverk behöver förtydligas och kompletteras enligt följande:

  • Informationsskyldighet för företagen. Den som utför behandlingar bör vara skyldig att lämna klar och begriplig information – bland annat om risker, utförande och produkter som används.
  • Krav på försäkring. Eftersom det är fråga om ingrepp med stor risk för skada och bestående men bör det införas krav på att verksamheten har en försäkring. Försäkringen bör ge konsumenten ett tillräckligt skydd för det fall att behandlingen orsakar skada eller men.
  • Kompetens- och utbildningskrav. Med hänsyn till arten på ingreppen bör de som utför behandlingar ha genomgått relevant utbildning. Konsumentverket anser att all skärande och stickande behandling, kirurgiska ingrepp samt all laser- och IPL-behandling bör kopplas till tydliga utbildningskrav. Även andra handlingar, som medför en risk för konsumenten, bör omfattas av någon form av utbildningskrav.
  • Krav på anmälnings- eller tillståndsplikt. Det bör införas krav på anmälan för fler typer av verksamheter. Redan i dag finns krav på anmälan till lokala hälso- och miljökontor för skärande och stickande verksamhet. I dag har de lokala myndigheterna inte alltid kännedom om verksamheter utan anmälningsplikt, vilket medför att dessa riskerar att hamna utanför miljöförvaltningarnas regelbundna tillsyn.
  • Inrättande av nationellt register. De anmälnings- eller tillståndspliktiga verksamheterna bör vara registrerade i ett nationellt register. Registret bör vara tillgängligt för berörda tillsynsmyndigheter, så att tillsyn och uppföljning av verksamheterna underlättas.

Konsumentverket ser ett behov av att alla konsumenter ska omfattas av skyddande regler och försäkringar när det gäller olika former av skönhetsbehandlingar, även vid behandlingar som inte kräver medicinsk kompetens. Oavsett vem som utfört behandlingen kan behandlingen ge konsumenten skador och bestående men.

Det är inte rimligt med dagens skillnader i konsumentskydd och det är heller inte rimligt med skillnaderna i krav på den som utför behandlingarna.

DN Debatt.1 maj 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.