Cecilia Solér: ”Koppling mellan ökad psykisk ohälsa och ökad konsumtion” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Koppling mellan ökad psykisk ohälsa och ökad konsumtion”

Årets stora shoppinghögtid har just passerat och nu laddar många svenskar för rean. Enligt Konsumtionsrapporten 2017 har svenskarnas privata konsumtion ökat med 23 procent under perioden 2006-2016 (fasta priser), skriver Cecilia Solér.
Årets stora shoppinghögtid har just passerat och nu laddar många svenskar för rean. Enligt Konsumtionsrapporten 2017 har svenskarnas privata konsumtion ökat med 23 procent under perioden 2006-2016 (fasta priser), skriver Cecilia Solér. Other: Magnus Hallgren

 

DN DEBATT 26/12. Svenskarnas privata konsumtion har ökat med 23 procent mellan 2006 och 2016, samtidigt som den psykiska ohälsan ökar lavinartat. Det är sannolikt att psykisk ohälsa bland både vuxna och barn kan minskas om vi uppmärksammar och åtgärdar den konsumtionsrelaterade stressen, skriver Cecilia Solér, Handelshögskolan i Göteborg.

Årets stora shoppinghögtid har just passerat och nu laddar många svenskar för rean. Enligt Konsumtionsrapporten 2017 har svenskarnas privata konsumtion ökat med 23 procent under perioden 2006–2016 (fasta priser). Bland de konsumtionsområden som ökat mest återfinns hushållens konsumtion i utlandet (69 procent), kommunikation (50 procent) mobilabonnemang som i många fall inkluderar en ny smart telefon) samt möbler, hushållsartiklar och underhålls produkter (44 procent). Motsvarande siffra för kläder och skor är 18 procent. 

Samtidigt ökar den psykiska ohälsan lavinartat. Enligt Försäkringskassan har antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat med 159 procent mellan 2011–2016. Anpassningsstörning och stressreaktioner till följd av bland annat en belastande livssituation ökar mest av de psykiatriska diagnoserna. Den psykiska ohälsan drabbar även barn och ungdomar hårt. På DN Debatt den 13 december söker experter svaren på varför våra barn och unga mår dåligt.

Psykologisk forskning visar entydigt att när produkter kopplas ihop med så kallade idealiserade identiteter så påverkas konsumenters självbild negativt och vi konsumerar i många fall dessa produkter för att undvika negativa känslor.

Det verkar som om vi i Sverige konsumerar som aldrig förr samtidigt som vi mår allt sämre psykiskt. Hur kan det komma sig? Naturligtvis beror inte ökad stressrelaterad ohälsa bara på vår konsumtion. Men forskning om konsumtion i vid bemärkelse kan ge oss inblick i hur marknaden med dess utbud av varor och tjänster bidrar till ökad stress. Enligt denna forskning är det sannolikt att vi stressas av sensorisk överbelastning, socialt önskvärda livsstilar samt tidsbrist, som kan kopplas till konsumtion.

1.

Sensorisk överbelastning. Enligt svenska forskare från olika discipliner – bland andra Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och Arto Nordlund psykolog och forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg – kan den mänskliga hjärnan drabbas av informationsstress. Informationsstress innebär att vi tar emot mer information än vad vi har kapacitet att bearbeta. Vårt sätt att konsumera bidrar i hög grad till denna stress.

För det första innebär shopping att våra hjärnor tar emot en mängd syn- och ljudintryck. Reklam möter oss överallt, i kollektivtrafiken, på tv/radio och som pop-ups på datorn. Att gå och handla – speciellt i juletid – innebär en veritabel kaskad av intryck – produkter i alla färger, bakgrundsmusik, trängsel, blinkande skyltar och olika dofter. För dagens barn och unga är shopping en normaliserad hobby, i motsats till 60- och 70-talister som i större utsträckning växte upp med exempelvis blockflöjt och handboll som hobbyer. Det innebär att dagens barn och unga tar emot större mängder sensoriska intryck.

För det andra innebär dagens konsumtionskultur att vi sällan tar en paus från information och musik. Konsumtionsobjekt som smarta mobiler och hörlurar gör att vi ständigt kollar flödet på sociala medier eller lyssnar på ny musik då vi har en paus, till exempel på bussen från och till jobbet. Smarta mobiler ger marknads­ aktörer möjlighet att kommunicera nya produkter direkt genom reklam men även indirekt genom att personer i dina nätverk visar vilka produkter de gillar och som man underförstått kanske borde skaffa sig. Enligt Internetstiftelsen i Sverige har 85 procent av befolkningen en egen smart mobil och vi använder i genomsnitt internet 24 timmar i veckan. 55 procent av alla åttaåringar har en egen smart mobil och personer mellan 16 och 25 år ägnar i genomsnitt 40 timmar per vecka åt att surfa på nätet. Det är troligt att en stor del av denna tid ägnas åt sociala medier där olika konsumtionsvaror ständigt exponeras som en del av åtråvärda livsstilar.

2.

Socialt önskvärd konsumtion. Att vi lever i en konsumtionskultur innebär att köp av kläder, resor, mobiltelefoner etcetera är ett sätt att visa vilken grupp man vill tillhöra. För barn och unga men även för vuxna är det svårt att motstå det ”tryck” som kan uppstå kring att köpa en viss socialt åtråvärd produkt. Psykologisk forskning visar entydigt att när produkter kopplas ihop med så kallade idealiserade identiteter så påverkas konsumenters självbild negativt och vi konsumerar i många fall dessa produkter för att undvika negativa känslor. En idealiserad identitet skapas kring en produkt när en person (gärna en kändis) som har alla de egenskaper som vi själva önskar oss, kopplas ihop med ett visst varumärke eller en specifik produktmodell. Till exempel när välkända personer med stort avtryck på sociala medier – som besitter önskvärda egenskaper som till exempel att de är kända, vackra, lyckliga och framgångsrika – lägger ut foton på produkter/upplevelser, delar ut likes eller länkar till olika produkter. Dessa produkter framstår då som önskvärda för oss och vi jämför oss med dessa framgångsrika och lyckade personer.

Samma mekanism är verksam när framgångsrika idrottsmän eller vackra och tillsynes lyckliga filmstjärnor gör reklam för specifika produkter. Som ett exempel har Zlatan Ibrahimović och George Clooney fått många av oss att vilja köra vissa bilar eller dricka ett visst kaffe. Denna mekanism – att vi ser på oss själva och vårt innehav av produkter mer negativt när vi möter nya produkter som framställs som en del av en idealiserad identitet – är en mycket stark del av den konsumtionskultur som våra barn och unga lever i. Sålunda skapas ett tryck, en inre och yttre stress, att hänga med och vara en del av gruppen och samhället genom att konsumera ”rätt”. Att konsumera socialt önskvärda produkter blir ett sätt att undvika att stå utanför gruppen.

3.

Tidsbrist. Om man som många svenskar ägnar mycket tid åt sociala medier – som både är ett konsumtionsobjekt i sig och skapar konsumtion – så ökar risken för tidbrist. Detsamma gäller för shopping och andra konsumtionsrelaterade aktiviteter som att renovera hemmet. För oss vuxna är det svårt att både vara aktiv på sociala medier, med jämna mellanrum uppdatera vår arsenal av olika konsumtionsobjekt, arbeta, ta hand om familj och vänner, ha en meningsfylld fritid och så vidare utan att känna tidspress. För barn och unga är svårt att både koncentrera sig på läxor och med jämna mellanrum skicka snapchats och kolla Instagram. Då är det stor risk att man blir stressad över att skolresultaten blir sämre än väntat.

Sammantaget kan man säga att stress i stor utsträckning hänger samman med vårt sätt att konsumera. Det är sannolikt att den ökande psykiska ohälsan både bland vuxna samt bland barn och unga kan minskas om vi uppmärksammar och åtgärdar konsumtionsrelaterad stress.

DN Debatt.26 december 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.