I dagarna firar vi skolavslutning och ett långt sommarlov står för dörren. 100.000 ungdomar går ut nian och lämnar därmed grundskolan. Men av dem är det fler än 12.000 som gör det utan tillräckliga betyg för att komma in på något av gymnasieskolans nationella program.
Mer än var tionde niondeklassare står alltså utanför. Så kan vi inte ha det. Detta är ett misslyckande och ett svek mot dessa ungdomar. Vi har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg – och att betona elevernas egna ansvar för att ta vara på dessa möjligheter.
Därför föreslår vi förlängd skolplikt för de elever som inte når målen i grundskolan. Vi kommer i höstbudgeten att avsätta medel för att införa sommarskola. Vi ska se till att alla ungdomar som inte når målen garanteras obligatorisk undervisning under några sommarveckor.
Den skolpolitiska debatten har, under de snart sex år som Jan Björklund varit utbildningsminister, i alldeles för hög grad fokuserat på det som inte är relevant för att höja resultaten i skolan. Retoriken har ofta varit starkt polariserande men fokus har ofta varit på fel saker.
Många lärare gör ett strålande arbete. Men svensk skola mår inte bra. Resultatkurvorna pekar nedåt och har gjort det under en längre tid – både under socialdemokratiska och borgerliga regeringsår. Och den negativa utvecklingen fortsätter. Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet har minskat varje år sedan den borgerliga regeringen tillträdde.
Grunden för att alla elever ska klara målen och utveckla sin fulla potential är att höja kvaliteten i skolan. Det är ett långsiktigt arbete som kräver politiska och ekonomiska prioriteringar.
Därför är det för oss obegripligt att regeringen skär ned på gymnasieskolan med 675 miljoner kronor. Bara i år. Detta motsvarar ungefär 1.300 lärartjänster.
Vi är tvärtom övertygade om att nyckeln till bättre skolresultat består i investeringar i lärarna och skolledarna. För att vända utvecklingen krävs att vi tänker nytt och utvecklar det som visat sig fungera och använda oss av de metoder som får stöd av forskning och erfarenhet.
Mot denna bakgrund är vi övertygade om att mer undervisningstid med professionella lärare är en avgörande faktor för att fler elever ska nå målen. I internationella jämförelser ligger Sverige dessutom lågt när det gäller lärarledda undervisningstimmar.
Det är svårt att förstå varför regeringen valt att till sommaren helt ta bort det statliga stödet till sommarskolorna. De 12.000 ungdomar som lämnar grundskolan utan gymnasiekompetens kräver konkreta insatser här och nu. Vårt förslag om utvidgad skolplikt är en direkt insats för att fånga upp dem som nu har halkat efter.
För oss socialdemokrater är målsättningen att varje elev i Sverige ska nå målen i grundskolan. Vårt mål är också att varje elev ska ha en fullständig gymnasieexamen före 25 års ålder. Idag är det var tionde ung människa som saknar det. Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög bland ungdomar som inte har avslutat gymnasiet.
Tidigare i vår föreslog vi att man ska införa ett utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. När vi i dag presenterar vårt förslag om sommarskola för de elever som ligger efter, är det ytterligare ett steg på vägen.
Utbildningskontraktet tillsammans med den utvidgade skolplikten för de elever som inte nått målen är två steg i rätt riktning mot målet att varje ung människa ska få den kunskap som krävs för att förverkliga sina drömmar om arbete eller fortsatta studier.
Oavsett hur man mäter är ungdomsarbetslösheten i Sverige alarmerande. Särskilt hög är den bland ungdomar som saknar gymnasieutbildning. I framtiden kommer det att bli ännu svårare att klara sig på arbetsmarknaden utan fullständig gymnasieexamen. Därför är vi så fast beslutna att varje ung person ska ges reella möjligheter till att skaffa sig en bra utbildning.
Sommarlovet är ungefär tio veckor långt. För de elever som lämnar eller riskerar att lämna nian utan fullständiga betyg ska en del av sommarlovet ägnas åt att lära sig det man inte lärt sig under året. De ska få mer undervisningstid med professionella lärare.
Tidigare har staten avsatt pengar till kommunerna för att tillhandahålla frivillig sommarskola för de elever som inte når målen. Undervisningen har huvudsakligen bedrivits i kärnämnena samt i några övriga ämnen. År 2010 deltog 11.400 elever från grundskolan i sommarskolan.
Erfarenheten ger vid handen att sommarskolan var framgångsrik. Bland de elever som genomgick betygsprövning i anslutning till sommarskolan resulterade sex prövningar av tio i att eleven fick ett betyg. Emellertid var det alltför få elever som deltog. År 2010 var det bara 3,9 procent av det totala antalet elever i 7:an till 9:an som deltog. Detta ska jämföras med att det är drygt 12 procent som inte når målen.
Betydligt fler elever bör ha tillgång till det extra stöd som undervisningen under några sommarveckor kan ge. Mot bakgrund av detta föreslår vi alltså en utvidgad skolplikt, med obligatorisk sommarskola för de elever som inte når upp till målen.
Den utökade undervisningstiden under sommaren ska enligt vårt förslag gälla elever i årskurserna 6–9. Dessa elever ska ges utökad undervisningstid om upp till 20 dagar under sommaren.
Med vårt förslag ger vi fler ungdomar möjlighet att skaffa sig den utbildning de behöver. Samtidigt kräver vi att de går i skolan under några veckor på sommaren. Det är rimligt. Vi prioriterar skolan. Välutbildade medborgare är grunden för vårt fortsatta välstånd och då måste alla elever lyckas i grundskolan.
Mikael Damberg (S), gruppledare i riksdagen
Magdalena Andersson (S), ekonomisk-politisk talesperson
Ibrahim Baylan (S), utbildningspolitisk talesperson