Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Kräv att ämneslärare har minst C i ämnet de ska lära ut”

I dag krävs lärarlegitimation för att självständigt få besluta om betyg. Det ska i stället krävas en lärarlegitimation med behörighet för den aktuella undervisningen. Lärare bör bara få undervisa och sätta betyg i ämnen och årskurser de är behöriga i, skriver artikelförfattarna.
I dag krävs lärarlegitimation för att självständigt få besluta om betyg. Det ska i stället krävas en lärarlegitimation med behörighet för den aktuella undervisningen. Lärare bör bara få undervisa och sätta betyg i ämnen och årskurser de är behöriga i, skriver artikelförfattarna. Foto: Beatrice Lundborg

DN DEBATT 15/3. Vi föreslår att lärarutbildningen reformeras och vill bland annat att den som ska bli ämneslärare har minst betyget C från gymnasiet i ämnet de ska undervisa i. Vi vill också kraftigt förstärka metodikinslaget och ­minska antalet lärosäten för att höja kvaliteten på utbildningen, skriver Jan Björklund (L) och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Läraryrket är landets viktigaste yrke. 2011 sjösattes stora lärarreformer i Sverige med övergripande syfte att öka yrkets attraktionskraft, kvalitet och status. Ny lärarutbildning, lärarlegitimation och karriärstegsreform var viktiga steg i rätt riktning. Antalet förstahandssökande till lärarutbildningen steg snabbt åren därefter, med hela 70 procent mellan 2011 och 2015. Men därefter har antalet sökande återigen gått ner.

Den reform av lärarutbildningen som genomfördes av alliansregeringen 2011 var ett stort steg i rätt riktning för att skapa en utbildning som förbereder lärarstudenterna väl för yrket. Lärarnas Riksförbund var starkt pådrivande för att få förändringen till stånd.

Den som har fullgoda ämneskunskaper måste snabbare än i dag kunna få sina kunskaper och färdigheter validerade och godkända och kunna genomgå en kompletterande pedagogisk utbildning för att få lärarexamen och lärarlegitimation.

Liberalerna och Lärarnas Riksförbund menar att ytterligare en totalreformering av lärarutbildningen inte behövs, men att det finns problem som måste hanteras och områden som behöver utvecklas. Det visade inte minst Lärarnas Riksförbunds utvärdering från hösten 2016 och som var den första i sitt slag. Vi föreslår därför gemensamt följande reformer för dagens lärarutbildningar:

1

Antagningskraven ska skärpas avsevärt. Antagningskraven till lärarutbildningen måste skärpas avsevärt genom införandet av ett obligatoriskt lämplighetsprov och krav på lägst betyget C i svenska från gymnasiet för samtliga studenter. Den som ska studera till ämneslärare ska själv ha betyget C i aktuellt ämne.

Höjda antagningskrav bidrar också till en ökad genomströmning, att fler studenter fullföljer sin utbildning och tar examen. Det viktiga är inte hur många som antas, utan hur många som examineras. Högre antagningskrav är också en förutsättning för att kunna höja krav och tempo i själva utbildningen.

Den första omedelbara effekten av en sådan kravhöjning är att färre skulle antas till utbildningen, men de som antas kommer att fullfölja utbildningen i större utsträckning. Mera långsiktigt är det en nödvändig förändring för att kunna höja krav och tempo i utbildningen, vilket kommer att öka attraktiviteten och statusen.

2

Förstärk metodiken kraftigt. Under många årtionden har lärarutbildningarna och regeringar prioriterat ned metodik, det vill säga förmågan att faktiskt undervisa i klassrummet. Metodik har inte ansetts vara akademiskt och därför trängts ut från lärarutbildningen. Detta har bidragit till att många lärare som kommer ut efter fem års lärarutbildning inte känner sig tillräckligt rustad för sin undervisning. Men en god lärarutbildning måste innehålla både akademiska ämneskunskaper och träning i undervisningsskicklighet.

Alliansregeringen återinförde metodiken i examensmålen för lärarutbildningarna, vilket var en viktig förändring. Men det är nu dags att ta nästa steg och reservera tid för ämnet metodik. På såväl grund-, yrkes- som ämneslärarutbildning ska det införas ett obligatoriskt block med metodik. Metodiken ska vara ämnesanknuten och metodiklärare ska vara erfarna lärare från skolväsendet. Det är viktigt att tiden för ämnesstudier eller för verksamhetsförlagd utbildning inte minskar i och med att ett block för metodik införs.

3

Färre lärosäten för ämneslärarutbildningen. I dag ges ämneslärarutbildningen på 27 lärosäten i landet, och flera erbjuder endast ett fåtal undervisningsämnen. Flera ämnen, inte minst språk, riskerar att utrotas medan det överutbildas i ämnen där lärarbristen är liten. Vi är därför överens om att det krävs en ordentlig översyn och förändring av den nationella dimensioneringen av ämneslärarutbildningen utifrån arbetsmarknadens behov. Betydligt färre lärosäten än i dag bör få ge utbildningen och det ska vara ett krav att kunna erbjuda ett brett utbud av undervisningsämnen, särskilt de teoretiska ämnen som finns i både högstadiet och gymnasiet (till exempel NO-ämnen). Färre lärosäten möjliggör också en kvalitetshöjning på utbildningarna genom att uppdrag och resurser kan koncentreras.

4

Säkra och stärk ämnesdjupet i utbildningen. Djupa ämneskunskaper är en förutsättning för att läraren ska kunna ge eleverna god undervisning. Genom de stora reformerna av lärarutbildningen 1985 och 2001 kom ämneskunskaperna att minska till förmån för mer allmän pedagogik. Det är tyvärr inte ovanligt att tiden avsatt för ämneskunskaper utnyttjas till annat. Vi menar att tiden avsatt för ämneskunskaper ska fredas för just detta och att lärarstudenter ska i den mån det är möjligt läsa samma ämneskurser som andra studenter.

Den särskilda inriktningen mot högstadielärare som finns inom ämneslärarutbildningen kan läggas samman med gymnasielärarutbildningen. Det innebär att vi framöver utbildar ämneslärare med behörighet för såväl högstadiet som gymnasiet.

5

Öka den lärarledda undervisningstiden och höj utbildningskraven. Lärarnas Riksförbunds undersökning visade att nästan varannan student enbart får fem timmar, eller färre, lärarledd undervisning per vecka. Inom särskilt humaniora och samhällsvetenskap är situationen allvarlig. Vi anser att det krävs en ordentlig utökning av den lärarledda tiden i dessa ämnesområden, vilket kräver att staten tillskjuter resurser till lärosätena. Det är viktigare att höja kvaliteten på de utbildningar som redan finns än att öka antalet utbildningsplatser. Undersökningen visade också att många studenter tycker att kraven är för låga och att utbildningen i praktiken inte innebär heltidsstudier. Innehåll, tempo och kravnivåer måste förändras så att utbildningen blir mer utmanande och krävande i praktiken.

6

En skarpare lärarlegitimation. I dag krävs lärarlegitimation för att självständigt få besluta om betyg. Det ska i stället krävas en lärarlegitimation med behörighet för den aktuella undervisningen. Lärare bör bara få undervisa och sätta betyg i ämnen och årskurser de är behöriga i.

7

Välkomna fler akademiker till läraryrket. Bristen på ämneslärare kommer göra det nödvändigt att hitta fler vägar in i läraryrket för välutbildade akademiker än enbart via grundutbildning. Den som har fullgoda ämneskunskaper måste snabbare än i dag kunna få sina kunskaper och färdigheter validerade och godkända och kunna genomgå en kompletterande pedagogisk utbildning för att få lärarexamen och lärarlegitimation. Sådana lösningar får dock aldrig innebära att kraven och kvaliteten sänks.

Menar vi allvar med att höja kunskapsresultaten och stärka läraryrkets attraktivitet måste kvalitet prioriteras framför kvantitet. Sverige behöver välutbildade lärare som kan ge eleverna redskap att möta yrkeslivets och samhällets krav och utmaningar. Lärarnas utbildning kan samhället aldrig kompromissa med.

DN Debatt.15 mars 2018

Debattartikel

Jan Björklund (L), partiledare och Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund:
”Kräv att ämneslärare har minst C i ämnet de ska lära ut”

Repliker

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning:
”Oansvarigt stänga lärarutbildningar utan utvärdering”

Slutreplik från Åsa Fahlén:
”Förslagen om lärarutbildningen är inte tagna ur luften”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.