Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 02:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kreativ-bokforing-av-jordbrukets-utslapp-hjalper-inte-klimatet/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Kreativ bokföring av jordbrukets utsläpp hjälper inte klimatet”

REPLIK DN DEBATT 7/5.

Fem forskare: Den kreativa klimatbokföringen distraherar från välkända och viktiga åtgärder som både lantbruket och konsumenter kan vidta för att minska utsläppen.

Växande grödor tar upp koldioxid ur atmosfären. När grödorna sedan används som mat eller bränsle släpps koldioxiden ut igen, men på en annan plats. Eftersom nettoresultatet blir noll inom något eller några år tas inte dessa flöden med i den nationella och internationella klimatbokföringen.

I debattartikeln beklagar sig företrädare för svenskt jordbruk och ett antal forskare över att jordbruket inte får tillgodoräkna sig grödornas upptag av koldioxid. De skriver:

”Kol binds även i det som skördas. Där hålls kolet bundet ända tills dess att konsumenter äter maten eller förbränner jordbrukets biodrivmedel. Konsumentsektorn, inte jordbruket, står för utsläppen av koldioxid från den förbränningen.”

Enligt författarna är det märkligt att jordbruket inte får ”tillgodoräkna sig alla sina positiva klimattjänster.”

Men det är inte alls märkligt, utan helt rimligt. Om jordbruket skulle räkna grödornas upptag som en klimatbonus måste man också bokföra koldioxiden som utsläpp där grödorna kommer till nytta som djurfoder, människoföda eller biobränsle. Det blir ingen verklig klimattjänst utan bara ett meningslöst stycke bokföring som förflyttar utsläppen från en post till en annan.

Denna kreativa klimatbokföring gör alltså ingen nytta för klimatet utan snarare tvärtom eftersom den distraherar från de välkända och viktiga åtgärder som både lantbruket och konsumenter kan vidta för att minska utsläppen.

Författarna ondgör sig över att jordbruket ser ut som en ”klimatbov” i klimatbokföringen vilket tyder på ett missförstånd. Klimatbokföringen syftar inte till att fördela skuld eller ansvar, utan till att årligen följa upp hur mycket växthusgaser vårt samhälle släpper ut. Oavsett om man bokför utsläppen på jordbruket eller konsumenterna så är det ju en kombination av konsumtionsvanor och produktionsmetoder som bestämmer utsläppen. Den växande debatten om minskad kött- och mejerikonsumtion visar väl om något att jordbruket inte ses som ensam ”klimatbov”, utan att allt fler förstår vilken förändringspotential som finns i våra kostval.

Vår matförsörjning orsakar oundvikligen en del växthusgasutsläpp, och det kommer fortsatt att vara så eftersom majoriteten av utsläppen inte är fossila utan kommer från användning av konstgödsel och stallgödsel, från idisslarnas metanrapar och från mulljordar som gradvis bryts ned och släpper ut växthusgaser.

Om bokföringsmodellen känns otillräcklig så kan man som ett komplement räkna med så kallat konsumtionsperspektiv där kossornas utsläpp tillskrivs konsumtionen av kött och mjölk, där stålindustrins utsläpp tillskrivs konsumtionen av nya bilar och hus, och så vidare. Sådana beräkningar utförs till exempel av Naturvårdsverket. 

Men den nya bokföringsidé som nu förespråkas är inte ett konsumtionsperspektiv utan en förvirrande variant av den vanliga internationella bokföringen som huvudsakligen verkar syfta till att definiera bort matförsörjningens oundvikliga utsläpp från jordbrukssektorn.

Här kommer tre förslag för en mera konstruktiv debatt:

1 Acceptera att matförsörjningen medför vissa utsläpp. Vår matförsörjning orsakar oundvikligen en del växthusgasutsläpp, och det kommer fortsatt att vara så eftersom majoriteten av utsläppen inte är fossila utan kommer från användning av konstgödsel och stallgödsel, från idisslarnas metanrapar och från mulljordar som gradvis bryts ned och släpper ut växthusgaser. Alla dessa utsläppsposter går i viss mån att påverka både genom ändrade konsumtionsmönster och ändrade produktionsmetoder, men forskningen visar ganska entydigt på att vår matförsörjning är långt ifrån att kunna bli klimatneutral.

2 Glöm inte bort konsumtionens roll. Mejeriprodukter och kött, särskilt kött från idisslare, har en särställning i frågan om matens klimatpåverkan. Det beror på att idisslarna rapar metan, att stallgödseln släpper ut metan och lustgas och att foderproduktionen kräver både mark, gödselmedel och energi. Att minska animaliekonsumtionen är därför bland de åtgärder som har störst potential att minska matens klimatpåverkan.

Om man låtsas att alla delar av samhället har samma möjlighet och ansvar för att bli ”klimatneutrala” så kommer vår matförsörjning alltid att se misslyckad ut.

3 Fortsätt driva på för klimatåtgärder i matförsörjningen. Som artikelförfattarna påpekar finns det också flera konkreta saker som kan göras i produktionen. Effektiv hantering av konstgödsel och stallgödsel är avgörande för att minska lustgas- och metanutsläpp. Friska och välskötta djur släpper ut mindre växthusgaser per enhet produkt. Mellangrödor och kloka växtföljder kan binda kol i marken och har dessutom en lång rad andra positiva effekter. Matsvinn är ett slöseri som kan minskas i alla led. Fortsätt driva på för innovationer, förbättrade regelverk och styrmedel som hjälper jordbruket och livsmedelsindustrin att förbättra sig.

Överdrivet fokus på klimatbokföringen är ett misstag för alla inblandade. Vissa sektorer, till exempel jordbruket, har ofrånkomliga utsläpp som förvisso kan minskas men aldrig elimineras. Om man låtsas att alla delar av samhället har samma möjlighet och ansvar för att bli ”klimatneutrala” så kommer vår matförsörjning alltid att se misslyckad ut. Dessutom riskerar den abstrakta bokföringsdiskussionen att ta fokus från den mer konkreta frågan om vilka åtgärder i både produktion och konsumtion som är önskvärda och möjliga. Låt diskussionen i stället fokusera på dessa åtgärder och deras effekter.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt