Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-21 15:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kreditprovningen-av-lan-till-konsumtion-fungerar-daligt/

DN Debatt

DN Debatt. ”Kreditprövningen av lån till konsumtion fungerar dåligt”

Kreditgivare behöver säkerställa att de fångar upp riskfyllda beteenden, till exempel genom ett elektroniskt kontoutdrag. Det bör även vara en skyldighet för dem att genomföra en noggrann Kvar-att-leva-på-kalkyl, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 12/10. I Sverige riskerar konsumenter att överbelåna sig, trots att det enligt lag ska genomföras en gedigen kreditbedömning. Särskilt utsatta är personer med spelberoende. Sverige behöver därför en mer gedigen kreditprövning. Ett problem är också att Finansinspektionen och Konsumentverket har ett delat tillsynsansvar, skriver Eva Redhe och Erika Eliasson.

I Sverige riskerar konsumenter att överbelåna sig, trots att det enligt lag ska genomföras en gedigen kreditbedömning. Effekterna av överskuldsättning är förödande för individen och samhället. En särskilt utsatt grupp är personer med spelberoende. Bland dem som söker skuldsanering kan Kronofogden se en markant ökning av spelrelaterade skulder de senaste fem åren. De uppskattar att 15–20 procent av dem som ansöker om skuldsanering har spelskulder som en bakomliggande orsak till sin överskuldsättning.

I undertecknad Eva Redhes uppdrag som medlem i fintechbolaget Lendifys advisory board har jag fått ta del av hur Lendifys kreditprövning går till. Företaget tar del av många ansökningar där endast en mindre andel går igenom deras kreditbedömning. Bland dem som fick avslag fick jag se ett tvärsnitt av befolkningen som ansökte om lån och fick således inblick i omfattningen av problemet med överskuldsatta personer med spelberoende, vilket bland annat framkom via analys av elektroniska kontoutdrag.

Min slutsats, som delas av min medförfattare, är att Sverige behöver en mer gedigen kreditprövning, för att skydda redan utsatta människor på ett bättre sätt än i dag.

Risken för överskuldsättning är påfallande hög hos nätspelare som har ett aktuellt spelande på nätkasino och förvärras om det sker i kombination med livebetting.

Den svenska marknaden för konsumtionslån är drygt 230 miljarder kronor och den absoluta merparten av lånen är utgivna av bankerna. Vid årsskiftet var 12 miljarder kronor utgivna av kredit­givare som har tillstånd av Finansinspektionen att enligt Lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter (LVK) ge ut krediter. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2014 och Finansinspektionen har gett avslag till vart sjätte bolag som ansökt om tillstånd. Trots problemen med överskuldsättning, och trots att många företag har brustit i sin kreditbedömning, har dock inget tillstånd under LVK blivit återkallat under denna period. Hur kan det komma sig?

Svaret ligger sannolikt till stor del i det delade ansvar som Finansinspektionen och Konsumentverket har gällande konsumentkrediter utgivna av kredit­givare verksamma under LVK. Finansinspektionen har endast tillsyn över själva styrningen av verksamheten, att bolagen har upprättat en kreditpolicy och att denna följs. Ansvaret för själva kreditprövningen och dess sundhet ligger hos Konsumentverket. Här tycks finnas en viss förvirring hos medier och allmänhet. Med delat ansvar finns risk att frågan faller mellan stolarna, vilket de senaste årens utveckling visar.

Det finns mycket kvar att önska från både kreditgivare under LVK, kreditmarknadsbolag och banker vad gäller en sund kreditprövning. Enligt Finansinspektionens kartläggning av konsumentkrediter publicerad 13 juni 2019 är riskerna för att hamna i en skuldfälla betydligt större om kreditbedömningen saknar en Kvar-att-leva-på-kalkyl, Kalp, än när en sådan genomförs. Enligt kartläggningen får 16 procent av de låntagare som inte har genomgått en Kalp ett inkassokrav och motsvarande siffra för den grupp som passerat en Kalp är 5 procent. Trots detta genomför endast 11 procent av nischbankerna en Kalp i sin kredit­bedömning, enligt Finansinspektionens kartläggning.

I Sverige finns det mycket information att tillgå för att genomföra en god kreditbedömning. Men i takt med att samhället utvecklas och konsumenternas beteenden förändras behöver även de kreditgivande bolagen utveckla sina modeller för kreditbedömning. I dag baseras de flesta kreditbeslut på information från kreditupplysnings­företag. Informationen från dessa är bra och nödvändig, men har brister. För det första saknar kreditupplysnings­företag information om totala skulder, då det inte är tvingande för samtliga kreditgivare att rapportera in utlåning till kreditupplysningsföretagen. De mest riskfyllda skulderna, som till exempel sms-lån, rapporteras i de flesta fall inte in. Detta bidrar till att kreditbeslut kan fattas på felaktiga grunder och att lån­tagaren därmed beviljas lån som ökar en redan existerande överskuldsättning. Behovet av ett mer omfattande skuld­register är tydligt.

Det andra problemet är att informationen från kreditupplysningsföretagen är historisk och inte alltid fångar upp den sökandes beteende just nu. Eventuella inkassobetalningar som inte har blivit en betalningsanmärkning, samt spelskulder, är viktiga indikatorer på ett riskfyllt beteende som inte nödvändigtvis syns på en kreditupplysning. Dessa beteenden kan vara mycket problematiska och det är av yttersta vikt att de fångas upp i en kreditbedömning.

Ny teknik gör det möjligt för kreditgivarna att använda sig av elektroniskt kontoutdrag i sin kreditprövning. Elektroniskt kontoutdrag innebär att den lånesökande ger kreditgivaren fullmakt att analysera dennes kontotransaktioner.

Detta är ett sätt att fånga upp riskfyllda beteenden som inkassobetalningar och spelberoende, men används endast av ett fåtal kreditgivare. Just elektroniskt kontoutdrag har visat sig vara ett effektivt sätt att upptäcka spelberoende i tid och därmed undvika att som kreditgivare öka en överskuldsättning med ytterligare krediter.

Anders Håkansson, professor i beroendemedicin på Lunds universitet, belyser problemen med spelberoende och överskuldsättning i en rapport till Kronofogdemyndigheten. Omkring en halv procent av befolkningen i Sverige uppskattas ha ett spelberoende. Detta beroende är ett potentiellt allvarligt tillstånd med stora konsekvenser för individen och dennes omgivning.

Självmordstankar är vanligare hos personer som söker vård för spel­beroende och förekomsten av fullbordat självmord är 15-faldigt förhöjd hos personer med spelberoendediagnos jämfört med befolkningen i övrigt.

De ekonomiska konsekvenserna av ett spelberoende är en av de främsta orsakerna till tillståndets allvarlighetsgrad. Diagnosen karakteriseras bland annat av eskalerade ekonomiska insatser, där ett vanligt symptom är att spelandet inte längre primärt syftar till att uppnå något positivt, utan till att kompensera för spelförluster.

Risken för överskuldsättning är påfallande hög hos nätspelare som har ett aktuellt spelande på nätkasino och förvärras om det sker i kombination med livebetting. Professor Håkanssons studie bekräftar bilden av nätkasino som särskilt förknippat med svåra konsekvenser av spel om pengar. Det är också den vanligaste spelformen hos personer som söker vård på en mottagning av spelberoende i sjukvården. Det är fler män än kvinnor som söker vård för spelberoende. Men kvinnorna har en högre grad av psykisk ohälsa och det är mer vanligt med självmordstankar hos vårdsökande spelberoende kvinnor. Problematiken för kvinnor är därmed allvarligare än för män.

Även utanför området spelberoende tros ekonomiska skulder vara en viktig prediktor för psykisk ohälsa och för suicidtankar. Det ligger därför i samhällets intresse att säkerställa en säker kreditprövning, speciellt vid utlåning till redan utsatta personer.

Så vad kan då göras för att kreditgivningen i Sverige ska bli bättre?

1 För att säkerställa att kreditgivarna har den fullständiga bilden av den sökandes skulder bör ett statligt skuldregister införas, ett register dit samtliga kreditgivare är tvingade att rapportera all utlåning, det vill säga alla typer av krediter både med och utan säkerhet. Det bör även vara tvingande för kreditgivare att säkerställa att de fångar upp riskfyllda beteenden. Ett sätt att göra det är genom elektroniskt kontoutdrag. Det bör även vara en skyldighet för kreditgivare att genomföra en noggrann Kalp.

2 De stora problemen och de allvarliga konsekvenserna av överskuldsättning medför ett tydligt behov av en säkrare kreditprövning. Justitiedepartementet, som en gång gav ett delat ansvar för tillsynen av konsumentkrediter under LVK-lagen till Finansinspektionen och Konsumentverket, bör se över detta. En lösning kan vara att låta Finansinspektionen ta över hela ansvaret för konsumentkrediter, så att de kan ta ett helhetsansvar och återkalla tillstånd om ett bolag inte genomför en sund och säker kreditgivning.