Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-29 19:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/kryptovalutor-andrar-varlden-lika-mycket-som-internet/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Kryptovalutor ändrar världen lika mycket som internet”

REPLIK DN DEBATT 5/11.

Totte Löfström, vd för kryptovalutabörsen Trijo: Att digitalt förflytta värden kan spara tid och pengar för privatpersoner och företag.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Många i kryptobranschen tror att det är omöjligt att stoppa bitcoins framfart, men jag är långt ifrån säker på att så är fallet. Tvärtom kommer just nu slag mot bitcoins själva infrastruktur, vilket är ett reellt hot mot branschens möjligheter att växa och blomma ut.

Artikeln på DN Debatt av bland andra Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen är bara ett i raden av uttalanden om bitcoin och kryptovalutor från denna statliga myndighet. Men det som skiljer den från tidigare utspel är att man den här gången går så långt som att föreslå ett förbud mot utvinning av kryptovaluta med den metod som brukar kallas ”proof of work”.

Problemet som de två generaldirektörerna identifierat är att denna metod för utvinning är energiintensiv. Utifrån detta drar de slutsatsen att utvinningen är en klimatbov som bör bannlysas i Sverige, trots att de också skriver att en hög grad av den utvinning som sker inom landets gränser görs med förnybar el. De medger att ett förbud sannolikt skulle innebära att dessa företag flyttar utomlands och att de totala utsläppen i samband med detta skulle öka.

”Proof of work”, systemet där kraftfulla datorer tävlar om att hitta lösningen på ett kryptografiskt problem i syfte att vinna nyskapade bitcoin, är det som håller bitcoinnätverket säkert. Maskinerna säkrar nätverket och processar transaktioner. För detta får de sedan betalt i bitcoin.

Genom att använda ett system där det blir orimligt dyrt att ta kontroll över en majoritet av nätverkets totala beräkningskapacitet tar man bort risken att illasinnade personer ”hackar” nätverket genom att tillfälligt ta kontroll och manipulera den överföringshistorik som finns sparad på bitcoins blockkedja. Thedéen och Risinger skriver bland annat det finns andra metoder för att uppnå denna säkerhet på och att dessa skulle kunna ”minska energianvändningen med 99,95 procent med bibehållen funktion”. Detta stämmer tyvärr inte eftersom de alternativ som i dag finns tillgängliga i bästa fall inte testats i stor skala.

Pudelns kärna hittar vi dock i början av artikeln, där författarna slår fast att bitcoins samhällsnytta bör ifrågasättas. Jag som arbetar med den här typen av frågor dagligen håller inte med, utan spår snarare en framtid där bitcoin fyller en betydligt större funktion än vad vi i dag kan föreställa oss. På samma sätt som att internet radikalt har förändrat och förbättrat hur vi kommunicerar kan bitcoin komma att radikalt förändra hur de finansiella systemen fungerar.

Internet har lärt oss att digitalisering möjliggör automatisering, som i sin tur ger en effektivisering. Att förflytta värden, som i dag är både långsamt och dyrt, kan genomgå samma utveckling och därmed spara tidsåtgång och kostnader för både privatpersoner och företag.

Bitcoin ses ofta som ett sätt att tjäna pengar, men i en än mer digitaliserad framtid handlar det nog snarare om att spara pengar. I mina ögon skulle detta vara en stor samhällsnytta.

Jag avslutar därför med en uppmaning till alla som på något sätt arbetar med kryptovalutor, köpt kryptovalutor eller bara intresserat sig: det är hög tid att vi gör vår åsikt hörd. Annars är risken stor att bitcoin och andra kryptovalutor aldrig leder till den positiva samhällsförändring vi tror och hoppas på.

Ämnen i artikeln

Bitcoin

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt